Asylsökande flyktingar och den svenska ”tryggheten”
DOI:
https://doi.org/10.37062/sf.60.24453Nyckelord:
trygghet, asylsökande, flyktingpolitik, välfärd, asylboendeAbstract
I en politisk kontext där trygghet har kommit att handla allt mindre om välfärd och alltmer om brottsbekämpning, och där asylinvandring har kommit att ses som ett hot mot den svenska tryggheten, undersöker denna artikel hur asylsökande flyktingar upplever tryggheten i Sverige. Artikeln bygger på en intervjustudie med syriska asylsökande flyktingar som anlände till Sverige under den så kallade flyktingkrisen som kulminerade år 2015. I de asylsökande flyktingarnas berättelser beskrivs Sverige ofta som ett tryggt land, samtidigt som beskrivningen av den egna tillvaron präglas av otrygghet. Särskild vikt läggs vid upplevelsen av trygghet i relation till asylprocessen, den ekonomiska situationen, boendet och de sociala relationerna samt hur upplevelsen av trygghet förändras över tid. Artikeln redogör även för lagändringar inom asylpolitiken som införts före och efter studiens genomförande. Dessa ändringar antas leda till minskad asylinvandring och i förlängningen till minskad brottsrelaterad otrygghet. Samtidigt leder de till kraftigt försämrade förutsättningar för trygghet för asylsökande flyktingar, och artikeln ifrågasätter huruvida en ökad otrygghet för en redan utsatt grupp verkligen kan leda till ökad trygghet i samhället i stort.
Referenser
Ager, A., & A. Strang (2008) ”Understanding integration: A conceptual framework”, Journal of Refugee Studies, 21 (2): 166–191. https://doi.org/10.1093/jrs/fen016
Alsarve, J. (2017) ”Working it out: Strategies to reconcile work and family among Swedish lone mothers”, Families, Relationships and Societies, 6 (3): 325–340. https://doi.org/10.1332/204674315X14418885009965
Alstam, K. (2013) ”Trångboddhetens vardag”, 247–274 i M. Bak & K. von Brömssen (red.) Barn och migration. Umeå: Boréa.
Andersson, H., & K. Jutvik (2022) ”Do asylum–seekers respond to policy changes? Evidence from the Swedish–Syrian case”, Scandinavian Journal of Economics. Förhandspublicering online. https://doi.org/10.1111/sjoe.12510
Andersson, F., E. Nedlund & J. Strömbäck (2017) Invandring i medierna –
hur rapporterade svenska tidningar åren 2010¬2015? Delmi rapport 2017:6. Stockholm:
Elanders Sverige AB.
Andreasson, U. (2017) Tillit – det nordiska guldet. Nordiska ministerrådet. https://doi.org/10.6027/anp2017–731
Arbetsförmedlingen (2023) ”Etableringsprogrammet”, https://arbetsformedlingen.se/for–arbetssokande/extra–stod/stod–a–o/etableringsprogrammet (hämtningsdatum 30 april 2023).
Beck, U. & E. Beck-Gernsheim (2002) Individualization: Institutionalized individualism and its social and political consequences. London: SAGE. https://doi.org/10.4135/9781446218693
Björnberg, U. (2013) ”I väntan på uppehållstillstånd”, 139–165 i M. Bak & K. von Brömssen (red.) Barn och migration. Umeå: Boréa.
Boverket (2022) ”Något lättare för kommuner att ordna bostad åt nyanlända”, https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/olika–grupper/nyanlanda/ (hämtningsdatum 7 juli 2022)
Brekke, J. P., & M. F. Aarset (2009) Why Norway? Understanding asylum destinations. Rapport 2009:12. Oslo: Institutt for samfunnsforskning.
Brekke, J. P. (2004) While we are waiting. Uncertainty and empowerment among asylum–seekers in Sweden. Rapport 2004:10. Oslo: Institutt for samfunnsforskning.
Brå (2018) Utvecklingen i socialt utsatta områden i urban miljö 2006–2017. Rapport 2018:9. Brottsförebyggande rådet.
Brå (2021) Nationella trygghetsundersökningen. Rapport 2021:11. Brottsförebyggande rådet.
Dahlstedt, M. & A. Neergaard (2019) ”Crisis of solidarity? Changing welfare and migration regimes in Sweden”, Critical Sociology, 45 (1): 121–135. https://doi.org/10.1177/0896920516675204
Eldén, S., T. Anving & L. A. Wallin (2022) ”Intergenerational care in corona times: Practices of care in Swedish families during the pandemic”, Journal of Family Research, 34 (1): 538–562. https://doi.org/10.20377/jfr–702
Esping–Andersen, G. (1990) The three worlds of welfare capitalism. Cambridge: Polity.
FARR (2020) ”Yttrande över SOU 2020:54, En långsiktigt hållbar migrationspolitik”, 12 december 2020. https://farr.se/wp–content/uploads/2021/02/Remissvar_SOU_2020–54_FARR.pdf (hämtningsdatum 7 juli 2022).
Forsberg, G., M. Lundmark & S. Stenbacka (2012) Demografiska myter: Föreställningar om landsbygden – mer myter än faktiska fakta. Stockholm: Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB.
Giddens, A. (1999) Modernitet och självidentitet: självet och samhället i den senmoderna epoken. Göteborg: Daidalos.
Gunaratnam, Y. (2003). Researching 'race' and ethnicity: Methods, knowledge and power. London: Sage. https://doi.org/10.4135/9780857024626
Hadodo B. & E. Åkerlund (2004) För den som väntar stelnar tiden: En studie av barn och föräldrars livsvillkor i den asylsökande familjen. FoU–Södertörn Skriftserie nr 40/04.
Hatton, T. J. (2009) ”The rise and fall of asylum: What happened and why?”, The Economic Journal, 119 (535): 183–213. https://doi.org/10.1111/j.1468–0297.2008.02228.x
Hatton, T. J. (2020) ”Asylum migration to the developed world: Persecution, incentives, and policy”, Journal of Economic Perspectives, 34 (1): 75–93. https://doi.org/10.1257/jep.34.1.75
Hermansson, K. (2018) ”Den svenska tryggheten: En studie av en kriminalpolitisk symbol”, Sociologisk forskning, 55 (2–3): 179–202. https://doi.org/10.37062/sf.55.18189
Jörum, E. L. (2015). Valet och vägen: en intervjustudie med nyanlända syrier i Sverige. Delegationen för migrationsstudier (Delmi).
Kymlicka, W. (2015). ”Solidarity in diverse societies: beyond neoliberal multiculturalism and welfare chauvinism”, Comparative Migration Studies, 3 (1): 1–19. https://doi.org/10.1186/s40878–015–0017–4
Lennartsson, R. (2007) Mellan hopp och förtvivlan. Erfarenheter och strategier i väntan på asyl. En etnologisk undersökning om situationen för asylsökande i eget boende i Västmanland och Uppsala län. Stockholm: NTG-asyl & integrations skriftserie, nr 4/2007.
Lindvall, J. (2021) ”Migrationsverket ser ingen tydlig effekt av nya ebo-lagen”, SVT. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/asylsokande–fortsatter–flytta–till–utsatta–omraden–trots–indragen–ersattning (hämtningsdatum 12 juli 2022).
Ljunggren, J. (2015). Den uppskjutna vreden: socialdemokratisk känslopolitik från 1880- till 1980-talet. Lund: Nordic Academic Press.
Lundberg, A., & L. Dahlquist (2012) ”Unaccompanied children seeking asylum in Sweden: Living conditions from a child–centred perspective”, Refugee Survey Quarterly, 31 (2): 54–75. https://doi.org/10.1093/rsq/hds003
Migrationsverket (2021) Verksamhets– och utgiftsprognos 2021–02–05 https://www.migrationsverket.se/download/18.2fa4056d1775f05c2039c/1612515567302/Migrationsverkets%20prognos%20februari%202021%20P1–21.pdf (hämtningsdatum 22 juli 2022).
Migrationsverket (2022a) ”Statistik”, https://www.migrationsverket.se/Om–Migrationsverket/Statistik.html (hämtningsdatum 9 juli 2022).
Migrationsverket (2022b) ”Information med anledning av situationen i Ukraina” https://www.migrationsverket.se/Om–Migrationsverket/Aktuella–fragor/Situationen–i–Ukraina.html (hämtningsdatum 22 juli 2022).
Migrationsverket (2022c) ”Ekonomiskt stöd för asylsökande” https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd–och–asyl–i–Sverige/Medan–du–vantar/Ekonomiskt–stod.html (hämtningsdatum 22 juli 2022).
Migrationsverket (2022d) ”Bostäder för asylsökande” https://www.migrationsverket.se/Andra–aktorer/Fastighetsagare–och–uthyrare/Bostader–for–asylsokande.html (hämtningsdatum 22 juli 2022).
Migrationsverket (2022e) ”Hälso– och sjukvård för asylsökande” https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd–och–asyl–i–Sverige/Medan–du–vantar/Halso––och–sjukvard.html (hämtningsdatum 24 april 2023).
Moderaterna (2022) Tidöavtalet: överenskommelse för Sverige. https://moderaterna.se/app/uploads/2022/10/Tidoavtalet–Overenskommelse–for–Sverige.pdf (hämtningsdatum 24 april 2023).
Neumayer, E. (2004) “Asylum destination choice: what makes some West European countries more attractive than others?”, European Union Politics, 5 (2): 155–180. https://doi.org/10.1177/1465116504042444
Norström, E. (2004) I väntan på asyl. Umeå: Boréa.
Olsson, J. & M. Rönnblom (2020) ”Att gå till val på trygghet”, 22–48 i M. Rönnblom, I. Linander & L. Sandberg (red.) (O)tryggt? Texter om makt, plats och motstånd. Stockholm: Premiss förlag.
Parry, O., & N. S. Mauthner (2004) ”Whose data are they anyway? Practical, legal and ethical issues in archiving qualitative research data”, Sociology, 38 (1): 139–152. https://doi.org/10.1177/0038038504039366
Regeringen (1993) Om mottagandet av flyktingar och asylsökande m.m. Regeringens proposition 1993/94:94. Stockholm: Kulturdepartementet.
Regeringen (2004) Bostadsersättning för asylsökande. Regeringens proposition 2004/5:28. Stockholm: Utrikesdepartementet.
Regeringen (2015a) ”Tal av statsminister Stefan Löfven vid manifestationen för flyktingar”, https://www.regeringen.se/tal/2015/09/tal–av–stefan–lofven–vid–manifestationen–for–flyktingar–den–5–september/ (hämtningsdatum 22 juli 2022).
Regeringen (2015b) ”Regeringen föreslår åtgärder för att skapa andrum för svenskt flyktingmottagande”, https://www.regeringen.se/artiklar/2015/11/regeringen–foreslar–atgarder–for–att–skapa–andrum–for–svenskt–flyktingmottagande/ (hämtningsdatum 22 juli 2022).
Regeringen (2019a) Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Regeringens proposition 2018/19:128. Stockholm: Justitiedepartementet.
Regeringen (2019b) Ett socialt hållbart eget boende för asylsökande. Regeringens proposition 2019/20:10. Stockholm: Justitiedepartementet.
Regeringen (2021) Ändrade regler i utlänningslagen. Regeringens proposition 2020/21:191. Stockholm: Justitiedepartementet.
Rosengren, A. (2009) Vinna eller försvinna – om flykt, asyl och hjälpare. Stockholm: Carlssons.
Rothstein, B., & E. M. Uslaner (2005) ”All for all: Equality, corruption, and social trust”, World Politics, 58 (1): 41–72. https://doi.org/10.1353/wp.2006.0022
Sainsbury, D. (2012) Welfare states and immigrant rights: the politics of inclusion and exclusion. Oxford: Oxford University Press. https://doi.org/10.1093/acprof:oso/9780199654772.003.0001
Sandström, L. (2020) Seeking asylum – finding a home? A qualitative study on asylum seekers’ integration in two different housing contexts. Doktorsavhandling, Örebro universitet.
Scarpa, S. and C. Schierup (2018) ”Who undermines the welfare state? Austerity–dogmatism and the U-turn in Swedish asylum policy”, Social Inclusion, 6 (1): 199–207. https://doi.org/10.17645/si.v6i1.1285
Schock, K., R. Rosner & C. Knaevelsrud (2015) ”Impact of asylum interviews on the mental health of traumatized asylum seekers”, European journal of psychotraumatology, 6 (1): 26286. https://doi.org/10.3402/ejpt.v6.26286
SFS 2005:716 Lag om ändring i utlänningslagen.
SFS 2016:752 Lag om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige.
SFS 2021:766 Lag om ändring i utlänningslagen.
SOU 2020:54 En långsiktigt hållbar migrationspolitik. Stockholm: Fritzes offentliga
publikationer.
Stenbacka, S. (2016) ”Man hittar oss inte hemma på sommaren–internationella migranter med flyktingbakgrund om landsbygden som boendemiljö”, 75–94 i R. Andersson, B. Bengtsson & G. Myrberg (red.) Mångfaldens dilemman: boendesegregation och områdespolitik. Malmö: Gleerups.
Sundquist, J., L. Bayard-Burfield, L. M. Johansson & S-E. Johansson (2000) ”Impact of ethnicity, violence and acculturation on displaced migrants: psychological distress and psychosomatic complaints among refugees in Sweden”, The Journal of nervous and mental disease, 188 (6): 357–365. https://doi.org/10.1097/00005053–200006000–00006
Tinghög, P., C. Arwidson, E. Sigvardsdotter, A. Malm & F. Saboonchi (2016) Nyanlända och asylsökande i Sverige En studie av psykisk ohälsa, trauma och levnadsvillkor. Huddinge: Röda Korsets högskola.
Trägårdh, L., S. Wallman Lundåsen, D. Wollebæck & L. Svedberg (2013) Den svala svenska tilliten. Förutsättningar och utmaningar. Stockholm: SNS förlag.
Trägårdh, L. & S. Wallman Lundåsen (2021) Tillitsbarometern (version 5). Stockholm: Ersta
Sköndal Bräcke högskola.
Wollebaek, D., S. W. Lundåsen & L. Trägårdh (2012) ”Three forms of interpersonal trust: evidence from Swedish municipalities”, Scandinavian Political Studies, 35 (4): 319–346. https://doi.org/10.1111/j.1467–9477.2012.00291.x
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2023 Lina Sandström
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 4.0 Internationell-licens.
Allt material i Sociologisk Forskning publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access), under Creative Commons-licensen CC BY-NC-ND 4.0.
Allt innehåll i tidskriften är fritt tillgängligt utan kostnad och får för icke-kommersiella syften fritt läsas, laddas ned, kopieras, delas, skrivas ut och länkas. Innehållet får dock inte ändras. När innehållet används måste författare och källa anges. Upphovsrätten till innehållet tillhör respektive författare. Inga publiceringsavgifter tas ut.
