Nytt nummer av Sociologisk Forskning (årgång 58, nr 3) finns tillgängligt för läsning!

2021-12-14

Sociologisk Forsknings nya nummer uppmärksammar empiriska undersökningar av en rad olika teman: vittnesmål i svenska #Metoo-upprop, teamwork på Försäkringskassan, mellangenerationella relationer i styvfamiljer, socialarbetare som utför upphandlade tjänster, biståndshandläggares bedömningar samt etniska organisationers transnationalisering.

Emma Engdahl, Maria Nyman och Hans Ekbrand undersöker i artikeln ”#Metoo. En kamp för socialt erkännande och rättvisa” vittnesmål från 65 svenska #metoo-upprop, i vilka de identifierar fyra typer av social missaktning och diskuterar begreppet ”epistemisk orättvisa”.

I artikeln ”Commitment and control. Teamwork as management tool in a welfare state bureaucracy” visar Kerstin Jacobsson och Katarina Hollertz hur teamwork fungerar som en subtil styrmekanism inom offentlig sektor, utifrån en omfattande etnografisk studie av Försäkringskassans lokalkontor.

I artikeln ”The dyad is not enough. Third-party mediation as a precondition for cohesion in long-term step relationships” diskuterar Torbjörn Bildtgård, Marianne Winqvist och Peter Öberg den särskilda roll som en ”tredje part” ofta spelar för mellangenerationella relationer i styvfamiljer, med utgångspunkt i retrospektiva livsloppsintervjer med äldre föräldrar.

Simon Härnbro, Marcus Herz och Magnus Dahlstedt undersöker i artikeln ”Social tjänst till salu. Om socialt arbete i upphandlingens tid” socialarbetare som utför upphandlade tjänster och hur de beskriver sitt arbete. I artikeln ”Dokumentationens roll för klientskapande processer i äldreinriktat socialt arbete. Spelar utlandsfödd bakgrund, kön och ålder någon roll?” analyserar Anna Olaison, Maricel Knechtel, Sandra Torres och Emilia Forssell hur biståndshandläggare motiverar sina beslut i socialtjänstens akter.

Olle Frödin och Axel Fredholm undersöker vilken roll transnationella aktiviteter spelar för etniska organisationer i Sverige i artikeln ”Transnationalism, integration och etnisk organisering. En studie av svenska etniska organisationer i ljuset av civilsamhällets omvandling”.

I numret finns även tre recensioner av fyra aktuella böcker. Håkan Thörn läser två böcker som uppmärksammar sociala rörelsers betydelse för demokratin – den ena boken utgår från den hundraårsjubilerande allmänna rösträtten i Sverige, den andra presenterar en undersökning av sextioåttaaktivister under 50 år. Tomas Berglund diskuterar en nyutkommen bok om klass och ojämlikhet i Sverige och Charlotta Holmström recenserar en bok om samtyckte och våldtäkt.

Under rubriken Sociologförbundet har ordet berättar förbundets ordförande Kenneth Nelson om nästa års Sociologidagarna i Uppsala och de två jubileum som kommer att uppmärksammas då.

Du hittar det nya numret på följande länk:

Sociologisk Forsknings nya nummer uppmärksammar empiriska undersökningar av en rad olika teman: vittnesmål i svenska #Metoo-upprop, teamwork på Försäkringskassan, mellangenerationella relationer i styvfamiljer, socialarbetare som utför upphandlade tjänster, biståndshandläggares bedömningar samt etniska organisationers transnationalisering.

 

Emma Engdahl, Maria Nyman och Hans Ekbrand undersöker i artikeln ”#Metoo. En kamp för socialt erkännande och rättvisa” vittnesmål från 65 svenska #metoo-upprop, i vilka de identifierar fyra typer av social missaktning och diskuterar begreppet ”epistemisk orättvisa”.

 

I artikeln ”Commitment and control. Teamwork as management tool in a welfare state bureaucracy” visar Kerstin Jacobsson och Katarina Hollertz hur teamwork fungerar som en subtil styrmekanism inom offentlig sektor, utifrån en omfattande etnografisk studie av Försäkringskassans lokalkontor.

 

I artikeln The dyad is not enough. Third-party mediation as a precondition for cohesion in long-term step relationships” diskuterar Torbjörn Bildtgård, Marianne Winqvist och Peter Öberg den särskilda roll som en ”tredje part” ofta spelar för mellangenerationella relationer i styvfamiljer, med utgångspunkt i retrospektiva livsloppsintervjer med äldre föräldrar.

 

Simon Härnbro, Marcus Herz och Magnus Dahlstedt undersöker i artikeln ”Social tjänst till salu. Om socialt arbete i upphandlingens tid” socialarbetare som utför upphandlade tjänster och hur de beskriver sitt arbete. I artikeln ”Dokumentationens roll för klientskapande processer i äldreinriktat socialt arbete. Spelar utlandsfödd bakgrund, kön och ålder någon roll?” analyserar Anna Olaison, Maricel Knechtel, Sandra Torres och Emilia Forssell hur biståndshandläggare motiverar sina beslut i socialtjänstens akter.

 

Olle Frödin och Axel Fredholm undersöker vilken roll transnationella aktiviteter spelar för etniska organisationer i Sverige i artikeln ”Transnationalism, integration och etnisk organisering. En studie av svenska etniska organisationer i ljuset av civilsamhällets omvandling”.

 

I numret finns även tre recensioner av fyra aktuella böcker. Håkan Thörn läser två böcker som uppmärksammar sociala rörelsers betydelse för demokratin – den ena boken utgår från den hundraårsjubilerande allmänna rösträtten i Sverige, den andra presenterar en undersökning av sextioåttaaktivister under 50 år. Tomas Berglund diskuterar en nyutkommen bok om klass och ojämlikhet i Sverige och Charlotta Holmström recenserar en bok om samtyckte och våldtäkt.

 

Under rubriken Sociologförbundet har ordet berättar förbundets ordförande Kenneth Nelson om nästa års Sociologidagarna i Uppsala och de två jubileum som kommer att uppmärksammas då.

 

Du hittar det nya numret på följande länk:

https://sociologiskforskning.se/sf/issue/view/3285

 

Med bästa hälsningar

Lena Sohl och Magnus Wennerhag

Redaktörer för Sociologisk Forskning

Med bästa hälsningar
Lena Sohl och Magnus Wennerhag
Redaktörer för Sociologisk Forskning