Nytt nummer av Sociologisk Forskning (årgång 62, nummer 1-2) finns nu tillgängligt!

Varför ett specialnummer om sociologins möte med kritisk datavetenskap?

Vi sociologer har länge talat om det digitala samhället. I början av 2000-talets växte ”digital sociologi” fram – ett forskningsområde som intresserar sig för hur socialt beteende kommer till uttryck i digitala forum, såsom sociala medier och communities, och vad den digitala tekniken betyder i individers vardags- och arbetsliv. Frågorna som den digitala sociologin tar sig an blir fler och fler, och gränsdragningen gentemot andra forskningsområden tycks bli allt svårare att göra i takt med att digitala aspekter genomsyrar fler delar av våra liv. För individen blir mätbara data alltmer det verktyg genom vilket hon bedömer sina egna och andras handlingar. Analoga handlingar som inte genererar data ter sig värdelösa, eller åtminstone som mindre betydelsefulla. Kanske kan vi benämna detta sätt att leva ”datafierad livsföring”. Att kombinera det moderna begreppet ”datafiering” med det klassiska begreppet ”livsföring” skapar inte bara en analytisk möjlighet, utan ska ses som svar på den inledande frågan om varför vi här initierar ett möte mellan sociologi och kritisk datavetenskap. Vi vill i detta nummer ta hjälp av den kritiska datavetenskapen i ett försök att skaka om det sociologiska sättet att tänka kring det sociala livet i den datadrivna samtiden.

Vi vill rikta ett stort tack till gästredaktörerna docent Julia Velkova och professor Ericka Johnsson för gott samarbete! Med imponerande förmåga att attrahera spännande forskare har de skapat ett nummer med bidrag som vi hoppas och tror kan stimulera det sociologiska tänkandet.

Vi önskar inspirerande läsning!

Marcus Persson och Christian Ståhl

Redaktörer för Sociologisk Forskning