Narrativ identitet och socialisation
Föräldrars berättelser om livsbanan och deras barns visualisering av framtiden
DOI:
https://doi.org/10.37062/sf.62.27504Nyckelord:
Narrativ identitet, Berättelseintrig, Föräldra-barn-interaktion, Yrkesbana, Geografisk mobilitetAbstract
Denna studie utforskar narrativ identitet genom en kvalitativ analys av gemensamma intervjuer med föräldrar och deras barn på landsbygden i Sverige. Syftet är att undersöka hur föräldrar konstruerar berättelser om sig själva och hur denna narrativitet tar sig uttryck i interaktionen med deras barn. Elva högstadieungdomar ombads att diskutera yrkesval och geografisk rörlighet med en eller två föräldrar. Resultaten visar att medan föräldrar tenderar att betona individuell självbestämmanderätt och vikten av att inte påverka hur deras barn formar sin livsbana, fungerar deras egna berättelser som ett sätt att förmedla värderingar, sociala förväntningar och moraliserande teman. Genom att använda ett interaktionistiskt angreppssätt baserat på Paul Ricoeurs teori om narrativ identitet – särskilt konstruerandet av berättelseintrig – undersöker studien hur intriger, karaktärer och andra narrativa element av identitet förhandlas, modifieras och skapas tillsammans i social interaktion. Den generationsöverskridande förhandlingen av berättelser framträder som en process som inte bara förklarar det förflutna utan också kan forma ungas självförståelse och framtidsorientering.
Referenser
Bamberg, M. & A. Georgakopoulou (2008) ”Small stories as a new perspective in narrative and identity analysis”, Text & Talk 28(3): 377–396. https://doi.org/10.1515/text.2008.018
Benjamin, W. (1969 [1936]) ”The Storyteller. Reflections on the Works of Nikolai Leskov”, 83–109 i Benjamin, Illuminations. New York: Random House.
Boje, D. (1991) “The Storytelling Organization. A Study of Story Performance in an Office-Supply Firm”, Administrative Science Quarterly 36: 106–126. https://doi.org/10.2307/2393432
Bourdieu, P. & J.-C. Passeron (2008 [1970]) Reproduktionen. Bidrag till en teori om utbildningssystemet. Lund: Arkiv.
Brown, A. D., Y. Gabriel & S. Gherardi (2009) ”Storytelling and change. An unfolding story”, Organization 16(3): 323–333. https://doi.org/10.1177/1350508409102298
Bruner, J. (1986) Actual minds, possible worlds. Cambridge: Harvard University Press.
Czarniawska, B. (2004). Narratives in social science research. London: Sage.
Denzin, N. K. (1989) Interpretative biography. Newbury Park: Sage.
Dowling, W. C. (2011) Ricoeur on time and narrative. An introduction to Temps et Récit. Notre Dame: Notre Dame Press.
Ezzy, D. (1998) ”Theorizing Narrative Identity. Symbolic Interactionism and Hermeneutics”, The Sociological Quarterly 39(2): 239–252. https://doi.org/10.1111/j.1533-8525.1998.tb00502.x
Flisbäck, M. (2014) När livet går bort, när livet kommer till. Existenssociologiska betraktelser av konstnärligt arbete, familjebildning och anhörigförlust. Lund: Studentlitteratur.
Gottfredson, L. S. (1981) ”Circumscription and compromise. A developmental theory of occupational aspirations”, Journal of Counseling Psychology 28(6): 545–579. https://doi.org/10.1037/0022-0167.28.6.545
Heidegger, M. (2013 [1927]) Vara och tid. Göteborg: Daidalos.
Hornborg, C. (2023) Arbete, plats och identitet. Om landsbygdsungdomars orientering mot framtiden. Licentiatavhandling, Göteborgs universitet.
Ibarra, H. & R. Barbulescu (2010) ”Identity as narrative. Prevalence, effectiveness, and consequences of narrative identity work in macro work role transitions”, Academy of Management Review 35(1): 135–154. https://doi.org/10.5465/amr.35.1.zok135
Inglehart, R. & C. Welzel (2005) Modernization, cultural change and democracy. The human development sequence. Cambridge: Cambridge University Press.
Isenberg, B. (2021) ”Über sociale Differenzierung. Sociologische und psychologische Untersuchungen (1890)”, 157–166 i J. Bohr, G. Hartung, H. Koenig & T.-F. Steinbach (red.) Simmel-Handbuch. Berlin: J. B. Metzler.
Jacobsson, K. (2008) ”Vår bästa tid är nu? Om tidsuppfattning och politisk självförståelse”, Sociologisk Forskning 45(4): 74–95. https://doi.org/10.37062/sf.45.19255
Johansson, A. (2005) Narrativ teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Mallett, O. & R. Wapshott (2011) ”The challenges of identity work. Developing Ricoeurian narrative identity in organisations”, Ephemera: Theory & Politics in Organization 11(3): 271–288.
Mallett, O. & R. Wapshott (2012) ”Mediating ambiguity. Narrative identity and knowledge workers”, Scandinavian Journal of Management 28: 16–26. https://doi.org/10.1016/j.scaman.2011.12.001
May, V. (2001) Lone motherhood in Finnish women’s life stories. Creating meaning in a narrative context. Diss., Åbo akademi.
McAdams, D. P. & K. C. McLean (2013) ”Narrative identity”, Current Directions in Psychological Science 22(3): 233–238. https://doi.org/10.1177/0963721413475622
McLean, K. C., M. Syed, M. Pasupathi, J. M. Adler, W. L. Dunlop, D. Drustrup, R. Fivush, M. E. Graci, J. P. Lilgendahl, J. Lodi-Smith m.fl. (2020) ”The empirical structure of narrative identity. The initial big three”, Journal of Personality and Social Psychology 119(4): 920–944. https://doi.org/10.1037/pspp0000247
Mead, G. H. (1976 [1934]) Medvetandet, jaget och samhället. Från socialbehavioristisk ståndpunkt. Lund: Argos.
Pasupathi, M., E. Mansour & J. R. Brubaker (2007) ”Developing a life story. Constructing relations between self and experience in autobiographical narratives”, Human Development 50: 85–110. https://doi.org/10.1159/000100939
Paton, A. & B. Kotzee (2021) ”The fundamental role of storytelling and practical wisdom in facilitating the ethics education of junior doctors”, Health 25(4): 417–433.
https://doi.org/10.1177/1363459319889102
Prince, D. (2014) ”What about place? Considering the role of physical environment on youth imagining of future possible selves”, Journal of Youth Studies 17(6): 697–716. https://doi.org/10.1080/13676261.2013.836591
Pucci, E. (1992) ”Review of Paul Ricoeur’s Oneself as Another”, Philosophy and Social Criticism 18: 185–209. https://doi.org/10.1177/019145379201800206
Rasmussen, D. (1995) ”Rethinking subjectivity. Narrative identity and the self”, Philosophy & Social Criticism 21(5/6): 159–172. https://doi.org/10.1177/0191453795021005-612
Ricoeur, P. (1984 [1983]) Time and narrative, band 1. Chicago: Chicago University Press.
Ricoeur, P. (1988 [1985]) Time and narrative, band 3. Chicago: Chicago University Press.
Ricoeur, P. (1991a) ”Life. A story in search of a narrator”, 425–438 i M. J. Valdés (red.) A Ricoeur reader. Reflection and imagination. Toronto: University of Toronto Press.
Ricoeur, P. (1991b) ”The creativity of language”, 463–481 i M. J. Valdés (red.), A Ricoeur reader. Reflection and imagination. Toronto: University of Toronto Press.
Rosa, H. (2010) Alienation and acceleration. Towards a critical theory of late-modern temporality. Helsingfors: Schildts & Söderströms.
Rosa, H. (2020) Det vi inte kan råda över. Om vårt förhållande till världen. Göteborg: Daidalos.
Rostron, A. (2022) ”How to be a hero. How managers determines what makes a good manager through narrative identity work”, Management Learning 53(3): 417–438. https://doi.org/10.1177/13505076211007275
Samuels, A. (2018) ”The path is full of thorns. Narrative, subjunctivity, and HIV in Indonesia”, Ethos: Journal of the Society for Psychological Anthropology 46(1): 95–114. https://doi.org/10.1111/etho.12194
Sarbin, T. R. (1986) ”The narrative as a root metaphor for psychology”, 3–21 i T. R. Sarbin (red.) Narrative psychology. The storied nature of human conduct. New York: Preager.
Somers, M. & G. Gibson (1994) ”Reclaiming the epistemological ’other’. Narrative and the Social Constitution of Identity”, 37–99 i C. Calhoun (red.) Social theory and the Politics of Identity. Oxford: Blackwell.
Whittle, A & F. Mueller (2011) ”Bankers in the dock. Moral storytelling in action”, Human Relations 65(1): 111–139. https://doi.org/10.1177/0018726711423442
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2025 Christoffer Hornborg
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 4.0 Internationell-licens.
Allt material i Sociologisk Forskning publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access), under Creative Commons-licensen CC BY-NC-ND 4.0.
Allt innehåll i tidskriften är fritt tillgängligt utan kostnad och får för icke-kommersiella syften fritt läsas, laddas ned, kopieras, delas, skrivas ut och länkas. Innehållet får dock inte ändras. När innehållet används måste författare och källa anges. Upphovsrätten till innehållet tillhör respektive författare. Inga publiceringsavgifter tas ut.
