Altruismens kollektiva former

Om altruistiska ”yrkeshjältar” utifrån Durkheim

Författare

DOI:

https://doi.org/10.37062/sf.59.23430

Nyckelord:

altruism, Durkheim, heroisk altruism, medborgerlig altruism, kritiska länkar

Abstract

Denna artikel tillämpar Émile Durkheims perspektiv på altruism som ett kollektivt fenomen i dagens arbetsliv. I fokus står det klassiska sociologiska problemet om hur altruism och arbetsliv kan förenas. Auguste Comte och Herbert Spencer lade grunden för två konkurrerande svar på den frågan: moralisk reglering respektive altruistisk konkurrens. Utifrån Durkheims tänkande utvecklas två förbisedda kollektiva former av altruism: medborgerlig altruism (professionsetik och medborgerlig moral) och heroisk altruism (antika dygder och militär anda). Dessa former av självuppoffrande altruism relateras till arbetslivets förändrade ideal och villkor. Vertikal differentiering spelar också en roll för att skapa altruistiska hjältar; den kosmopolitiske hjälten, den lokalpatriotiske hjälten, den modige eller amoraliske medborgaren i nödsituationer.

Referenser

Alberto Diaz, J. (1995) ”’Flyktingvännerna’ – altruism, attitydkonsistens och sociala profil”, Sociologisk Forskning 32 (1):56–73. https://doi.org/10.37062/sf.32.18580

Allyn Piliavin, J. & H.-W. Chargn (1990) ”Altruism. A review of recent theory and research”, Annual Review of Sociology 16:27–65. https://doi.org/10.1146/annurev.so.16.080190.000331

Bauman, Z. (1996[1993]) Postmodern etik. Göteborg: Daidalos.

Bauman, Z. (2018[2017]) Retrotopia. Göteborg: Daidalos.

Beck, U. & E. Beck-Gernsheim (2002) Individualization. Institutionalized individualism and its social and political consequences. London: Sage. https://dx.doi.org/10.4135/9781446218693

Boglind, A., S. Eliӕson, & P. Månsson (2000) Kapital, rationalitet och social sammanhållning. En introduktion till klassisk samhällsteori. Stockholm: Rabén Prisma.

Chinmayee, M. & R. Navaneeta (2020) ”Social solidarity during a pandemic. Through and beyond Durkheimian lens”, Social Sciences & Humanities Open 2 (1):1–7. https://doi.org/10.1016/j.ssaho.2020.100079

Comte, A. (1973[1851]) System of positive polity, volume 1. Containing the general view of positivism and introductory principles. New York: Burt Franklin.

Desmond, M. (2006) ”Becoming a firefighter”, Ethnography 7 (4):387–421. https://doi.org/10.1177/1466138106073142

De Waal, F. (2019) The age of empathy. Nature’s lesson for a kinder society. Croydon: Souvenir Press.

Durkheim, É. (1958[1928]) Socialism and Saint-Simon. London: Routledge. https://doi.org/10.4324/9780203092811

Durkheim, É. (1979) Essays on morals and education. London: Routledge.

Durkheim, É. (1956) Education and sociology. Glencoe: Free Press.

Durkheim, É. (1983[1897]) Självmordet. Lund: Argos.

Durkheim, É. (1984[1893]) The division of labor in society. London: McMillan.

Durkheim, É. (2008[1912]) The elementary forms of religious life. Oxford: Oxford University Press.

Durkheim, É. (2013[1950]) Professional ethics and civic morals. Glencoe: The Free Press.

Giddens, A. (1997) Durkheim. London: Fontana Press.

Hobbes, T. (2004[1651]) Leviathan. Göteborg: Daidalos.

Jørgensen, C.H, O.J. Olsen & D. Persson Thunqvist (red.) (2018) Vocational education in the Nordic countries. Learning from diversity. Abington: Routledge. https://doi.org/10.4324/9781315414492

Kohen, A., M. Langdon & G. Riches (2019) ”The making of a hero. Cultivating empathy, altruism, and heroic imagination”, Journal of Humanistic Psychology 59 (4):617–633. https://doi.org/10.1177/0022167817708064

MacAskill, W. (2015) Doing good better. Effective altruism and a radical way to make a difference. London: Guardian Faber.

Matthewman, S. & K. Huppatz (2020) ”A sociology of Covid-19”, Journal of Sociology 56 (4):675–683. https://doi.org/10.1177/1440783320939416

Parsons, T. (1964[1939]) Essays in sociological theory. New York: The Free Press.

Persson Thunqvist, D. & M. Gustavsson (2021) ”Lokala industriers betydelse för yrkesutbildningen på orten”, Arbetsmarknad & Arbetsliv 27 (1):26–46.

Persson Thunqvist, D. & A. Hallqvist (2020) ”Kan högre utbildning lyfta yrkesgymnasiet?”, 127–158 i A. Panican (red.) Yrkesutbildning på undantag? Att bryta den låga attraktionskraften. Lund: Studentlitteratur.

Reimer, J.W. (1998) ”Durkheim’s ’heroic suicide’ in combat”, Armed Forces & Society 25 (1):103–120. https://doi.org/10.1177/0095327X9802500106

Sennett, R. (2007[2006]) Den nya kapitalismens kultur. Stockholm: Atlas.

Slettmyr, A., A. Schandl & M. Arman (2019) ”The ambiguity of altruism in nursing. A qualitative study”, Nursing Ethics 26 (2):368–377. https://doi.org/10.1177/0969733017709336

Stedman Jones, S. (2001) Durkheim reconsidered. Oxford: Polity Press.

Steiner, P. (2017) ”Religion and the sociological critique of political economy. Altruism and gift”, European Journal of the History of Economic Thought 24 (4):876–906. https://doi.org/10.1080/09672567.2017.1332664

Spencer, H. (1900[1879]) The data of ethics. New York: Collier.

Tomasello, M. (2019) Becoming human. A theory of ontogeny. Cambridge: Harvard University Press.

van der Wath, A. & N. van Wyk (2020) ”A hermeneutic literature review to conceptualise altruism as a value in nursing”, Scandinavian Journal of Caring Sciences 34 (3):575–584. https://doi.org/10.1111/scs.12771

Åhlfeldt, E. (2017) Hållbart utvecklingsarbete i vård och omsorg. Ett institutionellt perspektiv på projekt i en professionell och byråkratisk kontext. Linköping: Linköpings universitet.

Downloads

Publicerad

2022-06-27

Referera så här

Persson Thunqvist, Daniel. 2022. ”Altruismens Kollektiva Former: Om Altruistiska ’yrkeshjältar’ utifrån Durkheim”. Sociologisk Forskning 59 (1–2):55–73. https://doi.org/10.37062/sf.59.23430.

Nummer

Vol 59 Nr 1–2 (2022)

Sektion

Artiklar

Licens

Copyright (c) 2022 Författare

Creative Commons-licens

Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 4.0 Internationell-licens.

Allt material i Sociologisk Forskning publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access), under Creative Commons-licensen CC BY-NC-ND 4.0.

Allt innehåll i tidskriften är fritt tillgängligt utan kostnad och får för icke-kommersiella syften fritt läsas, laddas ned, kopieras, delas, skrivas ut och länkas. Innehållet får dock inte ändras. När innehållet används måste författare och källa anges. Upphovsrätten till innehållet tillhör respektive författare. Inga publiceringsavgifter tas ut.