Årets första nummer av Sociologisk Forskning (årgång 58, nr 1–2) finns tillgänglig för läsning!

Årets första nummer av Sociologisk Forskning ägnar vi i huvudsak åt färsk empirisk forskning om hur samhället och människors liv har påverkats av coronakrisen och covid-19-pandemin. Shai Mulinari, Linda Soneryd och Susanna Öhman har varit gästredaktörer för detta dubbel- och temanummer, som på olika sätt ger viktiga inblickar i hur pandemin har påverkat samhället i stort och olika utsatta gruppers livsvillkor.

I de olika artiklarna får vi bland annat veta mer om vad svenskarna varit mest oroliga för under pandemin, hur arbetssituationen för personal inom vård och omsorg påverkades av den nya virussjukdomen, hur människor har förhållit sig till ”den svenska strategin” i sin vardag och hur dem vars anhöriga har avlidit under pandemin har hanterat de restriktioner som omöjliggjorde ett sista farväl vid dödsbädden. 

I sin introduktionstext presenterar gästredaktörerna Shai Mulinari, Linda Soneryd och Susanna Öhman temanumrets olika bidrag, som de menar pekar på att coronapandemin inte enbart synliggjort redan befintliga ojämlikheter i samhället utan också förvärrat dem.

Cathrin Wasshede och Sofia Björk undersöker i artikeln ”Avsked i coronatider. Att ta farväl av döende nära anhöriga i tider av restriktioner” hur besöksförbud och andra restriktioner har påverkat personer vars anhöriga avlidit under pandemin – samt huruvida de har kunnat ta ett ”värdigt avsked” av partners, familjemedlemmar och vänner. 

I artikeln ”En människa bland andra? Äldre människors begripliggörande av vardagen under covid-19-krisen” analyserar Clara Iversen, David Redmalm, Marie Flinkfeldt och Marcus Persson samtal till telefonlinjen Äldrelinjen under pandemin, för att kasta ljus över hur inringarna hanterar sin oro inför smittspridning, restriktioner och upprätthållandet av nära relationer. 

I artikeln ”Oro över coronapandemin i det svenska samhället” använder Joakim Kulin, Ingemar Johansson Sevä, Mikael Hjerm och Filip Fors Connolly ett större enkätmaterial för att undersöka vad olika befolkningsgrupper oroat sig mest för under pandemin samt i vilken utsträckning svenskarna har följt olika restriktioner. Även Tanya Jukkala, Osman Aytar, Emma Engdahl, Sara Ferlander, Antoaneta Hristova, Maria Hopstadius, Andrew Blasko och Vessela Misheva använder en enkätundersökning för att undersöka svenskarnas oro under pendemin och hur olika sociala faktorer har påverkat denna oro, i artikeln ”Att leva med en världsomfattande pandemi. En studie om människors oro kopplat till covid-19 i Sverige”.

I artikeln ”Tid för förändring av arbetsvillkor inom vård och omsorg. Tid och temporalitet i narrativt meningsskapande under den första tiden av coronapandemin” analyserar Erika Wall och Jonny Bergman berättelser om arbetssituationen inom den hårt belastade vård- och omsorgssektorn i Sverige under våren 2020.  

I Linda Kvarnlöfs artikel ”’Bara framtiden kan visa om vi gör det här rätt’. Att göra vardag av den svenska strategin” intervjuas personer inom medelklassen, om hur deras vardag påverkades av restriktionerna och deras inställning till hur svenska myndigheter hanterade pandemin.

Med utgångspunkt i intervjuer med personal från kvinnojourer analyserar Kristofer Hansson och Charlotte Petersson i artikeln ”Den sårbara gemenskapen. Kvinnojourer under covid-19-pandemin” hur relationen mellan den våldsutsatta kvinnan och det gemensamma kan förstås under pandemin. 

I numret presenterar vi också en ny satsning i form av så kallade research notes eller forskningsnotiser, som framöver kommer att bli ett stående inslag i Sociologisk Forskning. Forskningsnotiserna är tänkta att presentera nya forskningsresultat i kortare textformat än sedvanliga artiklar. Notiserna ska utgå från egen empirisk forskning om samhällsförhållanden i Sverige, men även komparativa studier som berör svenska förhållanden kan publiceras. I numret finns en introducerande text som beskriver hur forskningsnotiserna ska utformas. 

Numret innehåller också fem recensioner av nyutkomna böcker. Bland annat recenseras två nya böcker om coronakrisen samt böcker om forskningsetik, funktionsrättsaktivism och sammansättningsbegreppet. 

Du hittar det nya numret (volym 58, nr 1–2) på följande länk:
https://sociologiskforskning.se/sf/issue/view/3248

Med bästa hälsningar
Lena Sohl och Magnus Wennerhag
Redaktörer för Sociologisk Forskning