Call for papers: kritiska datastudier möter sociologi

2024-02-20

CALL FOR PAPERS

Temanummer: Kritiska datastudier möter sociologi

Gästredaktörer: Ericka Johnson & Julia Velkova

 

Nya och kraftfulla beräkningsverktyg förändrar hur många delar av samhället samlar in, analyserar och använder data. Detta utlöser en uppsjö av nya empiriska platser, teoretiska reflektioner och metodologiska tillvägagångssätt. Det belyser också den politiska relevansen och aktuella betydelsen av de sociologiska överväganden som väcks i mötet med kritiska datastudier.

På drygt ett decennium har området kritiska datastudier vuxit till en levande, tvärvetenskaplig arena för undersökningar av politiken för beräknings- och datadriven kunskapsproduktion. Forskare inom detta område tar itu med frågor om de breda samhälleliga implikationerna av "datafiering", ofta i termer av omkonfigurering av värderingar, maktförhållanden, ojämlikheter och ekonomier byggda kring metoder för att registrera och bearbeta sociala data. Detta arbete hämtar inspiration från olika delar av sociologin, utforskar skiftande människa-maskin-agens och kommunikation; objektivitet, kunskap och sanningsskapande påståenden. Andra tittar på performativiteten hos datamått och poäng, såväl som de värden, materialiteter och arbete som ligger till grund för datapraxis över en mängd olika platser, metoder och empiriska objekt. Fältet har också utvecklat en förståelse för vardagslivets upplevelser med data, även här med utgångspunkt i sociologiskt arbete. Andra forskare utforskar den materiella och infrastrukturella politiken som ligger bakom storskalig beräkningsteknik och trotsar industrins berättelser om tillfällighet, automatisering och immaterialitet. Sammantaget sträcker sig arbetet med kritiska datastudier över ett ständigt växande utbud av samhällsvetenskapliga perspektiv och domäner av social praktik, inklusive digitala medier, finans, stads- och statlig styrning, hälsa, sociala tjänster, klimatvetenskap, miljö- och energipolitik, eller krigföring. Det väcker också frågor om metoder för att göra analyser inom dessa områden av social aktivitet.

Detta specialnummer syftar till att utforska de generativa spänningar som uppstår i mötet mellan sociologi och kritiska datastudier. Vilka frågor och föremål är/är inte fruktbara att utforska? Vilka vokabulärer, begrepp och tillvägagångssätt behöver vi för att ersätta branschdriven buzz-wordjargong som "AI", "moln" eller "digitala tvillingar"? Vilka perspektiv eller metoder saknar vi eller behöver vi mer uthålligt engagemang med?

Bidragen får gärna relatera till något av ämnena nedan, men är inte begränsade till dem:

  • Empiriskt engagemang med design eller utveckling av teknologier som möjliggör datafiering – såsom mjukvarusystem, datauppsättningar, modeller, avkänningsenheter, mänsklig och maskinell infrastruktur
  • Var och hur kritiska metoder kan bidra till datatekniska utvärderingar
  • Reflektioner om var/när i en datatekniks livscykel kan kritiskt engagemang vara generativt
  • Diskussioner om att använda generativ AI som ett forsknings- eller skrivverktyg*
  • Nya vokabulärer och begrepp som trotsar eller nyanserar dominerande modeordsjargong i branschen som "AI", "digitala tvillingar" och "digitala assistenter", "smarta" saker med automatiserade beslutssystem, etc.
  • Förfrågningar om datafieringens temporalitet, deras ojämna varaktighet, misslyckanden, felaktigheter och slut. Dessa kan inkludera analyser av misslyckade projekt, avvecklade beräkningsverktyg; "pensionering" av datateknik, plattformar, programvaruspråk, modeller etc. och/eller de människor/expertis som är knuten till dem; eller behovet av att avskaffa sådana.
  • Analyser av datas väsentlighet – hur relaterar datapraxis till kroppar, platser, rörledningar, kablar, datacenter, kemikalier, kol, labbutrustning, mineraler och bränslen?
  • Regionala och/eller historiska perspektiv och särdrag för datafiering – t.ex. i nordiska välfärdsstatssammanhang, Global South, eller i andra regioner i världen
  • Tillhörighet, levda erfarenheter och förändrade relationer mellan människa och maskin med databeräkningsteknologier

Manus kan skrivas på svenska, norska, danska eller engelska. Vi välkomnar empiriska liksom teoretiska texter från både juniora och seniora forskare. Artiklar kan variera mellan 4 000 – 10 000 ord och bokrecensioner 700 – 1 500 ord. För vidare författaranvisningar besök www.sociologiskforskning.se. Alla artiklar genomgår dubbel anonym peer review-granskning.

Urvalsprocessen görs i två steg: Deadline för utökade abstracts (upp till 2 000 ord, inklusive syfte, metodologiskt och teoretiskt ramverk, tentativa resultat och -slutsatser i den mån det är tillämpligt på vald textform) är 1 maj 2024. Dessa abstracts skickas till julia.velkova@liu.se. För de bidrag som går vidare är deadline för fullängdstexter 30 september 2024. Inlämning görs då via tidskriftens hemsida. Numret planeras att ges ut våren 2025.

Har ni några frågor kontakta gärna någon av redaktörerna av detta temanummer:

Julia Velkova: julia.velkova@liu.se

Ericka Johnson: ericka.johnson@liu.se

* Alla författare som använder ChatGPT eller liknande LLM-verktyg förväntas förtydliga hur och var i texten verktyget användes och författarens reflektioner över hur tekniken bidrog till författarskap, och hur denna form av författarskap främjar förståelsen av nyckelfrågor i texten.