Nytt dubbelnummer av Sociologisk Forskning!

Ett nytt nummer av Sociologisk Forskning finns nu publicerat. Denna gång är det ett matigt dubbelnummer som innehåller sex forskningsartiklar, en essä, två anföranden från årets Sociologidagarna, ett minnesord över Jürgen Habermas, en debattartikel utifrån Habermas perspektiv, tre recensioner, samt motiveringar till 2024 och 2025 års priser för bästa artikel i Sociologisk Forskning, bästa avhandling, samt bästa masteruppsats.

Detta är inte ett temanummer, men många av texterna från Sociologidagarna och de övriga texterna spinner på temat kring relationen mellan forskarens biografi och den vetenskapliga gärningen, och hur vägen till akademin kan se ut för den med icke-akademisk bakgrund. Ett återkommande tema är också sociologins rättvisepatos och viljan att förändra samhället, som i Diane Reays föredrag från Sociologidagarna, utifrån perspektivet hos en 76-årig kvinna som alltid sett sig som en politisk aktivist och som under sin livstid fått se samhället bli alltmer ojämlikt och akademin alltmer nyliberaliserad. Detta tema återfinns också i Eduardo Medinas livshistoriska berättelse om vägen från 1970-talets Chile till det svenska universitetsväsendet. Även Habermas roll i kritisk teori lyfts fram i Mikael Carlehedens minnesord, liksom i en debattartikel av Anita Kihlström och Jörgen Lundälv.

Bland forskningsartiklarna finns teman kring forskningsfinansiering och etikgranskning,  stadsodling, vänskap bland ungdomar med hörselnedsättning, samarbetet mellan offentliga myndigheter och civilsamhällets organisationer, liksom mellan polis och socialtjänst, och om rastänkande i svensk sjukvård.

Du finner numret här: https://sociologiskforskning.se/sf/sv/issue/view/3718

Vi önskar trevlig läsning!

Marcus Persson och Christian Ståhl