Nytt nummer av Sociologisk Forskning (årgång 59, nr 1–2) finns tillgänglig för läsning!
Sociologi är en forskningsdisciplin som i dag präglas av stor mångfald, sett till vilka samhällsfenomen vi sociologer studerar eller vilka metoder och teorier vi använder. Kanske är det därför som föreställningen om en sociologisk teoretisk kanon fortfarande fyller en viktig roll, som en fast – men föränderlig – referenspunkt alla sociologer oavsett specialitet kan förhålla sig till. Sociologisk Forsknings nya nummer innehåller en rad texter som på olika sätt kretsar kring sociologins klassiker och det sociologiska teoretiserandet.
I ”Theory as text or theory as activities?” diskuterar Richard Swedberg två olika sätt att använda sociologisk teori. Artikeln är hans keynote-föreläsning från Sociologidagarna i Uppsala 16–18 mars.
I ”Järnburen smids på nytt. Ett klassiskt sociologiskt perspektiv på new public management och dess konsekvenser” använder Olof Hallonsten framför allt Weber och Habermas teorier. Daniel Persson Thunqvist diskuterar i ”Altruismens kollektiva former. Om altruistiska ’yrkeshjältar’ utifrån Durkheim” olika former av självuppoffrande altruism i dagens arbetsliv. Även Magnus Granberg lutar sig mot sociologins klassiker i sin artikel ”Ekonomisk form och den ömsesidiga konstitueringen av ojämlika sociala relationer”.
I Alessandro Johanssons och Lena Gunnarssons artikel ”’Jag är inte prostituerad, jag lever normalt’. Sugardejtares språkliga och praktiska relationsarbete för att avgränsa sugardejting från prostitution” analyseras intervjuer med ”sugarbabes” och ”sugardaddys”. I artikeln ”Arv, miljö eller både och? En kritisk realistisk kritik av heritabilitetsmetodiken” undersöker Johan Alfonsson de ontologiska antaganden som görs inom forskning om betydelsen av genetiskt arv.
Sara Uhnoo och Ove Sernhede tar i artikeln ”Shout out! Ortenpoddar som folkbildning, motoffentlighet och underhållning” upp den roll poddar spelar för ”ortens” unga. Angelica Wågby diskuterar i artikeln ”Den sociala meningen med barns delaktighet i vårdnads-, boende- och umgängesprocesser” olika tolkningar och förgivettaganden i aktuella policys om barns delaktighet.
Numret innehåller också en forskningsnotis: ”Teacher careers and professional dispositions in a diversified school market” av Per Dannefjord och Magnus Persson, som diskuterar hur skolsegregationen påverkar lärare.
I numrets recensionsdel skriver Josef Ginnerskov om Sociologins klassiker, en antologi under Lisa Eklunds och Bo Isenbergs redaktörskap i vilken 23 sociologer presenterar klassiker. Göran Therborn recenserar den svenska nyutgåvan av den brittiske sociologen Michael Youngs 2034. Meritokratins uppgång och fall. Alexandra Bogren recenserar den amerikanska socialpsykologen Shoshana Zuboffs bok Övervakningskapitalismen, Mats Franzén skriver en dubbelrecension av två böcker av den tyske sociologen Andreas Reckwitz och Isak Engdahl recenserar Florian Jatons The constitution of algorithms.
Under rubriken Sociologförbundet har ordet rapporterar förbundets nya ordförande Åsa Lundqvist från Sociologidagarna i Uppsala 16–18 mars. Vi publicerar också motiveringarna för Torgny T. Segerstedts pris för bästa artikel i Sociologisk Forskning 2020 och 2021, samt Sociologförbundets avgående ordförande Kenneth Nelsons tal på Sociologidagarna i Uppsala, i vilket han reflekterar över likheterna mellan gitarrspelande och sociologi.
Slutligen riktas en uppmaning till förbundets medlemsinstitutioner att inkomma med anmälan om intresse för att ansvara för Sociologisk Forskning under perioden 2023–2024. Av tradition flyttar ansvaret för att ge ut Sociologisk Forskning mellan olika lärosäten i Sverige. Vid det kommande årsskiftet har sociologiämnet vid Södertörns högskola haft ansvar för tidskriften under tre år, och det är därför dags att hitta en ny hemvist för Sociologisk Forskning.
Du hittar det nya numret på följande länk: https://sociologiskforskning.se/sf/issue/view/3332
Med bästa hälsningar
Lena Sohl och Magnus Wennerhag
Redaktörer för Sociologisk Forskning
