Att skapa ett hem i staden
Stadsodling som domesticiering
DOI:
https://doi.org/10.37062/sf.63.26373Nyckelord:
domesticering, etnografi, stadsodling, offentliga utrymmenAbstract
Syftet med artikeln är att utforska stadsodling som en form av domesticering av offentliga utrymmen. Artikeln föreslår ett ramverk i vilket domesticering å ena sidan handlar om sätt att skapa hemlika kvaliteter och en känsla av tillhörighet i staden, och å andra sidan om sätt att avgränsa en plats för sitt eget exklusiva användande. Baserat på en organisatorisk etnografisk studie av stadsodling i Göteborg belyser artikeln hur stadsodling kan bidra till att skapa hemlika och inbjudande kvaliteter i staden, men också vilken inkludering och exkludering som detta platsskapande skapar. Analysen baseras på etnografiskt fältarbete och kvalitativa intervjuer i fyra urbana trädgårdsföreningar i Göteborg med omnejd, karaktäriserade av olika positioner i en segregerad stad och olika social sammansättning bland odlarna.
Referenser
Alaimo, K., T. Reischl & J. O. Allen (2010) ”Community gardening, neighborhood meetings, and social capital”, Journal of Community Psychology 38(4): 497–514. https://doi.org/10.1002/jcop.20378
Amin, A. (2002) ”Ethnicity and the multicultural city: Living with diversity”, Environment and Planning A 34(6): 959–980. https://doi.org/10.1068/a3537
Aptekar, S. (2015) ”Visions of public space: reproducing and resisting social hierarchies in a community garden”, Sociological Forum 30(1): 209–227. http://www.jstor.org/stable/43653978
Ascensão, E. & F. Ginn (2022) ”Urban gardening and post-austerity in Lisbon: between subaltern urbanism and green gentrification”, 177–197 i R. Calvário, M. Kaika & G. Velegrakis (red.) The Political Ecology of Austerity. Crisis, Social Movements, and the Environment. London: Routledge.
Atkinson, R. (2003) ”Domestication by cappuccino or a revenge on urban space? Control and empowerment in the management of public spaces”, Urban Studies 40(9): 1829–1843. https://doi.org/10.1080/0042098032000106627
Baudry, S. & E. Eudes (2016) ”Urban gardening: Between green resistance and ideological instrument”, 476–494 i D. Courpasson & S. Vallas (red.) The SAGE Handbook of Resistance. London: SAGE.
Bergame, N. (2023) ”Acknowledging contradictions – endorsing change: Transforming the urban through gardening”, Capitalism Nature Socialism 34(1): 69 – 87. https://doi.org/10.1080/10455752.2022.2129399
Bergame, N., S. Borgström & R. Milestad (2023) ”Preparing the grounds for emancipation. Explaining commoning as an emancipatory mechanism through dialectical social theory”, Environment and Planning E: Nature and Space 6(1): 202–221. https://doi.org/10.1177/25148486221092717
Bonow, M. & M. Normark (2018) ”Community gardening in Stockholm: Participation, driving forces and the role of the municipality”, Renew. Agric. Food Syst 33(6): 503 –517. https://doi.org/10.1017/S1742170517000734
de Certeau M. (1988) The Practice of Everyday Life. Berkeley: University of California Press.
Crossan, J., A. Cumbers, R. McMaster & D. Shaw (2016) ”Contesting neoliberal urbanism in Glasgow’s community gardens: The practice of DIY citizenship”, Antipode 48(4): 937–955. https://doi.org/10.1111/anti.12220
Ernwein, M. (2017) ”Urban agriculture and the neoliberalisation of what?”, ACME: An International Journal for Critical Geographies 16(2): 249–275. https://doi.org/10.14288/acme.v16i2.1387
Florea, I., A. Gagyi & K. Jacobsson (2025) ”Assembling social conditions of sustainability through urban gardening: policy, infrastructure and social relationships”, Environmental Sociology 11(4): 510–516. https://doi.org/10.1080/23251042.2025.2562657
Ghose, R. & M. Pettygrove (2014) ”Urban community gardens as spaces of citizenship”, Antipode 46(4): 1092–1112. https://doi.org/10.1111/anti.12077
Glover, T. (2004) ”Social capital in the lived experiences of community gardeners”, Leisure Sciences 26(2): 143–162. https://doi.org/10.1080/01490400490432064
Jacobs, J. (1961) The Death and Life of Great American Cities. New York: Random House.
Jacobsson, K., & Y. Wallinder (2026) ”Stadsodling och social kontroll. Om önskvärda odlingssubjekt och exklusiva odlingsobjekt i urbana miljöer”, 93–117 i E. Pilflod Larsson & K. Giritli Nygren (red.) Odling, makt och genus. Mittuniversitetet: Forum för genusforskningsrapportserie 20.
Klein, B. (1993) ”Fences, fertilizers, and foreigners: Moral dilemmas in the Swedish cultural landscape”, Journal of Folklore Research 30(1): 45–59. https://www.jstor.org/stable/3814409
Koch, R., & A. Latham (2013) ”On the hard work of domesticating a public space”, Urban studies 50(1): 6–21. https://doi.org/10.1177/0042098012447001
Kostera, M. & N. Harding (2021) Organizational Ethnography. Cheltenham: Edward Elgar.
Kurtz, H. (2001) ”Differentiating multiple meanings of garden and community”, Urban Geography 22(7): 656–670. https://doi.org/10.2747/0272-3638.22.7.656
Langa, M. F. (2020) Thick nature. Morality and practice in Swedish urban gardens. Uppsala: Uppsala universitet (diss.).
Mandich, G., & V. Cuzzocrea (2016) ”’Domesticating’ the city: Family practices in public space”, Space and Culture 19(3): 224–236. https://doi.org/10.1177/1206331215595733
McClintock, N. (2014) ”Radical, reformist, and garden-variety neoliberal: Coming to terms with urban agriculture’s contradictions”, Local Environment 19(2): 147–171. https://doi.org/10.1080/13549839.2012.752797
Nationalencyklopedin (u.å.) uppslagsord ”domesticering”, : https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/domesticering, hämtningsdatum 251112.
Neo, H., & C. Y. Chua (2017) ”Beyond inclusion and exclusion: Community gardens as spaces of responsibility”, Annals of the American Association of Geographers 107(3): 666–681. https://doi.org/10.1080/24694452.2016.1261687
Nordh, H., K. T. Wiklund & K. E. Koppang (2016) ”Norwegian allotment gardens – a study of motives and benefits”, Landscape Research 41(8): 853–868. https://doi.org/10.1080/01426397.2015.1125457
Papakostas, A. (2009) Misstro, korruption och det offentligas civilisering. Lund: Studentlitteratur.
Pudup, M. B. (2008) ”It takes a garden: Cultivating citizen-subjects in organized garden projects”, Geoforum 39(3): 1228–1240. https://doi.org/10.1016/j.geoforum.2007.06.012
Oreskovic, N., & K. Jacobsson (2025) ”Postapocalyptic community gardening: Cultivating the gray zone between autonomy and co-optation”, Environmental Sociology 11(4): 488–498. https://doi.org/10.1080/23251042.2025.2491996
Rosol, M. (2012) ”Community volunteering as neoliberal strategy? Green space production in Berlin”, Antipode 44(1): 239–257. https://doi.org/10.1111/j.1467-8330.2011.00861.x
Sax, D. L., L. Nesbitt & S. Hagerman (2023) ”Expelled from the garden? Understanding the dynamics of green gentrification in Vancouver, British Columbia”, Environment and Planning E: Nature and Space 6(3): 2008–2028. https://doi.org/10.1177/25148486221123134
Silverstone R. (2006) ”Domesticating domestication. Reflections on the life of a concept”, 229–248 i T. Berker, M. Hartmann, Y. Punie & K. J. Ward (red.) Domestication of Media and Technology. New York: Open University Press.
Smith, N. (1996) The New Urban Frontier. Gentrification and the Revanchist City. London: Routledge.
Thörn, C. (2011) ”Soft policies of exclusion: Entrepreneurial strategies of ambience and control of public space in Gothenburg, Sweden”, Urban Geography 32(7): 989–1008. https://doi.org/10.2747/0272-3638.32.7.989
Wallinder, Y. (2024) ”Urban gardens as inclusive green living rooms? Gardening activities in Gothenburg, across and within social divides”, Journal of Organizational Ethnography 13(3): 410–426. https://doi.org/10.1108/JOE-10-2023-0057
Wise, A., & S. Velayutham (2014) ”Conviviality in everyday multiculturalism: Some brief comparisons between Singapore and Sydney”, European Journal of Cultural Studies 17(4): 406–430. https://doi.org/10.1177/1367549413510419
Zukin, S. (1995) The Cultures of Cities. Oxford: Wiley-Blackwell.
Zukin, S. (1998) ”Urban lifestyles: diversity and standardisation in spaces of consumption”, Urban Studies 35(5–6): 825–839.
Zukin, S. (2009) Naked City. The Death and Life of Authentic Urban Places. Oxford: Oxford University Press.
Nedladdningar
Publicerad
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2026 Kerstin Jacobsson, Ylva Wallinder
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 4.0 Internationell-licens.
Allt material i Sociologisk Forskning publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access), under Creative Commons-licensen CC BY-NC-ND 4.0.
Allt innehåll i tidskriften är fritt tillgängligt utan kostnad och får för icke-kommersiella syften fritt läsas, laddas ned, kopieras, delas, skrivas ut och länkas. Innehållet får dock inte ändras. När innehållet används måste författare och källa anges. Upphovsrätten till innehållet tillhör respektive författare. Inga publiceringsavgifter tas ut.
