Massmediala berättelser om den svenska gangsterrappen 2019–2023
DOI:
https://doi.org/10.37062/sf.61.25926Nyckelord:
Gangsterrap, hiphop, kultursociologi, hiphop-studier, kulturanalysAbstract
Svensk hiphop har under senare år alltmer kommit att uppmärksammas för det nya uttryck som vuxit fram och som i medierapportering och samhällsdebatt kommit att benämnas som ”gangsterrap”. För att bättre förstå denna genre som kulturellt fenomen och uttryck, riktas fokus i denna artikel mot ett urval mediepublikationer med syftet att analysera vad det är för narrativ om gangsterrappen som skapas genom medierapporteringen, och kring vilka värden dessa konstrueras. Analysen har en kultursociologisk ansats med sin grund i Bourdieus kapitalbegrepp och teorier om hur symboliska värden erkänns och upphöjs i kulturella kontexter. Det empiriska materialet består av ett urval mediepublikationer mellan åren 2019–2023. Resultaten visar att gåtfullhet, oro, nostalgi, introspektion och positionering utgör värden som bidrar till att konstruera övergripande medienarrativ om gangsterrappen. Dessa fördjupas i fyra resultatteman: Gangsterrappen som gåtfull genre, Gangsterrap som orosnarrativ, Gangsterrap som ungdomskulturell nostalgi och Gangsterrap som introspektiv positionering. Resultaten diskuteras slutligen i relation till den ambivalens det innebär att gangsterrappen både utgör nyhetsstoff och samtidigt fungerar som kulturell tillgång för skribenter på kultur- och opinionssidor.
Referenser
Ahlers, M. (2019) ”’Kollegah the Boss.’ A case study of persona, types of capital, and virtuosity in German gangsta rap.” Popular music 38 (3):457–480.
Arvidson, E. (2022) ”Rapvideo blir bevis – igen: ’En mordmanual’.” Svenska Dagbladet 12 oktober.
Arvidson, E. (2023) Svensk gangsterrap. Ett reportage. Stockholm: Bokförlaget Forum.
Bennett, A. (1999a) ”Hip hop am Main. The localization of rap music and hip hop culture.” Media, Culture and Society 21:77–91.
Bennett, A. (1999b) ”Rappin’ on the Tyne. White hip hop culture in northeast England – an ethnographic study.” Sociological Review 47:1–24.
Berggren, K. (2014) Reading rap. Feminist interventions in men and masculinity research. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
Bourdieu, P. (1984[1979]) Distinction. A social critique of the judgement of taste. London: Routledge.
Bourdieu, P. (1990[1980]) The Logic of Practice. Stanford: Stanford University Press.
Bourdieu, P. (1996) Om televisionen. Stockholm: Symposium.
Bourdieu, P. (2000[1992]) Konstens regler. Det litterära fältets uppkomst och struktur. Stehag: Brutus Östlings bokförlag Symposion.
Bredström, A., & Dahlstedt, M. (2002) Folkhemsrap? Motstånd och anständighet i svensk hiphop. Linköping: Linköping University Electronic Press.
Chang, J. (2006) Can’t Stop Won’t Stop. Hiphop-generationens historia. Göteborg: Reverb.
Chuck D. (1997) Fight the power. Rap, Race and Reality. New York: Delacorte Press.
Comar Alm, S. (2021) ”Mikael Damberg (S): ’Glorifierar den här gangsterkulturen.’” Aftonbladet 25 oktober.
Dankić, A. (2019) Att göra hiphop. En studie av musikpraktiker och sociala positioner. Malmö: Universus Academic Press.
Dankić, A. (2022) ”Om trovärdighet i hiphopmusicerande”, i Asp, K., & Leijonhufvud, S. (red.). Rimdrottningar, folkmusiker och rockband. Om deltagandets och lärandets villkor i musiklivet. Stockholm: KMH.
Dennis, A. (2007) ”Poetic (In) Justice-Rap Music Lyrics as Art, Life, and Criminal Evidence.” Colum. JL & Arts 31, 1.
Dyson, M. E. (2007) Know what I mean?: Reflections on hip-hop. Civitas Books.
Ehn, B. & Löfgren, O. (2001) Kulturanalyser. Ett etnologiskt perspektiv. Lund: Gleerups.
Farje, A. (2022) The Silenced Sound of Drill. (Diss.) London: London School of Economics and Political Science.
Fatsis, L. (2018) ”Grime: Criminal subculture or public counterculture? A critical investigation into the criminalization of Black musical subcultures in the UK.” Crime, Media, Culture 15 (3):447–461.
Forman, M. (2002) The 'hood comes first. Race, space, and place in rap and hip-hop. Middletown: Wesleyan University Press.
Fornäs, J. (2012) Kultur. Malmö: Liber.
Franke, U. (2021) ”Pusjkins mästerverk – sin tids gangsterrap?” Svenska Dagbladet 6 november.
Harrison, A. K., & Arthur, C. E. (2019) ”Hip-hop ethos.” Humanities 8(1): 39.
Herd, D. (2008) ”Changes in drug use prevalence in rap music songs, 1979–1997.” Addiction Research & Theory 16 (2):167–180.
Helmersson, E. (2019) ”Einár: Man blir inte kriminell av att lyssna på musik.” Dagens Nyheter 13 november.
Howell, C. E. (2017) ”Symbolic Capital and the Production Discourse of The American Music Show. A Microhistory of Atlanta Cable Access.” Cinema Journal 57 (1):1–24.
Högström, J. (2021) ”Gangsterrap är vår tids arbetarlitteratur.” Göteborgs-Posten 12 januari.
Ismaïl, A. (2020) ”Gangsterrappen blir läst som en dagbok.” Göteborgs-Posten 6 mars.
Israelsson, L. (2020) ”Riksdagsman vill stoppa gangsterrap på fritidsgårdar.” Expressen 4 februari.
Jenderbo, E. (2021) ”SD öppnar för att begränsa gangsterrap på radion.” Dagens Nyheter 29 oktober.
Joosten, S. (2024) 100 % Swedish. Working for recognition through hip-hop from the suburbs of Stockholm. Stockholm: Stockholm University.
Kjellander, E. (2013) Jag och mitt fanskap. Vad musik kan betyda för människor. Örebro: Örebro universitet.
Kubrin, C. E., & Nielson, E. (2014) ”Rap on Trial.” Race and Justice 4 (3):185–211.
Källén, M. (2023) ”Det finns nu en tveksamhet inför gangsterrappen som man inte kände förut.” Dagens Nyheter 3 januari.
Lilliestam, L. (2003) ”Bilderna av Kent. En fallstudie av musikjournalistik, autenticitet och musikmytologi.” Svenska samfundet för musikforskning. STMOnline 6.
Lindholm, S. (2016) Remembering Chile. An entangled history of hip-hop in-between Sweden and Chile. Malmö: Malmö University, Faculty of Education and Society.
Lokko, A. (2019) ”Ingen vill lyssna till dem med ’gräsligt obehagliga liv’.” Svenska Dagbladet 21 mars.
Lokko, A. (2021) ”19-årig pojke har skjutits ihjäl – så ofattbart grymt.” Svenska Dagbladet 22 oktober.
Lundin, E., & Eddebo, J. (2021) ”Sluta förfasa er över gangsterrapen – ställ pålästa frågor istället.” Göteborgs-Posten 22 oktober.
Lundström, J. (2023) ”Hiphopartister har blivit influerare i gängkrigen.” Dagens Nyheter 15 november.
Månsson, A. (2023) ”1.Cuz vill inte längre bli kallad för gangsterrappare: ’Vill inte påverka barnen att plocka upp vapen’”. Aftonbladet 17 juli.
Nitzsche, S. A., & Grünzweig, W. (red.). (2013) Hip-hop in Europe (vol. 13). Zürich: LIT Verlag.
North, A. C., & Hargreaves, D. J. (2007) ”Lifestyle correlates of musical preference. Media, leisure time and music.” Psychology of music 35 (2):179–200.
Olsson, K. (2021) ”Gangsterrappare ska granskas – inte tystas.” Expressen 5 januari.
Polletta, F., Chen, P. C. B., Gardner, B. G., & Motes, A. (2011) ”The sociology of storytelling.” Annual review of sociology 37:109–130. https://doi.org/10.1146/annurev-soc-081309-150106
Ramic, H. (2019) ”Svensk gangsterhiphop – en kriminell framgångssaga.” Arbetet 12 mars.
Reyna, C., Brandt, M., & Tendayi Viki, G. (2009) ”Blame it on hip-hop: Anti-rap attitudes as a proxy for prejudice.” Group Processes & Intergroup Relations 12 (3):361–380.
Rimmer, M. (2012) ”Beyond omnivores and univores: The promise of a concept of musical habitus.” Cultural sociology 6 (3):299–318.
Rose, T. (1994) Black Noise. Rap music and black culture in contemporary
America. Middletown: Wesleyan University Press.
Rose, T. (2008) Hip Hop Wars. What We Talk About When We Talk About Hip Hop and Why it Matters. New York: Basic Civitas books.
Rosenström, A. (2023) ”Något fint händer när epa-dunk möter gangsterrap.” Göteborgs-Posten 19 mars.
Ruth, D. E. (1996) Inventing the public enemy. The gangster in American culture, 1918–1934. Chicago: University of Chicago Press.
Salihu, D. (2021) Tills alla dör. Stockholm: Mondial.
Sandberg, S. & Pedersen, W. (2007) Gatekapital. Oslo: Universitetsförlaget.
Santos, L. dos (2023) ”Gangsterkulturen har fått växa fram ostört.” Expressen 5 januari.
Schweig, M. (2014) ”Hoklo hip-hop. Resignifying rap as local narrative tradition in Taiwan.” Chinoperl 33 (1):37–59.
Sewell, A. (2014) ”How copyright affected the musical style and critical reception of samplebased hip-hop.” Journal of Popular Music Studies 26 (2–3):295–320.
Sernhede, O. (2002) Alienation is my nation. Hiphop och unga mäns utanförskap i det nya Sverige. Stockholm: Ordfront.
Sernhede, O. & Söderman, J. (2010) Planet hiphop. Om hiphop som folkbildning och social mobilisering. Malmö: Liber.
Silow Kallenberg, K. (2016) Gränsland. Svensk ungdomsvård mellan vård och straff. Huddinge: Södertörns högskola.
Sima, J. (2021) ”En 19-åring är död och inget slut i sikte. Mordet på rapparen Einár måste bli en vändpunkt.” Aftonbladet 22 oktober.
Sima, J. (2022) ”Gangsterrap är ett rop på hjälp. Einár har mördats och Dree Low hoppar av rapkarriären.” Aftonbladet 17 januari.
Sjöshult, F. (2020) ”Yasin Byn var störst – ofattbart att han misstänks för mord.” Expressen 6 januari.
Strage, F. (2001) Mikrofonkåt. Stockholm: Atlas.
Stuart, F. (2023[2020]) Äkta. Drill och gängkultur i uppmärksamhetsekonomin. Göteborg: Daidalos.
Svensson, F., Wisterberg, V. & Abdigadir, A. (2023) ”Gängkriminella avslöjar: Tvättar pengar på Spotify.” Svenska Dagbladet 5 september.
Sveriges Radio (2019) ”Årslistan 2019.” Tillgänglig: https://sverigesradio.se/topplista.aspx?programid=2697&date=2020-01-11.
Sveriges Radio (2021) ”Stort ras i P3:s spelningar av gangsterrap.” Tillgänglig: https://sverigesradio.se/artikel/stort-ras-i-p3s-spelningar-av-gangsterrap.
SVT Nyheter (2020a) ”Så tog hiphop om droger och kriminalitet över topplistorna.” Tillgänglig: https://www.svt.se/kultur/sa-tog-hiphop-om-droger-och-kriminalitet-over-topplistorna.
SVT Nyheter (2020b) ”Debatten om gangsterrapen tar fart i svenska medier.” Tillgänglig: https://www.svt.se/kultur/gangsterrap.
SVT Nyheter (2022a) ”Skolbarn valde Jaffar Byn-låt på sommaravslutning – sjöng om vapen och skjutning.” Tillgänglig: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/skolbarn-pa-kvibergsskolan-i-goteborg-sjong-lat-av-jaffar-byn-pa-skolavslutningen.
SVT Nyheter (2022b) ”Muslimsk profil kopplas till rapparnas avhopp: ’Kallade flera till möten’.” Tillgänglig: https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/muslimsk-profil-kopplas-till-rapparnas-avhopp-kallade-flera-till-moten-1.
SVT Play (2023) ”När hiphop tog över.” Tillgänglig: https://www.svtplay.se/nar-hiphop-tog-over.
Söderman, J. (2007) Rap(p) i käften. Hiphopmusikers konstnärliga och pedagogiska strategier. Lund: Musikhögskolan i Malmö, Lunds universitet.
Söderman, J. (2013) ”The Formation of ’Hip Hop Academicus’. How scholars talk about the academization of hip-hop.” British Journal of Music Education 30 (3):369–381.
Söderman, J. (2023) ”’Bildung life.’ Holistic ideals of Hip Hop Education”, i P. Dale, P. Burnard & R. Travis Jr (red.) Music for Inclusion and Healing in Schools and Beyond Hip Hop, Techno, Grime, and More. Oxford: Oxford University Press.
Tatum, B. L. (1999) ”The link between rap music and youth crime and violence. A review of the literature and issues for future research.” Criminal Justice Studies 11 (3):339–353.
Thornton, S. (1995) Club cultures. Music, Media and Subcultural Capital. Cornwall: Bodmin.
TV4 (2022) ”Älskad hatad hiphop.” Tillgänglig: https://www.tv4play.se/program/a64571847c93c7b32e8a/kalla-fakta-alskad-hatad-hiphop.
Zetterström, G. (2023) ”Svensk gangsterrap. Ett reportage: En grundlig lektion i svensk gangsterrap” (recension). Svenska Dagbladet 28 mars.
Williams, R. (1958) Culture is ordinary. I N. McKenzie (red.), Conviction. London: MacGibbon & Kee.
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2024 Alexandra Söderman, Professor
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 4.0 Internationell-licens.
Allt material i Sociologisk Forskning publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access), under Creative Commons-licensen CC BY-NC-ND 4.0.
Allt innehåll i tidskriften är fritt tillgängligt utan kostnad och får för icke-kommersiella syften fritt läsas, laddas ned, kopieras, delas, skrivas ut och länkas. Innehållet får dock inte ändras. När innehållet används måste författare och källa anges. Upphovsrätten till innehållet tillhör respektive författare. Inga publiceringsavgifter tas ut.
