Rätt barn till Rätt Kurva?
Om polisens och socialtjänstens urval av barn till en brottspreventiv insats
DOI:
https://doi.org/10.37062/sf.63.27945Nyckelord:
polis, socialtjänst, kriminalitet, brottsförebyggande, ungdomarAbstract
I studien undersöks urvalsprocessen i det brottsförebyggande projektet Rätt Kurva, en samverkan mellan polisen och socialtjänsten. Studien analyserar hur professionella bedömer vilka barn som identifieras som målgrupp för insatsen och hur dessa beslut legitimeras. Resultatet visar att urvalet sker baserat på registrerade brottsmisstankar och bedömningar av barnens framtida risk för inblandning i kriminalitet. Samtidigt framträder dilemman i att basera urvalet enbart på brottsmisstankar, särskilt för yngre barn med begränsad brottshistorik. I stället legitimeras insatsen genom beskrivningar av barnens attityder, känslor och beteenden, där vissa barn framställs som riskerade att involveras i kriminalitet medan andra beskrivs som att de handlat i oförstånd. Vidare visar resultatet hur dilemmat att välja "rätt" barn präglas av begränsade resurser, behovsanpassning och risken för att felbedömningar underminerar projektets legitimitet. Sammanfattningsvis kan Rätt Kurva förstås som en hybrid mellan sociala och repressiva insatser.
Referenser
Alstam, K., & T. Forkby (2022) ”Finding a suitable object for intervention. On community-based violence prevention in Sweden.” Societies 12(3), 75. https://doi.org/10.3390/soc12030075
Andersson, R. & R. Nilsson (2025) Svensk kriminalpolitik, tredje upplagan. Stockholm: Liber.
Bourdieu, P. (1991) Language and Symbolic Power. Cambridge: Polity/Basil Blackwell.
Bourdieu, P. (2014) On the State: Lectures at the Collège de France, 1989–1992. Cambridge: Polity.
Braun, V. & V. Clarke (2006) ”Using thematic analysis in psychology”, Qualitative Research in Psychology 3(2), 77–101. https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa
BRÅ (2022) SSPF Samverkansformen skola, socialtjänst, polis och fritid. https://bra.se/rapporter/arkiv/2022-04-06-sspf
Cicourel, A. V. (1967) The Social Organization of Juvenile Justice. New Brunswick: Transactions.
Day, A. M. (2023). ”’It’s a hard balance to find.’ The perspectives of youth justice practitioners in England on the place of ’risk’ in an emerging ’child-first’world”, Youth Justice 23(1), 58–75. https://doi.org/10.1177/14732254221075205
Emerson, R. M., R. I. Fretz & L. L. Shaw (2011) Writing Ethnographic Fieldnotes. Chicago: University of Chicago Press.
Fassin, D. (2013) Enforcing Order. An Ethnography of Urban Policing. Cambridge: Polity.
Fassin, D. (2015) At the Heart of the State. The Moral World of Institutions. London: Pluto.
Forkby, T. (2020) ”Organisational exceptions as vehicles for change. Collaborative strategies, trust, and counter strategies in local crime prevention partnerships in Sweden”, European Journal of Social Work 23(4): 580–593. https://doi.org/10.1080/13691457.2018.1512474
Garland, D. (2001) The Culture of Control. Crime and Social Order in Contemporary Society. Oxford: Oxford University Press.
Gashi, L. (2024) ”Navigating police contact. How situations shape police–youth relations”, The British Journal of Criminology 64(5): 1028–1044. https://doi.org/10.1093/bjc/azae004
Geller, A. & J. Fagan (2019) ”Police contact and the legal socialization of urban teens”, The Russell Sage Foundation Journal of the Social Sciences 5(1): 26–49. https://doi.org/10.7758/rsf.2019.5.1.02
Granér, R. (2004) Patrullerande polisers yrkeskultur Lund: Socialhögskolan.
Harlow, E., E. Berg., J. Barry & J. Chandler (2013) ”Neoliberalism, managerialism and the reconfiguring of social work in Sweden and the United Kingdom”, Organization 20(4): 534–550. https://doi.org/10.1177/1350508412448222
Hjärpe, T. (2020) Mätning och motstånd. Sifferstyrning i socialtjänstens vardag. Lund: Lunds universitet.
Holstein, James A. (2013[1992]) ”Att producera människor”, 133–156 i K. Jakobsson & D. Wästerfors (red.) Från klarhet till klarhet. Lysande texter för sociologisk forskning. Malmö: Égalité.
Lipsky, M. (1980) Street-level bureaucracy. Dilemmas of the individual in public services. New York: Russell Sage Foundation.
Lunneblad, J. (2025) ”Community work or neighbourhood revitalization. A study of the cooperation between school, social services, and housing companies”, Nordic Social Work Research 15(1), 70–81. https://doi.org/10.1080/2156857X.2023.2254773
Lunneblad, J., J. Bengtsson & N. Hammarén (2024) ”Becoming a ’youth at risk’. How professionals conceptualise risk among young people in disadvantaged urban areas in Sweden”, Critical and radical social work 12(1), 75–88. https://doi.org/10.1332/204986021X16772558948349
Marshall, H. (2024) ”Child criminal exploitation and the interactional emergence of victim status”, The British Journal of Criminology 64(5), 1011–1027. https://doi.org/10.1093/bjc/azae008
Mallén, A., G. Basic & V. Burcar Alm (2023) Trygga barnet – tidiga samordnade insatser för barn som kan hamna i kriminalitet. Lund: Media-Tryck, Lunds universitet.
Mesinovic Klecina, L., E. Olin & K. Alstam (2024) ”Sweden’s front-line. an ethnographic approach to understanding child protection decisions”, Qualitative Social Work 23(5), 797–812. https://doi.org/10.1177/14733250231207287
Petersson, O. (2015) Att bli polis. från utbildningens förväntningar till gatans norm. Växjö: Linnéuniversitetet. https://doi.org/10.18261/issn.1894-8693-2016-01-06
Rätt Kurva (2025) ”Om Rätt Kurva” https://rattkurva.se/om-oss (hämtningsdatum 5 december 2025).
Sandahl, J. (2021) Juvenile Crime in Context. The Significance of School Affiliation. Stockholm: Stockholms universitet.
Sausdal, D. (2021) ”Everyday policing. toward a greater analytical appreciation of the ordinary in police research”, Policing and Society 31(7), 784–797. https://doi.org/10.1080/10439463.2020.1798955
SFS 2025:400. Socialtjänstlag. Socialdepartementet.
Silverman, D. (2010) Doing Qualitative Research. A Practical Handbook. London: Sage.
Sirois, C. (2023) ”Contested by the state. Institutional offloading in the case of crossover youth”, American Sociological Review 88(2): 350–377. https://doi.org/10.1177/00031224231160297
Socialstyrelsen (2023). BBIC grundbok, barns behov i centrum. https://www.socialstyrelsen.se/publikationer/bbic-grundbok--barns-behov-i-centrum-2023-9-8734/
SOU (Statens offentliga utredningar) (2024). Skärpta regler om ungdomsövervakning och straffreduktion för unga (SOU 2024:39). Justitiedepartementet.
Stenström, A. (2023) ”Partnership policing and the dynamics of administrative growth”, Policing and Society 33(9–10): 1051–1065. https://doi.org/10.1080/10439463.2023.2239427
Storhaug, A. S. (2023) ”The decision-making ecology of child welfare emergency placements”, Children and Youth Services Review 155, 107195. https://doi.org/10.1016/j.childyouth.2023.107195
Svensson, R. (2024) Ungdomsbrottslighet – en kunskapsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Sverigedemokraterna (2022) Tidöavtalet: överenskommelse för Sverige. Stockholm: Sverigedemokraterna.
Sweet, P. L. (2023) ”Organizing penal-welfare hybridity. Trauma, vulnerability, and state recognition of crime victims”, American Journal of Sociology 128(6): 1678–1715. https://doi.org/10.1086/724379
Söderberg, C. (2023) Att skapa mening i en komplex praktik. Föreställningar om brottspreventiva samverkansformer mellan omsorg och kontroll. Linköping: Linköpings universitet.
Tollin, K., H. Angerbrandt. & A. Jonsson (2023) Barn och unga i kriminella nätverk. En studie av inträde, brott, villkor och utträde. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Turunen, P. (2004) Samhällsarbete i Norden: diskurser och praktiker i omvandling. Växjö: Växjö universitet.
Wacquant, L. (2022) The Invention of the ”Underclass”. A Study in the Politics of Knowledge. Cambridge: Polity Press.
Zacka, B. (2017) When the State Meets the Street. Public Service and Moral Agency. Cambridge, Massachusetts: The Belknap Press of Harvard University Press. https://doi.org/10.1057/s41269-018-0118-9
Åkerman, J. (2024) God forskningssed 2024. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Nedladdningar
Publicerad
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2026 johannes Lunneblad, Anna-Lena Borg, Nils Hammarén
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 4.0 Internationell-licens.
Allt material i Sociologisk Forskning publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access), under Creative Commons-licensen CC BY-NC-ND 4.0.
Allt innehåll i tidskriften är fritt tillgängligt utan kostnad och får för icke-kommersiella syften fritt läsas, laddas ned, kopieras, delas, skrivas ut och länkas. Innehållet får dock inte ändras. När innehållet används måste författare och källa anges. Upphovsrätten till innehållet tillhör respektive författare. Inga publiceringsavgifter tas ut.
