Den sårbara gemenskapen
Kvinnojourer under covid-19-pandemin
DOI:
https://doi.org/10.37062/sf.58.22106Nyckelord:
risk, våld, biopolitik, immunitärt liv, sårbarhet, covid-19, coronakrisenAbstract
När covid-19-pandemin nådde Sverige mobiliserade kvinnojourerna snabbt eftersom de visste vad en nedstängning av samhället skulle kunna betyda för kvinnor och barn som lever under hot och med våld i sina hem. På kort tid kom myndigheternas rekommendationer om att arbeta hemma, upprätthålla social distans och undvika resor att minska möjligheterna till rörlighet. Detta gjorde det särskilt svårt för kvinnor som levde under hot och kontroll att komma i kontakt med myndigheter och kvinnojourer. Syftet med denna artikel är att förstå hur relationen mellan samhället och kvinnor som är utsatta för hot och våld i hemmet under pandemitider ser ut. Analysen utgår från en teoretisk modell för ”det immunitära livet”, för att förstå förhållandet mellan individ och samhälle. Studien består av telefonintervjuer som genomfördes våren 2020 med personal vid fem olika kvinnojourer. Ett viktigt resultat i studien är att misshandlade kvinnor under pandemin riskerar att berövas möjligheterna att skapa viktiga relationer med samhället, något som exempelvis kvinnojourer annars möjliggör.
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2021 Författare och tidskrift
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 4.0 Internationell-licens.
Allt material i Sociologisk Forskning publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access), under Creative Commons-licensen CC BY-NC-ND 4.0.
Allt innehåll i tidskriften är fritt tillgängligt utan kostnad och får för icke-kommersiella syften fritt läsas, laddas ned, kopieras, delas, skrivas ut och länkas. Innehållet får dock inte ändras. När innehållet används måste författare och källa anges. Upphovsrätten till innehållet tillhör respektive författare. Inga publiceringsavgifter tas ut.