Tala om tystnad
Förhandlingar om tystnadskulturen i Göteborgs stad
DOI:
https://doi.org/10.37062/sf.62.26294Nyckelord:
Tystnadskultur, Maktspel, Agendasättande makt, Förhandling, Göteborgs stadAbstract
I denna artikel studerar vi skilda resonemang som cirkulerar kring en rapport som fastställer att det råder en tystnadskultur kring otillåten påverkan inom förvaltningar i socialt utsatta områden i Göteborgs stad. Vi visar hur agendasättande makt kommer till uttryck i förhandlingarna kring tystnadskulturen, hur man söker sätta agendan genom att fylla begreppet tystnadskultur med olika innebörder och hur olika intressen speglas i det sätt på vilket man antingen lyfter tystnadskulturen till en central fråga eller gör det till en icke-fråga. Analysen visar att tystnadskulturen förhandlas genom olika positioneringar till tre huvudsakliga teman: rapporten, styrningen och varumärket. Begreppet tystnadskultur blir således, i vår tolkning, ett maktverktyg och fungerar som ett sätt att etablera eller utmana agendan inom politiken såväl som inom förvaltningsapparaten. Vår studie bidrar med ett nytt perspektiv på tystnadskultur i organisationer. Medan litteraturen till stora delar har fokuserat på hur chefer tystar anställda, och vad som gör att medarbetare bryter eller upprätthåller tystnaden visar vår studie hur begreppet tystnadskultur kan användas för att vidmakthålla olika intressen och positioner i den offentliga byråkratin.
Referenser
Abrahamsson, A. (2020) ”Åttaåringar rekryteras av kriminella gäng”, Göteborgs-Posten 16 september 2020.
Amnå, E., Czarniawska, C. & Marcusson, L. (2013) ”Tillitens gränser: Granskningskommissionens slutbetänkande.” Göteborg: Granskningskommissionen i Göteborgs stad 2013. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:627257/FULLTEXT01.pdf
Bachrach, P., & M. S. Baratz (1962). The two faces of power. American Political Science Review 56(4), 947–952. https://doi.org/10.2307/1952796
Berger, P. L., & T. Luckmann, T. (1998 [1966]). Kunskapssociologi. Hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Bjarnefors, S. (2018). ”Slagsmål och sprängda toaletter på mellanstadieskola – hotas av miljonvite”, Göteborgs-Posten 15 juni 2018.
Chamberlin, M., D. W. Newton & J. A. Lepine (2017) ”A meta-analysis of voice and its promotive and prohibitive forms. Identification of key associations, distinctions, and future research directions”, Pers. Psychol. 70:11–71. https://doi.org/10.1111/peps.12185
Curtis, M. B., J. C. Robertson, R. C. Cockrell & L. D. Fayard (2021) ”Peer ostracism as a sanction against wrongdoers and whistleblowers”, Journal of Business Ethics 174: 333–354. https://doi.org/10.1007/s10551-020-04596-0
Cwejman, A. (2021) ”Så åt sig rädslan in i Göteborg”, Göteborgs-Posten 11 augusti 2021.
Deetz, S. A. (1992). Democracy in an age of corporate colonization. Developments in communication and the politics of everyday life. State University of New York Press.
Demir, S. (2020) ”Gängexpert: anställda i Göteborg har ’tystats ner’ av chefer”, Göteborgs-Posten 16 september 2020.
Dorian, H. (2018) ”Efter GP:s granskning: ’Vi går på djupet med detta’”, Göteborgs-Posten 24 augusti 2018.
Dragic, M. & E. Bouvin (2018) ”Socialsekreterare flyr Vallentuna kommun: En tystnadskultur”, Dagens Nyheter 21 mars 2018.
Dworkin, T. M., & J. P. Near (1997) ”A better statutory approach to whistle-blowing”, Business Ethics Quarterly 7(1), 1–16. https://doi.org/10.2307/3857229
Essén, A. och A. Wyndhamn (2023) ”Farlig innovation – Vad kan vi lära av Macchiarini-skandalen?” MGMT nr 1. https://mgmt.imit.se/nummer/nr-1-mars-2023/#farlig-innovation
Hedin Ekström A. (2021) ”Finns det en tystnadskultur i Göteborgs stad?” Styrelsehandling nr 8, 2021-08-26, Bilaga 1A. Göteborgs stad. https://goteborg.se/wps/PA_Pabolagshandlingar/file?id=33784
Farh, C. & Chen, G. (2018) ”Leadership and member voice in action teams. Test of a dynamic phase model”, J. Appl. Psychol. 103:97–110. https://psycnet.apa.org/doi/10.1037/apl0000256
Fernando, D. & A. Prasad (2019) ”Sex-based harassment and organizational silencing. How women are led to reluctant acquiescence in academia”, Human Relations 72(10): 1565–1594. https://doi.org/10.1177/0018726718809164
Fleming, P., & A. Spicer (2014) ”Power in management and organization science”, Academy of Management Annals 8(1), 237–298. https://doi.org/10.5465/19416520.2014.875671
Fotaki, M., K. Kenny & S. Scriver (2015) ”Whistleblowing and mental health. A new weapon for retaliation?” i D. Lewis & W. Vandekerckhove (red). Developments in whistleblowing research 2015. London: International Whistleblowing Research Network.
Foucault, M. (2017 [1975]) Övervakning och straff. Fängelsets födelse. Lund: Arkiv förlag.
Giertz, E. (2017) ”Dramatenstjärnan Örjan Ramberg anklagas för trakasserier”, Expressen 18 november 2017.
Gustafsson, A & L. Röstlund (2018) ”Anställda vittnar om tystnadskultur på Karolinska”, Dagens nyheter 30 april 2018.
Göteborgs Stads program för attraktiv arbetsgivare 2019–2023 (2019) Diarienummer 0955/17. https://www5.goteborg.se/prod/Stadsledningskontoret/LIS/Verksamhetshandbok/Forfattn.nsf/25A71B484BD8ABD9C1258418003E3690/$File/WEBVBH922G.pdf?OpenElement
Hussain, I., R. Shu, S. Tangirala & S. Ekkirala (2019) ”The voice bystander effect. How information redundancy inhibits employee voice”, Acad. Manag. J. 62:828–849. https://doi.org/10.5465/amj.2017.0245
Irenius, L. (2017) ”Nej-sägare borde ses som hjältar – men möts av förakt”, Svenska Dagbladet 17 december 2017.
Kenny, K (2018) ”Censored: whistleblowers and public speech”, Human Relations 71:1025– 1048. https://doi.org/10.1177/0018726717733311
Kenny, K (2019) Whistleblowing. Toward a New Theory. Cambridge: Harvard University Press.
Kenny, K., M. Fotaki & S. Scriver (2019) ”Mental health as a weapon. Whistleblower retaliation and normative violence”, Journal of Business Ethics 160: 801–815. https://doi.org/10.1007/s10551-018-3868-4
Klinghoffer, S. (2023) ”Familj från kriminellt nätverk hotar och tystar grannar i Hammarkullen – nu vill hyresvärden vräka dem”, SVT Nyheter 26 september 2023.
Kjöller, H. (2016) En svensk tiger. Stockholm: Fri tanke.
Kudo, P. (2018) ”Liberalernas rättspolitiker har helt fel om personer som inte vågar vittna”, Svenska Dagbladet 3 juli 2018.
Kärde, R. (2017) ”Skuldfördelning. Prat om tystnadskultur urholkar ansvarsfrågan”, Dagens Nyheter 29 november 2017.
Larsson, A. (2021) ”Rapport om tystnadskultur vållar politisk strid”, Göteborgs-Posten 19 augusti 2021.
Lukes, S. M. (2008 [2004]) Maktens ansikten. Göteborg: Daidalos
Lönegård, C. (2018) ”Internt missnöje i Moderaterna: ’Handlar om rena maffiametoder’”, Svenska Dagbladet 27 februari 2018.
Magnå, J. (2018) ”Demokratiinstitut får allvarlig kritik”, Göteborgs-Posten 22 augusti 2018.
Maynes, T. D. & P. M. Podsakoff (2014) ”Speaking more broadly. An examination of the nature, antecedents, and consequences of an expanded set of employee voice behaviors”, J. Appl. Psychol. 99:87–112.
Miceli, M. P. & J. P. Near (2002) ”What makes whistle-blowers effective? Three field studies”, Human relations 55 (4): 455–479. https://doi.org/10.1177/0018726702055004463
Miethe, T. D., & J. Rothschild (1994) ”Whistleblowing and the control of organizational misconduct”, Sociological Inquiry 64 (3): 322–347. https://doi.org/10.1111/j.1475-682X.1994.tb00395.x
Milliken, F. J., E. W. Morrison & P. F. Hewlin (2003) ”An exploratory study of employee silence. Issues that employees don’t communicate upward and why”, Journal of Management Studies 40: 1453–1476. https://doi.org/10.1111/1467-6486.00387
Morrison, E. W. (2023) ”Employee voice and silence. Taking stock a decade later”, Annual Review of Organizational Psychology and Organizational Behavior 10: 79–107. https://doi.org/10.1146/annurev-orgpsych-120920-054654
Morrison, E. W. & F. Milliken (2000) ”Organizational silence. A barrier to change and development in a pluralistic world”, Academy of Management Review 25 (4): 706–725. https://doi.org/10.5465/amr.2000.3707697
Orrenius, N. (2018) ”Vägen för att bekämpa islamism går inte via SD”, Dagens Nyheter 28 juni 2018.
Park, H., & D. Lewis (2018) ”The negative health effects of external whistleblowing. A study of some key factors.” The Social Science Journal 55 (4), 387–395. https://doi.org/10.1016/j.soscij.2018.04.002
Park, H., B. Bjørkelo & J. Blenkinsopp (2020) ”External whistleblowers’ experiences of workplace bullying by superiors and colleagues”, Journal of Business Ethics 161: 591–601. https://doi.org/10.1007/s10551-018-3936-9
du Plessis, E. M. (2016) ”Hjælp Til Selvcensur”, Sociologisk Forskning 53 (1):51–74. https://doi.org/10.37062/sf.53.18246.
Regnér, Å. (2018) ”Ge föräldrar stöd för att inte slå sina barn”, Aftonbladet 14 februari 2018.
Rehg, M. T., M. P. Miceli, J. P. Near & J. R. Van Scotter (2008) ”Antecedents and outcomes of retaliation against whistleblowers. Gender differences and power relationships”, Organization Science 19 (2): 221–240. https://doi.org/10.1287/orsc.1070.0310
Schatzl, S. (2023) ”Den tystade staden: ’Vet du vem jag är? Jag kan få folk att försvinna.’” Sveriges Radio 24 april 2023.
Schein, E. H. (1985) Organizational Culture and Leadership. San Francisco: Jossey-Bass.
Segerfeldt, J. (2018). ”Rädsla föder våldet i Stockholms förorter”, Dagens Nyheter 17 januari 2018.
Silla, I., F. J. Gracia & J. M. Peiro (2020) ”Upward voice. Participative decision making, trust in leadership and safety climate matter”, Sustainability 12 (9):3672. https://doi.org/10.3390/su12093672
Skerk, J. (2018) ”Idrotten tog inte hot och våld på allvar”, Aftonbladet 14 mars 2018.
Skivenes, M. & S. C. Trygstad (2010) ”When whistle-blowing works. The Norwegian case”, Human Relations 63(7): 1071–1097. https://doi.org/10.1177/0018726709353954
Sydvik, P. (2018) ”Facken slår larm om arbetsmiljön på miljöförvaltningen”, Göteborgs-Posten 20 april 2018.
Tan, A. J., R. Loi, L. W. Lam & L. L. Zhang (2019) ”Do embedded employees voice more?”, Pers. Rev. 48:824–838. https://doi.org/10.1108/PR-05-2017-0150
Vandekerckhove, W. & A. Phillips (2019) ”Whistleblowing as a protracted process. A study of UK whistleblower journeys”, Journal of Business Ethics 159: 201–219. https://doi.org/10.1007/s10551-017-3727-8
Verdicchio, M. (2018) ”Anställda inom Trafikverket sågar Västlänken”, Göteborgs-Posten 16 april 2018.
Verdicchio, M. (2021) ”S vill införa ny visselfunktion – litar inte på tjänstemännen”, Göteborgs-Posten 16 augusti 2021.
Wallin, M. (2021) ”Territoriella nätverk”, Socialförvaltningen Centrums diarium, N164-1179/21, Göteborg stad.
Widmalm, S., P. Persson & A. Casselbrant (2024) ”Talande tystnad? En rapport om självcensur i Sverige”, Rapport till expertgruppen för studier i offentlig ekonomi. 2024:1. https://eso.expertgrupp.se/wp-content/uploads/2022/05/ESO-2024_1-_talande-tystnad_webb.pdf
William, L., & W. Vandekerckhove (2023) ”Fairly and justly? Are employment tribunals able to even out whistleblowing power imbalances?”, Journal of Business Ethics 182(2): 365–376. https://doi.org/10.1007/s10551-021-05023-8
Wiman, B. (2017) ”Den kommande tiden kommer att ställa stora krav på Akademiens ledarskap”, Dagens Nyheter 23 november 2017.
Xie, X., C. Ling, S. Mo & K. Luan (2015) ”Linking colleague support to employees’ promotive voice. A moderated mediation model”, PLoS ONE 10(7): e0132123. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0132123
Yoldas, A. (2018) ”Malin, 34, slår larm: ’Dålig miljö för barn och vuxna’”, Expressen 19 mars 2018.
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2025 Anna Stevenson, Anna-Karin Wyndhamn
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 4.0 Internationell-licens.
Allt material i Sociologisk Forskning publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access), under Creative Commons-licensen CC BY-NC-ND 4.0.
Allt innehåll i tidskriften är fritt tillgängligt utan kostnad och får för icke-kommersiella syften fritt läsas, laddas ned, kopieras, delas, skrivas ut och länkas. Innehållet får dock inte ändras. När innehållet används måste författare och källa anges. Upphovsrätten till innehållet tillhör respektive författare. Inga publiceringsavgifter tas ut.
