Jag drabbas – det här får kommunen lösa
En intervjustudie med svenska villaägare som påverkats av översvämningar från skyfall
DOI:
https://doi.org/10.37062/sf.60.25400Nyckelord:
Översvämning, Skyfall, Villaägare, Välbefinnande, Ansvar, AnpassningAbstract
Klimatförändringar leder till ökade och nya risker i samhällen. Översvämningar från skyfall är en sådan risk som redan genererar stora skador, vilka förväntas öka markant i framtiden. Inte minst riskerar många villaägare att drabbas av översvämningar och de har också tillskrivits en central roll i Sveriges klimatanpassningsarbete. Trots detta har inga tidigare svenska studier undersökt specifikt hur villaägare påverkats av översvämningar bortom skadekostnader och ytterst få har undersökt hur de har hanterat eller ser på sitt ansvar att förebygga översvämningsrisker. Bristen på sådan kunskap kan leda till mindre informerade beslut om klimatanpassning. Genom intervjuer med villaägare som drabbats av översvämningar undersöker denna studie hur villaägare; ser på översvämningsrisker, har påverkats materiellt och hälsomässigt, har hanterat situationen, och ser på ansvar att förebygga nya skador. Studien påvisar tydliga effekter på villaägares välbefinnande, att få villaägare har implementerat åtgärder, tendenser att underskatta risker för översvämningar samt att ansvaret för förebyggande åtgärder skjuts över till andra aktörer.
Referenser
Adger, W. N., J. Barnett, G. Heath & S. Jarillo (2022) Climate change affects multiple dimensions of well-being through impacts, information and policy responses. Nature Human Behaviour, 6:1465–1473. https://doi.org/10.1038/s41562-022-01467-8
Allaire, M. (2018) Socio-economic impacts of flooding: A review of the empirical literature. Water Security, 3:18–26. https://doi.org/10.1016/j.wasec.2018.09.002.
Asplund, T. (2016) Natural versus anthropogenic climate change: Swedish farmers’ joint construction of climate perceptions. Public Understanding of Science, 25 (5):560–575. https://doi.org/10.1177/0963662514559655
Beck, U. (1996/1993) Att uppfinna det politiska. Bidrag till en teori om reflexiv modernisering. Göteborg: Daidalos.
Braun V. & V. Clarke (2006) Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3 (2):77–101. https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa
Bubeck, P., W. J. W. Botzen, & J. C. J. H. Aerts (2012) A review of risk perceptions and other factors that influence flood mitigation behavior. Risk Analysis, 32 (9):1481–1495. https://doi.org/10.1111/j.1539-6924.2011.01783.x.
Dodman, D., B. Hayward, M. Pelling, V. Castan Broto, W. Chow, E. Chu, R. Dawson, L. Khirfan, T. McPhearson, A. Prakash, Y. Zheng & G. Ziervogel (2022) Cities, Settlements and Key Infrastructure, i the Sixth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change, Cambridge: Cambridge University Press., pp. 907–1040. https://doi.org/10.1017/9781009325844.008.
Environment Agency (2020) Applying behavioural insights to property flood resilience. Research Report FRS17171 commissioned by the Joint Flood and Coastal Erosion Risk Management Research and Development Programme.
Glaas, E., A. G. Ballantyne, T.-S. Neset, & B.-O. Linnér (2017) Visualization for supporting individual climate change adaptation planning: Assessment of a web-based tool. Landscape and Urban Planning, 158:1–11. https://doi.org/10.1016/j.landurbplan.2016.09.018
Glaas, E., A. Bohman, M. Karlson, C. Navarra, J. Olsson, Y. Hundecha, T. Opach, D. Cederlund, J. Sjulander. T.-S. Neset & B.-O. Linnér (2022) Development and user testing of the ICT-platform Visual Water supporting sustainable municipal stormwater planning. Urban Water Journal, 19 (9):962–974.
Finansinspektionen (2023) Försäkringsföretagen och översvämningarna i Gävleborg. Rapport 12. Stockholm: Finansinspektionen.
Grahn, T. & H. Jaldell (2019) Households (un)willingness to perform private flood risk reduction – Results from a Swedish survey. Safety Science, 116:127–136. https://doi.org/10.1016/j.ssci.2019.03.011
Grahn, T. & L. Nyberg (2017) Assessment of pluvial flood exposure and vulnerability of residential areas. International Journal of Disaster Risk Reduction, 21:367–375. http://dx.doi.org/10.1016/j.ijdrr.2017.01.016.
Hjerpe, M., E. Glaas, R. Hedenqvist, S. Storbjörk & C. Navarra (2020) A systematic approach for assessing climate vulnerabilities and adaptation options in large property portfolios: influences on property owners’ transformative capacity. IOP Conference Series: Earth and Environmental Sciences, 588, 032044. https://doi.org/10.1088/1755-1315/588/3/032044.
Houston, D., A. Werritty, T. Ball & A. Black (2020) Environmental vulnerability and resilience: Social differentiation in short‐ and long‐term flood impacts. Transactions of the Institute British Geographers, 46:102–119. https://doi.org/10.1111/tran.12408
IPCC (2022) “Summary for Policymakers”, 2–33, i H.-O. Pörtner et al (red) Climate Change 2022: Impacts, Adaptation, and Vulnerability. Contribution of Working Group II to the Sixth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change. Cambridge: Cambridge University Press. doi:10.1017/9781009325844.001.
Jarnkvist, K. (2019) Intersectional perspectives of house owner narratives on climate risks. Journal of Risk Research, 23 (9):1211–1224. https://doi.org/10.1080/13669877.2019.1646314
Johansson, M. (2015) Data sources on small-scale disaster losses and response – A Swedish case study of extreme rainfalls 2000-2012. International Journal of Disaster Risk Reduction, 12:93–101. https://doi.org/10.1016/j.ijdrr.2014.12.004
Joseph, R., D. Proverbs & J. Lamond (2015) Homeowners’ perceptions of property-level flood risk adaptation (PLFRA) measures: The case of the summer 2007 flood event in England. International Journal of Safety and Security Engineering, 5 (3):251–265. https://doi.org/10.2495/SAFE-V5-N3-251-265
Juhola, S. (2019) Responsibility for climate change adaptation. WIREs Clim Change, 10:e608. https://doi.org/10.1002/wcc.608.
Kellens W., T. Terpstra & O. De Mayer (2013) Perception and communication of flood risks: a systematic review of empirical research. Risk Analysis, 33 (1):24–49. https://doi.org/10.1111/j.1539-6924.
Knös, D., K. Karagiorgos, J. Haas, B. Blumenthal, L. Nyberg & S. Halldin (2022) Cloudburst-disaster modelling. A new open-source catastrophe model. International Journal of Disaster Risk Reduction, 67: 102679. https://doi.org/10.1016/j.ijdrr.2021.102679.
Luhmann, N. (2005/1968) Förtroende: en mekanism för reduktion av social komplexitet. Göteborg: Daidalos
Mortreux, C., J. Barnett, S. Jarillo & K.H. Greenaway (2023) Reducing personal climate anxiety is key to adaptation. Nature Climate Change, 13:590. https://doi.org/10.1038/s41558-023-01716-2
Mobini, S., E. Nilsson, A. Persson, P. Becker & R. Larsson (2021) Analysis of pluvial flood damage costs in residential buildings – A case study in Malmö. International Journal of Disaster Risk Reduction, 62, 102407. https://doi.org/10.1016/j.ijdrr.2021.102407.
Nationella rådet för klimatanpassning (2022) Första rapporten från Nationella expertrådet för klimatanpassning.
Nyberg L., H. Hakkarainen, B. Blumenthal & J.-O. Moberg (2019) Konsekvenser av sommarskyfall i Sverige under åren 2009–2018. Centrum för klimat och säkerhet: 2019:2, Karlstads universitet, Karlstad.
Proposition (2017/18:163). Nationell strategi för klimatanpassning.
Sandink, D. (2015) Urban flooding and ground-related homes in Canada: an overview. Journal of Flood Risk Management, 9:208–223. https://doi.org/10.1111/jfr3.12168
Snel, K.A.W., P.A. Witte, T. Hartmann, T. & S.C.M. Geertman (2020) The shifting position of homeowners in flood resilience: From recipients to key-stakeholders. WIREs Water, 7: e1451. https://doi.org/10.1002/wat2.1451
SMHI (2019) Climate extremes for Sweden: State of knowledge and implications for adaptation and mitigation. https://doi.org/10.17200/Climate_Extremes_Sweden.
Thieken, A. H., T. Bessel, S. Kienzler, H. Kreibich, M. Müller, S. Pisi & K. Schröter (2016) The flood of June 2013 in Germany: how much do we know about its impacts? Natural Hazards and Earth System Sciences, 16: 1519–1540. https://doi.org/10.5194/nhess-16-1519-2016.
Thistlethwaite, J., C. Brown, D. Henstra & D. Scott (2018) How flood experience and risk perception influences protective actions and behaviours among Canadian homeowners. Environmental Management, 61 (2):197–208. https://doi.org/10.1007/s00267-017-0969-2
Walker-Springett, K., C. Butler & W. N. Adger (2017) Wellbeing in the aftermath of floods. Health & Place, 43: 66–74. https://doi.org/10.1016/j.healthplace.2016.11.005
Wachinger, G., O. Renn, C Begg & C, Kuhlicke (2013) The risk perception paradox – implications for governance and communication of natural hazards. Risk Analysis, 33 (6):1049–1065. https://doi.org/10.1111/j.1539-6924.2012.01942.x
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2024 Anna Malmquist, Mattias Hjerpe, Erik Glaas, Tora Lundgren, Per Gyberg, Sofie Storbjörk
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 4.0 Internationell-licens.
Allt material i Sociologisk Forskning publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access), under Creative Commons-licensen CC BY-NC-ND 4.0.
Allt innehåll i tidskriften är fritt tillgängligt utan kostnad och får för icke-kommersiella syften fritt läsas, laddas ned, kopieras, delas, skrivas ut och länkas. Innehållet får dock inte ändras. När innehållet används måste författare och källa anges. Upphovsrätten till innehållet tillhör respektive författare. Inga publiceringsavgifter tas ut.
