Att energigemenskapa
Energigemenskaper som arena för klimatomställningens praktiker och politik
DOI:
https://doi.org/10.37062/sf.60.25394Nyckelord:
energigemenskaper, diskursiv formation, rättvis omställning, sociomateriella arrangemang, värderingspraktikerAbstract
I denna artikel undersöks energigemenskaper som en arena inom vilken möjligheterna till en mer rättvis och demokratiskt orienterad klimatomställning tar form. Mer specifikt utforskas hur energigemenskaper i Sverige utkristalliseras mot bakgrund av EU:s Ren Energi-paket, där dessa utpekats som ett viktigt verktyg för ett utökat medborgardeltagande och en fördjupad demokratisering. Med avstamp i kritisk samhällsvetenskaplig miljöforskning undersöks det svenska landskapet av energigemenskaper som ett diskursivt slagfält där sociomateriella arrangemang och aktörsintressen formeras. Särskild uppmärksamhet ägnas åt aktörers politiska klangbotten för engagemang, de ideologiska bevekelsegrunder som kommer till uttryck, de förändringsstrategier som sätts i spel, och de allianser som bildas. Detta är av miljösociologiskt intresse för att undersöka hur lovvärda ambitioner och visioner om ett klimatneutralt samhälle omsätts i praktiken samt för att belysa maktrelationer som annars riskerar osynliggöras. Vi finner att svenska energigemenskaper generellt tvingas förhålla sig till en dominerande innovationsorienterad diskurs med avpolitiserande effekt. Samtidigt florerar en mångfald andra sätt att “energigemenskapa,” vilka återspeglar värden som avviker från den dominerande diskursen.
Referenser
Anshelm, J. (2000) Mellan frälsning och domedag. Om kärnkraftens politiska idéhistoria i Sverige, 1945–1999. Eslöv: Brutus Östlings bokförlag Symposion.
Anshelm, J. & S. Haikola (2018) ”Depoliticization, repoliticization, and environmental concerns. Swedish mining politics as an instance of environmental politicization”, ACME: An International Journal for Critical Geographies 17 (2):561–596.
Asdal, K. (2011) Politikkens natur – naturens politikk. Oslo: Universitetsforlaget.
Barry, A. (2001) Political machines. Governing a technological society. London: Athlone.
Bulkeley, H., M. Paterson & J. Stripple (2016) ”Introduction”, 1–23 i H. Bulkeley, M. Paterson & J. Stripple (red.) Toward a cultural politics of climate change. Devices, desires, and dissent. Cambridge: Cambridge University Press. https://doi.org/10.1017/CBO9781316694473.001.
Burke, M. & J.C. Stephens (2018) ”Political power and renewable energy futures. A critical review”, Energy Research & Social Science 35:78–93. https://doi.org/10.1016/j.erss.2017.10.018.
Büttner, S.M. (2019) ”The European dimension of projectification. Implications of the project approach in EU funding policy”, 169–188 i D.E. Hodgson, M. Fred, B. Simon & P. Hall (red.) The projectification of the public sector. New York: Routledge. https://doi.org/10.4324/9781315098586.
Braun, B.P. (2014) ”A new urban dispositif? Governing life in an age of climate change”, Environment and Planning D: Society and Space 32 (1):49–64. https://doi.org/10.1068/d4313.
Callon, M. (1986) ”Some elements of a sociology of translation. Domestication of the scallops and the fishermen of St Brieuc Bay”, 196–223 i J. Law (red.) Power, action, and belief. A new sociology of knowledge? London: Routledge.
Charmaz, K. (2014) Constructing grounded theory. Thousand Oaks: Sage Publications.
Creamer, E., G. Taylor Aiken, B. Van Veelen, G. Walker & P. Devine-Wright (2019) ”Community renewable energy. What does it do? Walker and Devine-Wright (2008) Ten Years On”, Energy Research & Social Science 57:1–6. https://doi.org/10.1016/j.erss.2019.101223.
Dall-Orsoletta, A., Cunha, J., Araújo, M. & P. Ferreira (2022) ”A systematic review of social innovation and community energy transitions”, Energy Research & Social Science 88:1–18. https://doi.org/10.1016/j.erss.2022.102625.
Derrington, M. (2019) Qualitative longitudinal methods. Researching implementation and change. Los Angeles: SAGE.
Droubi, S., Heffron, R.J., & D. McCauley (2022) ”A critical review of energy democracy. A failure to deliver justice?”, Energy Research & Social Science 86:1–15. https://doi.org/10.1016/j.erss.2021.102444.
Eadson, W. & B. Van Veelen (2021) ”Assemblage-democracy. Reconceptualising democracy through material resource governance”, Political Geography 88:1–11. https://doi.org/10.1016/j.polgeo.2021.102403.
Emelianoff, C. & G. Taylor Aiken (2021) ”The (in)justice of community based initiatives”, Spatial Justice 16:1–19.
Europeiska unionen (EU) (2018) ”Europaparlamentets och Rådets direktiv (EU) 2018/2001 från den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor”, Europeiska unionens officiella tidning L 328, 21 december 2018:82–209.
Foucault, Michel (2010) Säkerhet, territorium, befolkning: Collège de France 1977-1978. Stockholm: Tankekraft
Förenta nationernas klimatpanel (2023) Climate Change 2023. Synthesis Report. Contribution of Working Groups I, II and III to the Sixth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change. Genève: Förenta nationernas klimatpanel. doi: 10.59327/IPCC/AR6-9789291691647.
Envall, F. (2021) Experimenting for change? The Politics of Accomplishing Environmental Governance Through Smart Energy Pilot Projects. Avhandling. Linköping: Linköpings universitet. doi: 10.3384/diss.diva-172293.
Envall, F. (2023) ”Situated dynamics of environmental governance in Swedish smart energy experimentation. Tentativeness, demonstration, upscaling.” Environment and Planning C: Politics and Space 41(5): 922–940. https://doi.org/10.1177/23996544231165006.
Envall, F. & H. Rohracher (2023) ”Technopolitics of future-making. The ambiguous role of energy communities in shaping energy system change.” Environment and Planning E: Nature and Space 0(0) OnlineFirst. https://doi.org/10.1177/25148486231188263.
Generaldirektoratet för miljö (u.d.) ”Energy communities repository. Energy communities”, https://energycommunities-repository.ec.europa.eu/energy-communities_en (hämtningsdatum 29 mars 2023).
Godin, B. & D. Vinck (red.) (2017) Critical studies of innovation. Alternative approaches to the pro-innovation bias. Cheltenham: Edward Elgar Publishing. https://doi.org/10.4337/9781785367229.
Gürtler, K., Löw Beer, D., & J. Herberg (2021) ”Scaling just transitions. Legitimation strategies in coal phase-out commissions in Canada and Germany”, Political Geography 88:1–13. https://doi.org/10.1016/j.polgeo.2021.102406.
Haarstad, H., Grandin, J., Kjærås, K., & E. Johnson (red.) (2023) Haste. The slow politics of climate urgency. London: UCL Press. https://doi.org/10.14324/111.9781800083288.
Hallonsten, O. (2023) Empty innovation. Causes and consequences of society’s obsession with entrepreneurship and growth. London: Palgrave Macmillan.
Hulme, M. (2009) Why we disagree about climate change. Understanding controversy, inaction, and opportunity. Cambridge: Cambridge University Press. https://doi.org/10.1017/CBO9780511841200.
Hultman, M. (2015) Den inställda omställningen. Svensk energi- och miljöpolitik i möjligheternas tid, 1980–1991. Möklinta: Gidlunds förlag.
Hultman, M., Kall, A-S, & J. Anshelm (2021) Att ställa frågan – att våga omställning. Birgitta Hambraeus och Birgitta Dahl i den svenska energi- och miljöpolitiken 1971–1991. Lund: Arkiv förlag.
Husblad, R., Morén, G., Nordström, J., Vendel Nylander, C., Tedebrand, L., & S. Wahlberg (2020) Ren energi inom EU. Ett genomförande av fem rättsakter. Ei R2020:02. Eskilstuna: Energimarknadsinspektionen.
Johnson, V.C.A. & S. Hall (2014) ”Community energy and equity. The distributional implications of a transition to a decentralized electricity system”, People Place Policy 8 (3):149–167. https://doi.org/10.3351/ppp.0008.0003.0002.
Kall, A-S. (2011) ”Förnyelse med förhinder. Den riksdagspolitiska debatten om omställningen av energisystemet, 1980–2010”, Linköping Studies in Arts and Science 524. Avhandling, Linköpings universitet.
Kooij H-J., Otema, M., Veenman, S., Sperling, K., Magnusson, D., Palm, J., & F. Hvelplund (2018) ”Between grassroots and treetops. Community power and institutional dependence in the renewable energy sector in Denmark, Sweden, and the Netherlands”, Energy Research & Social Science 37:52–64. https://doi.org/10.1016/j.erss.2017.09.019.
Latour, B. (1988 [1984]) The pasteurization of France. Cambridge: Harvard University Press.
Li, T. M. (2007) The will to improve. Governmentality, development, and the practice of politics. Durham: Duke University Press. https://doi.org/10.1215/9780822389781.
Lidskog, R., Standring, A., & J.M. White (2022) ”Environmental expertise for social transformation. Roles and responsibilities for social science”, Environmental Sociology 8 (3):255–266. https://doi.org/10.1080/23251042.2022.2048237.
Lidskog, R. & G. Sundqvist (2022) ”Lost in transformation. The Paris Agreement, the IPCC, and the quest for national transformative change”, Frontiers in Climate 4:1–13. https://doi.org/10.3389/fclim.2022.906054.
Lövbrand, E. & J. Stripple (2011) ”Making climate change governable. Accounting for carbon as sinks, credits, and personal budgets”, Critical Policy Studies 5 (2):187–200. https://doi.org/10.1080/19460171.2011.576531.
Magnusson, D. & J. Palm (2019) ”Come together. The development of Swedish energy communities”, Sustainability 11 (4):1–19. https://doi.org/10.3390/su11041056.
Mehleb, R.I., Kallis, G., & C. Zografos (2021) ”A discourse analysis of yellow-vest resistance against carbon taxes”, Environmental Innovation and Societal Transitions 40:382–394. https://doi.org/10.1016/j.eist.2021.08.005.
Melin, A., Magnusdottir, G.L., & Baard, P. (2023) Deltagande rättvisebedömningar av energiscenarier. Teori och empiriska resultat. Malmö: Malmö universitet.
Mitchell, T. (2013) Carbon democracy. Political power in the age of oil. London: Verso.
Moss, T. (2009) ”Intermediaries and the governance of sociotechnical networks in transition”, Environment & Planning A: Economy and Space 41 (6):1480–1495. https://doi.org/10.1068/a4116.
Mouffe, C. (2008[2005]) Om det politiska. Hägersten: Tankekraft.
Mouffe, C. (2022) Towards a green democratic revolution. Left populism and the power of affects. London: Verso.
Niskanen, J., Anshelm, J., & S. Haikola (under utgivning) ”The Swedish wind power controversy. A clash between environmental concerns”, Political Geography.
Paterson, M. (2021) In search of climate politics. Cambridge: Cambridge University Press. https://doi.org/10.1017/9781108974912.
Pfotenhauer, S., Juhl, J., & E. Aarden (2019) ”Challenging the ’deficit model’ of innovation. Framing policy issues under the innovation imperative”, Research Policy 48 (4):895–904. https://doi.org/10.1016/j.respol.2018.10.015.
Radtke, J. & D. Ohlhorst (2021) ”Community energy in Germany. Bowling alone in elite clubs?”, Utilities Policy 72:1–14. https://doi.org/10.1016/j.jup.2021.101269.
Rose, N. & P. Miller (2008) Governing the present. Administering economic, social, and personal life. Cambridge: Polity.
Sovacool, B.K. (2013) Energy & ethics. Justice and the global energy challenge. London: Palgrave Macmillan. https://doi.org/10.1057/9781137298669.
Stephens, J.C. (2019) ”Energy democracy. Redistributing power to the people through renewable transformation”, Environment: Science and Policy for Sustainable Development 61 (2):4–13. https://doi.org/10.1080/00139157.2019.1564212.
Swyngedouw, E. (2010) ”Apocalypse forever?”, Theory, Culture & Society 27 (2–3):213–232. https://doi.org/10.1177/0263276409358728.
Szulecki, K. & I. Overland (2020) ”Energy democracy as a process, an outcome, and a goal. A conceptual review”, Energy Research & Social Science 69, 101768. https://doi.org/10.1016/j.erss.2020.101768.
Szulecki, K. (2018) ”Conceptualizing energy democracy”, Environmental Politics 27 (1):21–41. https://doi.org/10.1080/09644016.2017.1387294.
Taylor Aiken, G. (2019) ”Community as tool for low carbon transitions. Involvement and containment, policy and action”, Environment & Planning C: Politics and Space 37 (4):732–749. https://doi.org/10.1177/2399654418791579.
Taylor Aiken, G., Eadson, W., Hobson, K., & L. Dinnie (2022) ”Vicarious scale and instrumental imaginaries in community sustainable transitions”, Global Environmental Change 75:1–11. https://doi.org/10.1016/j.gloenvcha.2022.102543.
Van Lente, H., Hekkert, M., Smits, R., & B. Van Waveren (2003) ”Roles of systemic intermediaries in transition processes”, International Journal of Innovation Management 7 (3):247–279. https://doi.org/10.1142/S1363919603000817.
Van Veelen, B. (2018) ”Negotiating energy democracy in practice. Governance processes in community energy projects”, Environmental Politics 27 (4):644–666. https://doi.org/10.1080/09644016.2018.1427824.
Van Veelen, B. & B. Van der Horst (2018) ”What is energy democracy? Connecting social science energy research and political theory”, Energy Research & Social Science 46:19–28. https://doi.org/10.1016/j.erss.2018.06.010.
Wiersma, B. & P. Devine-Wright (2014) ”Decentralising energy. Comparing the drivers and influencers of projects led by public, private, community, and third sector actors”, Contemporary Social Science 9 (4):456–470. https://doi.org/10.1080/21582041.2014.981757.
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2024 Fredrik Envall, Daniel Andersson, Harald Rohracher
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 4.0 Internationell-licens.
Allt material i Sociologisk Forskning publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access), under Creative Commons-licensen CC BY-NC-ND 4.0.
Allt innehåll i tidskriften är fritt tillgängligt utan kostnad och får för icke-kommersiella syften fritt läsas, laddas ned, kopieras, delas, skrivas ut och länkas. Innehållet får dock inte ändras. När innehållet används måste författare och källa anges. Upphovsrätten till innehållet tillhör respektive författare. Inga publiceringsavgifter tas ut.
