Social inkludering och inställning till omfördelning
Kvinnors attityder i en historisk brytningstid
DOI:
https://doi.org/10.37062/sf.59.23870Nyckelord:
attityder till omfördelning, hemmafruepok, social inkludering, omsorgsinriktat tänkande, egenintresseAbstract
Medborgarskapets sociala rättigheter är i den moderna välfärdsstaten avhängiga av deltagande på arbetsmarknaden. Medan forskningen intresserat sig för hur faktorer som inkomst och anställningsform påverkar inställningen till välfärdsstatlig omfördelning, har betydligt mindre intresse ägnats åt betydelsen av att över huvud taget vara inne på arbetsmarknaden. I studien analyseras tidigare outnyttjade sociohistoriska intervjudata om gifta kvinnors attityder till omfördelning vid övergången från hemmafruepok till tvåförsörjarsamhälle (n=3196). Teoretiskt sett utgår studien från en diskussion om egenintresse och/eller omsorgsinriktat tänkande som bestämningsfaktorer för attityder till välfärdsstatlig omfördelning. Resultaten visar att kvinnor som var aktiva på arbetsmarknaden, med hänsyn tagen till andra betydelsefulla faktorer, tenderade att vara mer positivt inställda till såväl inkomstomfördelning som ökat inflytande för anställda i arbetslivet än kvinnor som var hemarbetande. Särskilt tydlig var skillnaden i fråga om inställning till inkomstomfördelning. Överfört till dagens diskussion om bestämningsfaktorer för kvinnors större stöd för omfördelning än mäns, pekar detta bort från omsorgsinriktad socialisation av flickor och i stället mot exempelvis egenintresse.
Referenser
Axelsson, C. (1992) Hemmafrun som försvann. Övergången till lönearbete bland gifta kvinnor i Sverige 1968–1981. Stockholm: Institutet för social forskning, Stockholms universitet.
Barbalet, J.M. (1988) Citizenship. Rights, struggle and class inequality. Milton Keynes: Open University Press.
Bihagen, E. & J. Härkönen (2014) ”Könsskillnader i karriärer. Utveckling för kvinnor och män födda från 1925 till 1981”, 212–232 i M. Evertsson & C. Magnusson (red.) Ojämlikhetens dimensioner. Stockholm: Liber.
Boye, K. & M. Evertsson (2014) ”Vem gör vad när? Kvinnors och mäns tid i betalt och obetalt arbete”, 158–184 i M. Evertsson & C. Magnusson (red.) Ojämlikhetens dimensioner. Stockholm: Liber.
Boye, K., K. Halldén & C. Magnusson (2014) ”Könslönegapets utveckling. Betydelsen av yrkets kvalifikationsnivå och familjeansvar”, 185–211 i M. Evertsson & C. Magnusson (red.) Ojämlikhetens dimensioner. Stockholm: Liber.
Dallinger, U. (2010) ”Public support for redistribution: What explains cross-national differences?”, Journal of European Social Policy 20 (4):333–349. https://doi.org/10.1177%2F0958928710374373
Daly, M. (2011) Welfare. Cambridge: Polity Press.
Durante, R., L. Putterman & J. van der Weele (2014) ”Preferences for redistribution and perception of fairness. An experimental study”, Journal of the European Economic Association 12 (4):159–186. https://doi.org/10.1111/jeea.12082
Ellingsaeter, A.-L. (2013) ”Den kvinnliga lönearbetaren – teoretiska spår”, 29–56 i E. Blomberg & K. Niskanen (red.) Arbete och jämställdhet. Förändringar under femtio år. Stockholm: SNS.
Ennser-Jedenastik, L. (2017) ”Campaigning on the welfare state. The impact of gender and gender diversity”, Journal of European Social Policy 27 (3):215–228. https://doi.org/10.1177%2F0958928716685687
Goossen, M. (2020) ”The gender gap in welfare state attitudes in Europe. The role of unpaid labour and family policy”, Journal of European Social Policy 30 (4):452–466. https://doi.org/10.1177/0958928719899337
Hernes, H.M. (1987) Welfare state and woman power. Essays in state feminism. Oslo: Norwegian University Press.
Hirdman, Y. (2008) ”Kvinnorna i välfärdsstaten. 1930–1990”, 203–218 i Y. Hirdman, M. Strandberg Olofsson, B. Losman, M. Taussi Sjöberg, A.-S. Ohlander, T. Vammen, A. Göransson, U. Wikander & C. Florin (red.) Kvinnohistoria. Om kvinnors villkor från antiken till våra dagar. Stockholm: Utbildningsradion.
Janson, C.-G. (1995) On project Metropolitan and the longitudinal perspective. Research report no 40. Stockholm: Sociologiska institutionen, Stockholms universitet.
Korpi, W. & J. Palme (2003) ”New politics and class politics in the context of austerity and globalization. Welfare state regress in 18 countries, 1975–95”, American Political Science Review 97 (3):425–446. https://doi.org/10.1017/S0003055403000789
Korpi, W., T. Ferrarini & S. Englund (2013) ”Women’s opportunities under different family policy constellations. Gender, class, and inequality tradeoffs in Western countries re-examined”, Social Politics: International Studies in Gender, State & Society 20 (1):1–40. https://doi.org/10.1093/sp/jxs028
Larsson, M. (2017) Anställningsformer och arbetstider 2017. Fast och tidsbegränsat anställda samt hel- och deltidsanställda efter klass och kön år 1990–2016. Stockholm: LO.
Lister, R. (1997) Citizenship. Feminist perspectives. London: Macmillan. https://doi.org/10.1007/978-1-349-26209-0
Lundqvist, Å. (2019) Livet är för dyrbart för att dammas bort. Aktiveringspolitik, kvinnors förvärvsarbete och omvandlingen av familjen 1960–1980. Lund: Nordic Academic Press.
Marshall, T.H. (1991[1950]) ”Medborgarskap och klass”, 21–89 i S.-O. Hansson & J. Hermansson (red.) Idéer om reformism, Tidens idéserie 4. Stockholm: Tiden.
Montanari, I., K. Nelson, & J. Palme (2007) ”Convergence pressures and responses. Recent social insurance development in modern welfare states”, Comparative Sociology 6 (3):295–323. https://doi.org/10.1163/156913307X216286
Mood, C. (2010) ”Logistic regression. Why we cannot do what we think we can do and what we can do about it”, European Sociological Review 26 (1):67–82. https://doi.org/10.1093/esr/jcp006
Nelson, K. (2007) ”Universalism versus targeting. The vulnerability of social insurance and means-tested minimum income protection in 18 countries, 1990–2002”, International Social Security Review 60 (1):33–58. https://doi.org/10.1111/j.1468-246X.2007.00259.x
Nilsson, L. (2014) ”Starkt stöd för välfärdsstaten”, 281–293 i A. Bergström & H. Oscarsson (red.) Mittfåra & Marginal. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet.
Nilsson, L. (2020) ”Strong public support for the traditional Swedish welfare state during restructuring and marketization”, SOM-rapport nr 2020:41. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet.
Oscarsson, H. & S. Holmberg (2016) Svenska väljare. Stockholm: Wolters Kluwer.
Orloff, A. (1993) ”Gender and the social rights of citizenship. The comparative analysis of gender relations and welfare states”, American Sociological Review 58 (3):303–328. https://doi.org/10.2307/2095903
Oskarson, M. & L. Wängnerud (1996) Kvinnor som väljare och valda. Om betydelsen av kön i svensk politik. Lund: Studentlitteratur.
Sainsbury, D. (1994) Gendering Welfare States. London: Sage. https://dx.doi.org/10.4135/9781446250518
Scott, J.T., R.E. Matland, P.A. Michelbach & B.H. Bornstein (2001) ”Just deserts. An experimental study of distributive justice norms”, American Journal of Political Science 45 (4):749–767. https://doi.org/10.2307/2669322
Stegmueller, D., P. Scheepers, S. Roβteuscher, & E.de Jong (2012) ”Support for redistribution in Western Europe. Assessing the role of religion”, European Sociological Review 28 (4):482–497. https://doi.org/10.1093/esr/jcr011
Stenberg, S.-Å. (2013) Född 1953. Folkhemsbarn i forskarfokus. Umeå: Boréa.
Svallfors, S. (1997) ”Worlds of welfare and attitudes to redistribution. A comparison of eight Western nations”, European Sociological Review 13 (3):283–304. https://doi.org/10.1093/oxfordjournals.esr.a018219
Svallfors, S. (1989) Vem älskar välfärdsstaten? Attityder, organiserade intressen och svensk välfärdspolitik. Lund: Arkiv.
Svallfors, S. (2013) ”Trygg, stöttande, tillitsfull? Svenskarna och välfärdsstaten”, 323–333 i H. Swärd, P.G. Edebalk & E. Wadensjö (red.) Vägar till välfärd – idéer, inspiratörer, kontroverser, perspektiv. Stockholm: Liber.
Titmuss, R.M. (2018[1958]) Essays on the welfare state. Bristol: Policy Press. https://doi.org/10.2307/j.ctv6zdctd
Vanhuysse, P., M. Medgyesi, & R.I. Gal (2021) ”Welfare states as lifecycle redistribution machines. Decomposing the roles of age and socio-economic status shows that European tax-and-benefit systems primarily redistribute across age groups”, PLoS ONE 16 (8):e0255760. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0255760
Waerness, K. (1984) ”The rationality of caring”, Economic and Industrial Democracy 5 (2):185–211. https://doi.org/10.1177/0143831X8452003
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2022 Susanne Alm
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 4.0 Internationell-licens.
Allt material i Sociologisk Forskning publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access), under Creative Commons-licensen CC BY-NC-ND 4.0.
Allt innehåll i tidskriften är fritt tillgängligt utan kostnad och får för icke-kommersiella syften fritt läsas, laddas ned, kopieras, delas, skrivas ut och länkas. Innehållet får dock inte ändras. När innehållet används måste författare och källa anges. Upphovsrätten till innehållet tillhör respektive författare. Inga publiceringsavgifter tas ut.
