Fyra nyanser av rashumor
Henrik Schyffert och det affektiva arbetet med att hantera gamla skämt
DOI:
https://doi.org/10.37062/sf.62.26275Nyckelord:
Rashumor, kritisk humorforskning, affektiv praktik, Henrik Schyffert, performativitet, tabuAbstract
Svensk kritisk rasforskning har länge uppmärksammat ”rashumor” som ett fenomen som kan återskapa en normerande vithet. Det perspektivet har undersökt ett njutningsfullt överläge i skrattet, men i den här artikeln riktas fokus mot andra affekter och mot hur den som drog skämtet förhandlar humorns betydelse i retrospektiv. Materialet består av podcasts, tevedokumentärer, böcker och tidningsartiklar där komikern Henrik Schyffert ges utrymme att blicka tillbaka på sin karriär som komiker, och reflektera över de tidiga skämt som mött kritik. Syftet är att synliggöra det affektiva arbete som ligger i att hantera tidigare skämt, där humorns betydelse är under förhandling och beroende av vad som blir tyst och tabu. Analysen visar hur skam, ånger och självkritik görs performativt, och att humor som anklagas för rasism är svårare att tala om i jämförelse med den humor som kritiserats för att vara sexistisk eller homofob. Därmed lämnas ett bidrag till hur antirasistiska subjektspositioner skapas i det affektiva arbetet att blicka tillbaka på gamla skämt – och vad det kan säga oss om möjligheten att tala om humor, ras och rasism i det samtida Sverige.
Referenser
Ahmed, S. (2014) Cultural politics of emotion (andra utgåvan). New York: Routledge.
Anderson, E. & M. McCormack (2018). ”Inclusive masculinity theory. Overview,
reflection and refinement”, Journal of Gender Studies, 27 (5): 547–561.
Bell, N. (2009) ”Responses to failed humor”, Journal of Pragmatics 41 (9): 1825–1836. https://doi.org/10.1016/j.pragma.2008.10.010
Bell, N. (2017) ”Failed humor”, 356–370 i S. Attardo (red.), The Routledge handbook of language and humor. New York, London: Routledge.
Berggren, K., L. Gottzén & H. Bornäs (2020) ”Queering desistance. Chrononormativity, afterwardsness and young men’s sexual intimate partner violence”, Criminology & Criminal Justice 20 (5): 604–616. https://doi: 10.1177/174889582093732
Billig, M. (1997) ”The dialogic unconscious. Psychoanalysis, discursive psychology and the nature of repression”, British Journal of Social Psychology 36: 139–159. https://doi.org/10.1111/j.2044-8309.1997.tb01124.x
Billig, M. (2001) ”Humour and hatred. The racist jokes of the Ku Klux Klan”, Discourse & Society 12 (3): 267–289. https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1177/0957926501012003001
Billig, M. (2005) Laughter and ridicule. Towards a social critique of humour. London: Sage.
Billig, M. (2009) ”Comic racism and violence”, 24–44 i S. Lockyer & M. Pickering (red.) Beyond a joke. The limits of humour. Hampshire: Palgrave Macmillan.
Blomberg, H. & M. Börjesson (2013) ”The chronological I. The use of time as a rhetorical resource when doing identity in bullying narratives”, Narrative Inquiry 23 (2): 245–261. https://doi.org/10.1075/ni.23.2.02blo
Bonilla-Silva, E. (2002) ”The linguistics of color blind racism. How to talk nasty about blacks without sounding ‘racist’”, Critical Sociology 28 (1–2): 41–64. https://doi.org/10.1177/0896920502028001050
Braun, V. & V. Clarke (2022) ”Conceptual and design thinking for thematic analysis”, Qualitative Psychology 9 (1): 3–26. https://doi.org/10.1037/qup0000196
Butler, J. (1990) Gender Trouble. Feminism and the subversion of identity. New York: Routledge.
Butler, J. (2021 [1997]) Excitable speech. A politics of the performative. New York: Routledge.
Cameron, D., & D. Kulick (2003) Language and sexuality. Cambridge: Cambridge University Press. https://doi.org/10.1017/CBO9780511791178
Carpio, G. R. (2008) Laughing fit to kill. Black humor in the fictions of slavery. New York: Oxford University Press.
Cox, L. (2023) ”Self-critical freedoms. White women, intersectionality and excitable speech (Judith Butler, 1997)”, Paragraph 46 (3): 337–353. https://doi: 10.3366/para.2023.0441
Davies, C. (1990) Ethnic humor around the world. Bloomington: Indiana University Press.
Davies, C. (2011) Jokes and targets. Bloomington: Indiana University Press.
Delgado, R. (1993) ”Words that wound. A tort action for racial insults, epithets and name calling”, 89–110 i M. J. Matsuda, C. R. Lawrence, R. Delgado & K. Crenshaw (red.) Words that wound. Critical race theory, assaultive speech and the first amendment. London: Routledge. https://scholarship.law.columbia.edu/books/287
Elliott V. (2018) ”Thinking about the coding process in qualitative data analysis”, Qualitative Report 23(11): 2850–2861. https://doi:10.46743/2160-3715/2018.3560
Esholdt, H. F. (2019) ”Virgins, terrorists, and ten children: Immigrants’ humorous play with ethnic stereotypes in bonding with Danes in the workplace”, Symbolic Interaction 42 (4): 691–716. https://doi.org/10.1002/symb.426
Foucault, M. (2017 [1975]) Övervakning och straff. Fängelsets födelse. Lund: Arkiv förlag.
Franzén, A. G., R. Jonsson & B. Sjöblom (2021) ”Fear, anger, and desire. Affect and the interactional intricacies of rape humor on a live podcast”, Language in Society 50 (5): 763–786. https://doi:10.1017/S0047404520000615
Freud, S. (2006 [1905]) ”Vitsen och dess förhållande till det omedvetna”, Samlade skrifter av Sigmund Freud, band 4, Vardagslivets psykopatologi. Stockholm: Natur & Kultur.
Gillota, D. (2013) Ethnic humor in multiethnic America. New Brunswick: Rutgers University Press.
Goltz, D. B. & J. Zingsheim (2023) ”The performativity of comedic apologies”, Text and Performance Quarterly 44 (1):15–31. https://doi.org/10.1080/10462937.2023.2168040
Hay, J. (2001) ”The pragmatics of humor support”, Humor: International Journal of Humor Research 14 (1): 55–82. https://doi.org/10.1515/humr.14.1.55
Hill, J. H. (1998) ”Language, race, and white public space”, American Anthropologist 100: 680–689. https://doi.org/10.1525/aa.1998.100.3.680
Hübinette, T. (2022) ”Den svenska gulinghumorn vid ett vägskäl? Svenska rasstereotyper av asiater efter Svenska nyheter-affären 2018”, 57–72 i Å. Bharathi Larsson (red.) Bilder av ras i svensk visuell kultur. Konferenser 107. Stockholm: Kungl. Vitterhetsakademien.
Hübinette, T. (2024) Svenska asiater. Antiasiatisk rasism och framväxten av en ny minoritet. Stockholm: Verbal.
Hübinette, T. & C. Tigervall (2011) ”’Japanese, Japanese, Japanese …’ Representations of East Asians in contemporary Swedish visual culture”, 125–143 i E. Eide & K. Nikunen (red.) Media in motion. Cultural complexity and migration in the Nordic region. Farnham: Ashgate. https://doi: 10.4324/9781315594484.
Johansson, A. & A. Sjöstedt Landén (2014) ”Berättelsen om det ironiska 1990-talet”, 61–86 i F. Nilsson & L.-E. Jönsson (red.) Skratt som fastnar. Kulturella perspektiv på skratt och humor (Lund Studies in Arts and Cultural Sciences, vol. 5). Lund: Department of Arts and Cultural Sciences, Lund University.
Jonsson, R. (2018a) ”Handling the other in anti-racist talk. Linguistic ethnography in a prestigious Stockholm upper secondary school”, 15–39, i S. Hållsten & Z. Nikolaidou (red). Explorations in ethnography, language and communication. Capturing linguistic and cultural diversities. Södertörn: Södertörn Discourse Studies 7. https://doi: 10.4324/9781315098173.
Jonsson, R. (2018b) ”Swedes can’t swear: Making fun at a multiethnic secondary school”, Journal of Language, Identity & Education 17 (5):320–335. https://doi.org/10.1080/15348458.2018.1469412
Jonsson, R. & A. G. Franzén (2025) ”Excluding unlaughter. Humour as affective practice in a youth detention center for boys”, Journal of Linguistic Anthropology 35(1). https://doi.org/10.1111/jola.70002
Jonsson, R., A. Franzén & T. M. Milani (2020) ”Making the threatening other laughable. Ambiguous performances of urban vernaculars in Swedish media”, Language & Communication 71:1–15. https://doi.org/10.1016/j.langcom.2019.11.001
Kuipers, G. (2006) ”The social construction of digital danger. Debating, defusing and inflating the moral dangers of online humor and pornography in the Netherlands and the United States”, New Media & Society 8 (3): 379–400. https://doi.org/10.1177/1461444806061949
Kuipers, G. (2008) ”The sociology of humor”, 361–398 i V. Raskin (red.) The primer of humor research. Berlin: Mouton de Gruyter.
Kuipers, G. (2011) ”The politics of humour in the public sphere. Cartoons, power and modernity in the first transnational humour scandal”, European Journal of Cultural Studies 14 (1): 63–80. https://doi.org/10.1177/1367549410370072
Kuipers, G. & B. Van der Ent (2016) ”The seriousness of ethnic jokes. Ethnic humor and social change in the Netherlands 1995–2012”, Humor 29 (4): 605–633. 10.1515/humor-2016-0013.
Liliequist, C. (2023) ”Can you joke about anything? Freedom of speech, entitlement and context in humour”, Nordlit 51 (2):120–137. https://doi.org/10.7557/13.6873.
Lockyer, S. & M. Pickering (2008) ”You must be joking. The sociological critique of humour and comic media”, Sociology Compass 2 (3): 808–820. https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1111/j.1751-9020.2008.00108.x
Lundström, C. & T. Hübinette (2020) Vit melankoli. En analys av en nation i kris. Göteborg: Makadam förlag.
Malmqvist, K. (2015) ”Satire, racist humour and the power of (un)laughter. On the restrained nature of Swedish online racist discourse targeting EU-migrants begging for money” , Discourse & Society 26 (6):733–753. https://www.jstor.org/stable/26376348
Matsuda, M. J., C. R. Lawrence, R. Delgado & K. Crenshaw (1993) Words that wound. Critical race theory, assaultive speech and the first amendment. London: Routledge.
Milani, T. M. & J. E. Richardson (2021) ”Discourse and affect”, Social Semiotics 31 (5): 671–676. https://doi.org/10.1080/10350330.2020.1810553
Mudambi, A. (2019) ”Racial satire, race talk, and the model minority. South Asian Americans speak up”, Southern Communication Journal 84 (4): 246–256. https://doi: 10.1080/1041794X.2019.1639211
Oring, E. (2003) Engaging humor. Urbana: University of Illinois Press.
Peréz, R. (2014) ”Racist humor: then and now”, Sociology Compass 10 (10): 928–938. https://doi.org/10.1111/soc4.12411
Pérez, R. (2023) ”Why study racist humour? An invitation to critical humour studies”, Identities 30 (5): 777–784. https://doi.org/10.1080/1070289X.2023.2247897
Pickering, M. & S. Lockyer (2009) ”Introduction. The ethics and aesthetics of humour and comedy”, 1–26 i S. Lockyer & M. Pickering (red.) Beyond a joke. The limits of humour. Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Purcell, D., M. Scott-Brown & M. Gokmen (2010) ”Achmed the dead terrorist and humor in popular geopolitics”, GeoJournal 75 (4):373–385. https://www.jstor.org/stable/41148405
Rapley, T. & G. Rees (2018) ”Collecting documents as data”, 378–391 i U. Flick (red.) Collecting Documents as Data. SAGE. https://doi.org/10.4135/9781526416070
Sanz, M. J. P. (2012) ”Ethnic humour and political advertising”, 211–230 i J. Chovanec & I. Ermida (red.) Language and Humour in the Media. Newcastle upon Tyne: Cambridge Scholars Publishing.
Voyer, A. & A. Lund (2020) ”Importing American racial reasoning to social science research in Sweden”, Sociologisk forskning 57 (3–4):337–362. https://doi.org/10.37062/sf.57.21982
Weaver, S. (2010) ”Developing a rhetorical analysis of racist humor. Examining black jokes on the Internet”, Social Semiotics 20 (5): 537–555. https://doi.org/10.1080/10350330.2010.513188
Weaver, S. (2011) ”Jokes, rhetoric and embodied racism. A rhetorical discourse analysis of the logics of racist jokes on the internet”, Ethnicities 11 (4): 413–435. 10.1177/1468796811407755
Wetherell M. (2012) Affect and emotion. A new social science understanding. London: Sage. https://doi.org/10.4135/9781446250945
Wetherell M. (2013) ”Affect and discourse – what’s the problem? From affect as excess to affective/discursive practice”, Subjectivity 6 (4): 349–368. https://doi.org/10.1057/sub.2013.13
Wiksten, M., R. Jonsson & A. G. Franzén (under utgivning) ”’If you want some pussy, give us freedom.’ Girls’ taboo-breaking humor between the subversive and the normative”, Journal of Language and Gender.
Willet, C. & J. Willet (2019) Uproarious. How feminists and other subversive comics speak truth. Minneapolis: University of Minnesota Press.
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2025 Rickard Jonsson
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 4.0 Internationell-licens.
Allt material i Sociologisk Forskning publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access), under Creative Commons-licensen CC BY-NC-ND 4.0.
Allt innehåll i tidskriften är fritt tillgängligt utan kostnad och får för icke-kommersiella syften fritt läsas, laddas ned, kopieras, delas, skrivas ut och länkas. Innehållet får dock inte ändras. När innehållet används måste författare och källa anges. Upphovsrätten till innehållet tillhör respektive författare. Inga publiceringsavgifter tas ut.
