Järnburen smids på nytt
Ett klassiskt sociologiskt perspektiv på new public management och dess konsekvenser
DOI:
https://doi.org/10.37062/sf.59.22467Nyckelord:
New public management, professioner, Weber, Habermas, managerialismAbstract
New public management (NPM) tar stor plats i dagens sociologiska studier av arbetsliv och samhällsutveckling, men försök att ge begreppet teoretisk stadga är sällsynta. I denna artikel inplaceras NPM i en längre samhällsutveckling som går tillbaka till det moderna samhällets rationalisering och ”avförtrollning”. Dess inverkan på arbetsliv och samhälle diskuteras med hjälp av klassisk sociologisk teori som utgår från att samhället byggs upp av olika värdesfärer med inre lagbunden autonomi (Eigengesetzlichkeit). Idén, som kommer från Max Weber, har utvecklats inom den sociologiska funktionalismen samt av Jürgen Habermas. Här används den tillsammans med senare organisationssociologisk kritik av ledning och styrning av professionella verksamheter som delvis går emot professioners egenart, vilken också denna kan förstås utifrån idén om Eigengesetzlichkeit. Inom denna teoretiska ram diskuteras konfliktytan som uppstår då NPM möter samhällets sfärer, särskilt professioner. Ambitionen är att utforska möjligheterna att använda klassisk sociologisk teori för att analysera ett aktuellt och kontroversiellt ämne.
Referenser
Abbott, A. (1988) The system of professions. Chicago: The University of Chicago Press.
Alchian, A. & H. Demsetz (1972) ”Production, information costs, and economic organisation”, American Economic Review 62 (5):777–795.
Alexander, J.C. (1985) (red.) Neofunctionalism. Chicago: University of California Press.
Alexander, J.C. & B. Giesen (1987) ”From reduction to linkage. The long view of the micro-macro debate”, 1–42 i J. C. Alexander, B. Giesen, R. Münch & N. Smelser (red.) The micro-macro link. Berkeley: University of California Press.
Alexander, J.C. & P. Colomy (red.) (1990) Differentiation theory and social change. Comparative and historical perspectives. New York: Columbia University Press.
Alvehus, J. (2021) The logic of professionalism. Bristol: Bristol University Press.
Alvehus, J. & O. Hallonsten (2022) ”Institutional logics and functionalist differentiation theory. Challenges and pathways forward”, Organization Theory, under utgivning.
Battilana, J., M. Besharov & B. Mitzinneck (2017) ”On hybrids and hybrid organizing. A review and roadmap for future research”, 128–162 i R. Greenwood, C. Oliver, T. Lawrence & R. Meyer (red.) The SAGE handbook of organizational institutionalism. London: Sage.
Beck, U., A. Giddens & S. Lash (1994) Reflexive modernization. Politics, tradition, and aesthetics in the modern social order. Stanford: Stanford University Press.
Boltanski, L. & L. Thévenot (2006[1991]) On justification. Economies of worth. Princeton: Princeton University Press.
Bornemark, J. (2020) Horisonten finns alltid kvar. Om det bortglömda omdömet. Stockholm: Volante.
Bourdieu, P. (1999[1998]) Moteld. Texter mot nyliberalismens utbredning. Eslöv: Brutus Östlings bokförlag Symposion.
Brante, T. (2014) Den professionella logiken. Hur vetenskap och praktik förenas i det moderna kunskapssamhället. Stockholm: Liber.
Braverman, H. (1985[1974]) Arbete och monopolkapital. Arbetets degradering i det tjugonde århundradet. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Brubaker, R. (1984) The limits of rationality. An essay on the social and moral thought of Max Weber. London: George Allen & Unwin.
Buckley, W. (1967) Sociology and modern systems theory. New York: Prentice-Hall.
Carleheden, M. (1996) Det andra moderna. Om Jürgen Habermas och den samhällsteoretiska diskursen om det moderna. Göteborg: Daidalos.
Christensen, T. & P. Lægreid (red.) (2005) New public management. The transformation of ideas and practice. London: Ashgate.
Coase, R. (1937) ”The nature of the firm”, Economica 4 (16):386–405.
Cohen, B. (red.) (1990) Puritanism and the rise of modern science. Brunswick: Rutgers University Press.
Crawford, M.B. (2009) Shop class as soulcraft. An inquiry into the value of work. London: Penguin.
Dahler-Larsen, P. (2012) The evaluation society. Stanford: Stanford University Press.
Dahrendorf, R. (1958) ”Out of utopia. Toward a reorientation of sociological analysis”, American Journal of Sociology 64 (2):115–127.
Davis, K. (1959) ”The myth of functional analysis as a special method in sociology and anthropology”, American Sociological Review 24 (6):757–772.
DiMaggio, P. & W.W. Powell (1983) ”The iron cage revisited. Institutional isomorphism and collective rationality in organizational fields”, American Sociological Review 48 (2):147–160.
Durkheim, É. (1969[1893]) The division of labor in society. New York: The Free Press.
Edwards, J.D. (1998) ”Managerial influences in public administration”, International Journal of Organization Theory and Behavior 1 (4):553–583.
Eisenstadt, S. (1998) Antinomien der Moderne. Frankfurt am Main: Suhrkamp.
Enteman, W. F. (1993) Managerialism. The emergence of a new ideology. Madison: University of Wisconsin Press.
Espeland, W.N. & M. Sauder (2007) ”Rankings and reactivity. How public measures recreate social worlds”, American Journal of Sociology 113 (1):1–40.
Espeland, W. N. & M. Stevens (2008) ”A sociology of quantification”, European Journal of Sociology 49 (3):401–436.
Feuerstein, A. (2001) ”’Hyper-rationalization’ revisited”, The Educational Forum 65 (2):108–118.
Forssell, A. & A. Ivarsson Westerberg (2014) Administrationssamhället. Lund: Studentlitteratur.
Freidson, E. (2001) Professionalism. The third logic. Chicago: The University of Chicago Press.
Friedland, R. & R.R. Alford (1991) ”Bringing society back in. Symbols, practices, and institutional contradictions”, 232–263 i W.W. Powell & P.J. DiMaggio (red.) The new institutionalism in organizational analysis. Chicago: The University of Chicago Press.
Giddens, A. (1996[1990]) Modernitetens följder. Lund: Studentlitteratur.
Giddens, A (1999[1991]) Modernitet och självidentitet. Självet och samhället i den senmoderna epoken. Göteborg: Daidalos.
Graeber, D. (2016[2015]) Reglernas utopi. Om teknologi, enfald och byråkratins hemliga fröjder. Göteborg: Daidalos.
Habermas, J. (1981a) Theorie des kommunikativen Handelns. Band I. Handlungsrationalität und gesellschaftliche Rationalisierung. Frankfurt am Main: Suhrkamp.
Habermas, J. (1981b) Theorie des kommunikativen Handelns. Band II. Zur Kritik der funktionalistischen Vernunft. Frankfurt am Main: Suhrkamp.
Habermas, J. (1988) ”Handlingsrationalitetens aspekter”, 149–174 i Kommunikativt handlande. Texter om språk, rationalitet och samhälle. Göteborg: Daidalos.
Hallonsten, O. (2020) Klämd mellan marknad och stat. Om samhällets värdesfärer och vetenskapens roll. Stockholm: Timbro förlag.
Hallonsten, O. (2021) ”Weber’s value spheres, functional differentiation, and Zetterberg’s Many-Splendored Society”, Max Weber Studies 21 (2):151–170.
Harrington, A. (2000) ”Value-spheres or ’validity-spheres’? Weber, Habermas and modernity”, Max Weber Studies 1 (1):84–103.
Hegel, G.F. (2019[1821]) Grundlinien der Philosophie des Rechts. Norderstedt: Vero Verlag.
Hjärpe, T. (2020) Mätning och motstånd. Sifferstyrning i Socialtjänstens vardag. Doktorsavhandling. Lund: Lunds universitet.
Hood, C. (1991) ”A public management for all seasons?” Public Administration 69 (1):3–19.
Jacoby, H. (1973) The bureaucratization of the world. Berkeley: University of California Press.
Klikauer, T. (2013) Managerialism. A critique of an ideology. Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Locke, R. & J.-C. Spender (2011) Confronting managerialism. London: Zed Books.
Lounsbury, M. & E. Boxenbaum (2013) (red.) Institutional logics in action, Part B. Bingley: Emerald.
Luhmann, N. (1984) Soziale Systeme. Grundriß einer allgemeinen Theorie. Frankfurt am Main: Suhrkamp.
Martin, J.L. (2003) ”What is field theory?”, American Journal of Sociology 109 (1):1–49.
Marx, K. & F. Engels (1903[1848]) Kommunistiska manifestet. Stockholm: Socialdemokratiska Arbetarepartiets Förlag.
Meijling, J. (2020) Marknadisering. En idé och dess former inom sjukvård och järnväg 1970–2000. Doktorsavhandling. Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan.
Merton, R.K. (1936) ”The unanticipated consequences of purposive social action”, American Sociological Review 1 (6):894–904.
Merton, R.K. (1968[1949]) Social theory and social structure. New York: The Free Press.
Merton, R.K. (1973[1942]) ”The normative structure of science”, 267–278 i The sociology of science. Theoretical and empirical investigations. Chicago: The University of Chicago Press.
Merton, R.K. (1976) Sociological ambivalence and other essays. New York: The Free Press.
Meyer, J.W. & B. Rowan (1977) ”Institutionalized organizations. Formal structure as myth and ceremony”, American Journal of Sociology 83 (2):340–363.
Mills, C.W. (1997[1959]) Den sociologiska visionen. Lund: Arkiv förlag.
Mintzberg, H. (1979) The structuring of organizations. A synthesis of the research. New York: Prentice-Hall.
Muller, J. (2018) The tyranny of metrics. Princeton: Princeton University Press.
Münch, R. (1981) ”Talcott Parsons and the theory of action. I. The structure of the Kantian core”, American Journal of Sociology 86 (4):709–739.
Münch, R. (1982) ”Talcott Parsons and the theory of action. II. The continuity of the development”, American Journal of Sociology 87 (4):771–826.
Münch, R. (1988[1982]) Theorie des Handelns. Zur Rekonstruktion der Beiträge von Talcott Parsons, Emile Durkheim und Max Weber. Frankfurt am Main: Suhrkamp.
Oakes, G. (2003) ”Max Weber on value rationality and value spheres”, Journal of Classical Sociology 3 (1):27–45.
Oppenheimer, M. (1973) ”The proletarization of the professional”, The Sociological Review 20 (1 suppl.):213–227.
Parker, M. (2002) Against management. Cambridge: Polity Press.
Paulsen, R. (2020) Tänk om. En studie i oro. Stockholm: Albert Bonniers Förlag.
Pinker, S. (2018) Upplysning nu! Ett manifest för förnuft, vetenskap, och humanism. Stockholm: Fri tanke.
Polanyi, K. (2012[1944]) Den stora omdaningen. Marknadsekonomins uppgång och fall. Lund: Arkiv.
Power, M. (1997) The audit society. Rituals of verification. Oxford: Oxford University Press.
Ravetz, J.R. (1971) Scientific knowledge and its social problems. Oxford: Oxford University Press.
Ricardo, D. (2004[1817]) On the principles of political economy and taxation. New York: Dover.
Ridley, M. (2010) The rational optimist. How prosperity evolves. London: Harper.
Scaff, L.A. (1989) Fleeing the iron cage. Culture, politics, and modernity in the thought of Max Weber. Berkeley: University of California Press.
Schluchter, W. (1992[1979]) The rise of western rationalism. Max Weber’s developmental history. Berkeley: University of California Press.
Schroeder, R. (1992) Max Weber and the sociology of culture. London: Sage.
Scott, W.R. (2008) ”Lords of the dance. Professionals as institutional agents”, Organization Studies 29 (2):219–238.
Sennett, R. (1999[1998]) När karaktären krackelerar. Människan i den nya ekonomin. Stockholm: Atlas.
Sennett, R. (2008) The craftsman. London: Penguin.
Simmel, G. (2015[1890]) Über sociale Differenzierung. Berlin: Holzinger.
Smith, A. (2012[1776]) An inquiry into the nature and causes of the wealth of nations. London: Wordsworth.
Spencer, H. (2015[1862]) First principles. London: Forgotten Books.
Stichweh, R. (2011) ”Systems theory”, 2579–2582 i B. Badie, D. Berg-Schlosser & L. Morlino (red.) International Encyclopedia of Political Science, vol. 8. London: Sage.
Stiglitz, J.E. (2003[2002]) Globaliseringen och dess kritiker. Stockholm: Leopard.
Swedberg, R. & O. Agevall (2016[2005]) The Max Weber dictionary. Key words and central concepts. Stanford: Stanford University Press.
Terpe, S. (2020) ”Working with Max Weber’s ‘spheres of life’. An actor-centred approach”, Journal of Classical Sociology 20 (1):22–42.
Thornton, P., W. Ocasio & M. Lounsbury (2012) The institutional logics perspective. A new approach to culture, structure and process. Oxford: Oxford University Press.
Wagner, P. (1994) A sociology of modernity. Liberty and discipline. London: Routledge.
Walzer, M. (1993[1983]) Pluralism och jämlikhet. En teori om rättvis fördelning. Göteborg: Daidalos.
Weber, M. (1920) Gesammelte Aufsätze zur Religionssoziologie I. Tübingen: Mohr.
Weber, M. (1977[1919]) Vetenskap och politik. Lund: Bokförlaget Korpen.
Weber, M. (1978[1905]) Den protestantiska etiken och kapitalismens anda. Lund: Argos.
Weber, M. (1983[1922]) Ekonomi och samhälle. Förståelsesociologins grunder. 1. Lund: Argos.
Weber, M. (1996[1920]) Religionen, rationaliteten och världen. Lund: Argos.
Wise, A.E. (1977) ”Why educational policies often fail. The hyperrationalization hypothesis”, Journal of Curriculum Studies 9 (1):43–57.
Wooldridge, A. (2011) Masters of management. How the business gurus and their ideas have changed the world – for better and for worse. New York: Harper Business.
Zetterberg, H. (2002[1962]) Social theory and social practice. Brunswick: Transaction Publishers.
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2022 Författare
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 4.0 Internationell-licens.
Allt material i Sociologisk Forskning publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access), under Creative Commons-licensen CC BY-NC-ND 4.0.
Allt innehåll i tidskriften är fritt tillgängligt utan kostnad och får för icke-kommersiella syften fritt läsas, laddas ned, kopieras, delas, skrivas ut och länkas. Innehållet får dock inte ändras. När innehållet används måste författare och källa anges. Upphovsrätten till innehållet tillhör respektive författare. Inga publiceringsavgifter tas ut.
