”Varje timme i bassängen räknas”
Idrottslärares erfarenheter av simundervisning i svensk grundskola
DOI:
https://doi.org/10.37062/sf.61.25798Nyckelord:
simkunnighet, simundervisning, tidsgeografi, maktgeometri, rasifieringAbstract
Sedan 2011 måste en grundskoleelev uppvisa simkunnighet för sin idrottslärare för att erhålla ett betyg i idrott och hälsa, vilket definieras som att kunna simma 200 meter varav 50 på rygg. Skolan ska också bedriva simundervisning men det är inte statuerat hur många timmar som ska läggas ned på detta eller när. I en kvalitativ enkätstudie med 111 ansvariga (huvudsakligen idrotts-) lärare i grundskolor över landet framkommer en tydlig ojämlikhet gällande lärares och skolors förutsättningar att bedriva simundervisning. Ett tidsgeografiskt perspektiv illustrerar hur simundervisning är en unik typ av undervisningsprojekt som tenderar kräva mer tid och resurser i anspråk av lärare än andra moment. Elever med utom-euroamerikanskt påbrå och sämre socioekonomisk bakgrund verkar vara överrepresenterade som i behov av skolans simundervisning samtidigt som dessa också har svårt med andra ämnen. Den ojämna fördelningen av elevunderlag mellan skolor, liksom faktiskt avstånd till närmaste bassäng eller antal bassänger som delas med andra skolor påverkar förutsättningarna liksom skolledningens och kommunens ekonomiska prioriteringar och/eller resurser. Dessa faktorer utgör olika typer av kapacitets-, kopplings- och styrningsrestriktioner i disponerandet av undervisningstid.
Referenser
Andersson, A. (2016) Den koloniala simskolan. Göteborg: Glänta Produktion.
Becker, G. (1965) ”A theory of the allocation of time”, The Economic Journal 75 (299):493–517.
Betygsutredningen (2020) Bygga, bedöma, betygssätta. Betyg som bättre motsvarar elevernas kunskaper – Betänkande av Betygsutredningen 2018. SOU 2020:43. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
Björck, H. (2008) Folkhemsbyggare. Stockholm: Atlantis.
Björklund, J. & N. Sabuni (2009) ”Slut med befrielse från skolans sexundervisning”, Dagens Nyheter, 30 maj 2009.
Bourdieu, P. (1993) Kultursociologiska texter. I urval av Donald Broady och Mikael Palme. Stockholm: Brutus Östlings bokförlag.
Bourdieu, P. & J-C. Passeron (2008) Reproduktionen. Bidrag till en teori om utbildningssystemet. Lund: Arkiv förlag.
Börjesson, M. (2016) ”Sociala kartor över utbildningslandskapet.” Installationsföreläsning, professuren i utbildningssociologi vid Uppsala universitet, 11 november 2015. Sociologisk Forskning 53 (4):421–436. https://www.jstor.org/stable/24898976
Eaton, W. W., O. J. Bienvenu & B. Miloyan (2018) ”Specific phobias”, The Lancet Psychiatry 5 (8):678–686. https://doi.org/10.1016/S2215-0366(18)30169-X
Ellegård, K. (2018) Thinking time geography. Concepts, methods and applications. London: Routledge. https://doi.org/10.4324/9780203701386
Folcker, L. (2004) ”Alla femmor ska kunna simma”, Dagens Nyheter, 21 juli 2004.
Fuehrer, P. (2010) ”Om tidens värde. En sociologisk studie av senmodernitetens temporala livsvärldar”, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet.
Giddens, A. (1985) Time, space and regionalisation, 265–295 i D. Gregory & J. Urry (red.) Social relations and spatial structures. London: Palgrave. https://doi.org/10.1007/978-1-349-27935-7_12
Hansson, E. (2022) ”Den ojämlika simkunnighetens geografi: En simhallskamp mellan två skärgårdsstäder”, Geografiska Notiser 80 (2–3):76–91. https://www.researchgate.net/profile/Erik-Hansson-3/publication/365488891_Den_ojamlika_simkunnighetens_geografi_En_simhallskamp_mellan_tva_skargardsstader/links/63773fb51766b34c5436348e/Den-ojaemlika-simkunnighetens-geografi-En-simhallskamp-mellan-tva-skaergardsstaeder.pdf
Hägerstrand, T. (1970) ”Tidsanvändning och omgivningsstruktur”, Bilaga 4 i SOU 1970:14. Urbaniseringen i Sverige, en geografisk samhällsanalys. Bilagedel 1: Balanserad regional utveckling. Stockholm: Inrikesdepartementet.
Hägerstrand, T. (1985) ”Time-geography. Focus on the corporeality of man, society and environment”, The science and praxis of complexity 3:193–216.
Irwin, C. C., R. L. Irwin, T. D. Ryan & J. Drayer (2011) ”The legacy of fear. Is fear impacting fatal and non-fatal drowning of African American children?”, Journal of Black Studies 42 (4):561–576. https://doi.org/10.1177/0021934710385549
Johansson, E. (2011) ”I Sverige simmar vi tillsammans. Simkunnighetens etnografi”, 63–82 i H. Tolvhed & D. Cardell (red.) Kulturstudier, kropp och idrott. Perspektiv på fenomen i gränslandet mellan natur och kultur. Malmö: idrottsforum.org.
Kornhall, P., S. Svensson, M. Allelin & B. Karlsson (red.) (2022) När skolan blev en marknad. Trettio år med friskolor. Stockholm: Natur & kultur.
Lefebvre, H. (1991) The production of space. Oxford: Blackwell.
Lõhmus, M., Osooli, M., Pilgaard, F. I., Östergren, P. O., Olin, A., Kling, S., Albin, M. & J. Björk (2022) ”What makes children learn how to swim? Health, lifestyle and environmental factors associated with swimming ability among children in the city of Malmö, Sweden”, BMC pediatrics 22 (1):1–9. https://doi.org/10.1186/s12887-021-03094-0
Lundin, K. (2024) ”Brandexplosion i Lisebergs nya miljardsatsning.” Dagens Industri, 12 februari 2024.
Löfberg, K. (2000) ”Många barn får inte lära sig simma”, Dagens Nyheter, 19 januari 2000.
Marklund, S. & S. Svallfors (1987) ”Dual welfare. Segmentation and work enforcement in the Swedish welfare system”, Sociologiska institutionen, Umeå universitet.
Marshall, T. H. (1950) Citizenship and social class and other essays. Cambridge: Cambridge University Press.
Massey, D. (2018[1993]) ”Power-geometry and a progressive sense of place” 149–158 i B. Christophers, R. Lave, J. Peck & M. Werner (red.) The Doreen Massey reader. Newcastle upon Tyne: Agenda Publishing.
Molina, I. (2007) ”Intersektionella rumsligheter”, Kvinnovetenskaplig tidskrift (3):7–21. https://doi.org/10.55870/tgv.v28i3.3865
Rosa, H. (2014) Acceleration, modernitet och identitet. Tre essäer. Göteborg: Daidalos.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2022a) ”Kommentarmaterial till kursplanen i idrott och hälsa. Grundskolan”, https://www.skolverket.se/publikationsserier/kommentarmaterial/2022/kommentarmaterial-till-kursplanen-i-idrott-och-halsa---grundskolan (hämtningsdatum 1 december 2023).
Skolverket (2022b) ”Simkunnighet i årskurs 6 Läsåret 2021/22”, https://www.skolverket.se/getFile?file=10534 (hämtningsdatum 1 december 2023).
Skolverket (2022c) ”Simning i skolan”, https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/simning-i-skolan (hämtningsdatum 14 juni 2022).
Skolverket (2022d) ”Ändringar i hur betyg ska sättas och nya allmänna råd”, https://www.skolverket.se/undervisning/kallsidor/andringar-i-hur-betyg-ska-sattas-och-nya-allmanna-rad (hämtningsdatum 17 juni 2022).
Strandin Pers, A., M. Lagerqvist & A. Björklund (2022) ”Walk a mile in someone else’s shoes. The difficult school route and how it was managed during the emergence of the Swedish folkskolan, 1840–1930”, Norsk Geografisk Tidsskrift 76 (1):1–13. https://doi.org/10.1080/00291951.2022.2032322
Strångert, M. (2023) ”Sexåring drunknade på simlektion – lärare och rektor inför rätta”, TV4-nyheterna, 23 mars 2023.
Šubrt, J. (2021) The sociology of time. A critical overview. Cham: Palgrave Macmillan.
Svantesson, E. (2006) ”Krav på lag om simkunnighet”, Dagens Nyheter, 19 juni 2006.
Tenfält, T. (2021) ”Kommunernas badhusnota: 40 miljarder”, Dagens Samhälle, 18 februari 2021.
The Cynefin Company. (2023) ”About SenseMaker”, https://thecynefin.co/about-sensemaker/ (hämtningsdatum 14 oktober 2023).
Utredningen om en mer likvärdig skola (2020) En mer likvärdig skola. Minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning – Betänkande av Utredningen om en mer likvärdig skola. SOU 2020:28. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
Zerubavel, E. (1982) ”The standardization of time. A sociohistorical perspective.” American Journal of Sociology 88(1):1–23.
Östh, J., Clark, W. A., & Malmberg, B. (2015) ”Measuring the scale of segregation using k‐nearest neighbor aggregates”, Geographical Analysis 47 (1):34–49. https://doi.org/10.1111/gean.12053
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2024 Erik Hansson
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 4.0 Internationell-licens.
Allt material i Sociologisk Forskning publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access), under Creative Commons-licensen CC BY-NC-ND 4.0.
Allt innehåll i tidskriften är fritt tillgängligt utan kostnad och får för icke-kommersiella syften fritt läsas, laddas ned, kopieras, delas, skrivas ut och länkas. Innehållet får dock inte ändras. När innehållet används måste författare och källa anges. Upphovsrätten till innehållet tillhör respektive författare. Inga publiceringsavgifter tas ut.
