Call for papers: den psykiska ohälsans sociologi

2025-03-12

CALL FOR PAPERS

Den psykiska ohälsans sociologi

 

Medicinsk sociologi eller ”sociology of health and illness” är sedan andra världskriget en väletablerad och viktig subdisciplin inom sociologin, både internationellt och i Sverige. Inom denna behandlas ofta klassiska sociologiska frågor om hur social stratifiering, kopplad till klass, kön och etnicitet, samvarierar med hälsostatus och tillgång till vård. Samtidigt studeras också dessa stratifieringsmekanismer utifrån hur olika grupper påverkas olika av samma sjukdom eller om olika grupper är överrepresenterade bland vissa sjukdomar. Ett övergripande tema för medicinsk sociologi är också hur hälsa och sjukdom är socialt konstruerade och hur olika stigmatiseringsprocesser är kopplad till denna sociala konstruktion.

Inom den forskning som särskilt intresserar sig för psykisk (o)hälsa har sociologer ofta vänt blicken mot psykiatrin och psykologin som vetenskap, diskurs, professionell praktik och diagnostiseringsförfarandet i sig. Forskning fokuserar även här på processer som rör korrelationen mellan psykisk ohälsa och klass, kön, etnicitet, sexualitet och ålder. Ofta problematiseras också psykiatrin som en samhällelig institution och hur sociala konstruktionsprocesser är sammanvävda med psykiatrisk praktik och dess diagnoser.

Idag är hälso- och sjukvården i Sverige välutvecklad och hälsonivån är generellt hög. Människor lever allt längre och friskare liv och sjukvården blir alltmer avancerad, högteknologisk och anpassad efter individens behov. Dock gäller denna utveckling inte i lika stor utsträckning psykisk ohälsa. Tvärtom utgör psykisk sjukdom den kategori sjukdomar som ökar mest och den blir alltmer komplex och komplicerad att behandla. Denna utveckling har lett till en återkommande debatt om psykiatrins kris.

Trots denna kris spelar psykiatriska diagnoser en dominerande roll för hur personliga problem definieras och förstås i samtiden. Ett stort och framväxande fält inom den psykiska ohälsans sociologi fokuserar därför på medikalisering och diagnosens roll däri. Medikalisering som process går analytiskt att studera utifrån olika dimensioner. På en diskursiv nivå ökar medikaliseringen när biomedicinska vokabulärer, modeller och definitioner blir mer förekommande i förståelsen och beskrivningen av sociala problem i olika kontexter. På en praktiknivå ökar medikaliseringen när biomedicinska praktiker och teknologier blir mer framträdande i administrationen och hanteringen av sociala problem i olika organisatoriska och institutionella sammanhang. Och på en identitetsnivå ökar medikaliseringen när individuella och kollektiva biomedicinska aktörer och identiteter blir mer framträdande i adresseringen av sociala problem och i självbiografiska berättelser.

Till detta temanummer bjuder vi in forskare verksamma inom medicinsk sociologi, funktionshinderforskning, medicinsk humaniora eller andra discipliner som intresserar sig för olika aspekter av den psykiska ohälsans sociologi. Vi välkomnar såväl teoretiska som empiriska bidrag som på olika vis antingen mer direkt fokuserar på psykiatrin och psykologin som teoretiska konstruktioner eller praktiker, eller som på andra vis belyser psykisk ohälsa utifrån ett sociologiskt och humanistiskt perspektiv. På så vis vill vi med denna utlysning skapa oss en bild av var den psykiska ohälsans sociologi befinner sig i dag, utifrån en svenska kontext.

Bidragen får gärna relatera till något av ämnena nedan, men är inte begränsade till dem:

  • Psykiatrisk praktik och diagnostik.
  • Psykisk ohälsa som upplevelse och erfarenhet.
  • Medicinska, psykologiska, relationella och sociala modeller av psykisk ohälsa.
  • Behandling av psykisk ohälsa.
  • Sjukdomsberättelser och individuell- och kollektiv identitetsbildning.
  • Psykisk ohälsa och arbetsliv.
  • Bilder, diskurser och föreställningar av psykisk ohälsa på olika arenor.
  • Psykisk ohälsa kopplat till ålder, kön, sexualitet och etnicitet.
  • Psykisk ohälsa och konsumtion.
  • Policy och politik kopplat till psykisk ohälsa.
  • Psykisk ohälsa och professioner.

Urvalsprocessen består av två steg: Deadline för utökade abstracts (upp till 2 000 ord, inklusive syfte, metodologiska och teoretiska utgångspunkter, förväntade resultat och slutsatser) är 16 maj 2025. Dessa abstracts skickas till henrik.loodin@ses.lu.se och niklas.westberg@hh.se. För de bidrag som går vidare är deadline för fullängdstexter 1 december 2025. Numret planeras att ges ut under 2026.

Har ni några frågor kontakta gärna någon av gästredaktörerna av detta temanummer: Niklas Westberg Tolentino niklas.westberg@hh.se

Henrik Loodin Henrik.loodin@ses.lu.se