Att poetisera – att teoretisera

Författare

DOI:

https://doi.org/10.37062/sf.63.28203

Nyckelord:

teoretisera, poetisera, den romantiska operationen, den sociologiska blicken, sociologisk-operativ intelligens

Abstract

Richard Swedberg har fört upp temat ”att teoretisera” på den internationella sociologiska dagordningen. Artikeln börjar med att utforska de överraskande parallellerna mellan Swedbergs The Art of Social Theory och den romantiske författaren Friedrich von Hardenbergs verk. Min tes är att den senares reflektioner kring att poetisera, den romantiska operationen, uppfinningskonsten, experimentet och användningen av analogier, kan bidra till att kasta ljus över den process som Swedberg kallar teoretiserande. I ett därpå följande steg vidareförs temat med hjälp av den tyske sociologen Gerhard Schulzes tankar om sociologins hantverk, särskilt hans reflektioner kring den sociologiska blicken och den sociologisk-operativa intelligensen. Målsättningen är att belysa och bidra till följande frågor: Vad är det vi gör när vi teoretiserar inom sociologin? Hur kan vi bli bättre på att teoretisera? Artikelns övergripande syfte är explorativt.

Referenser

Anicker, F. & A. Armbruster (red.) (2024) Die Praxis soziologischer Theoriebildung. Wiesbaden: Springer.

Baudelaire, C. (2006 [1857]) ”Nya anteckningar om Poe”, 111–137 i Amerikas blixt – om Edgar Allan Poe. Malmö: ellerströms.

Bourdieu, P. & L. J. D. Wacquant (1992) An invitation to reflexive sociology. Cambridge: Polity Press.

Büttner, S. M. (2024) ”Was heißt Theoretisieren? Zur Vielfalt von Theoriearbeit in der Soziologie”, 45–72, i Die Praxis soziologischer Theoriebildung. https://doi.org/10.1007/978-3-658-44055-8_3

Carleheden, M. (2024) ”Unchain the beast! Pluralizing the method of theorizing”, 17–43 i Die Praxis soziologischer Theoriebildung. https://doi.org/10.1007/978-3-658-44055-8_2

Farzin, S. & H. Laux (2016) ”Gründungsszenen – Eröffnungszüge des Theoretisierens am Beispiel von Heinrich Popitz’ Machtsoziologie”, Zeitschrift für Soziologie 45 (4), 241–260. https://doi.org/10.1515/zfsoz-2015-1014

Kant, I. (2004 [1781/1787]) Kritik av det rena förnuftet. Stockholm: Thales.

Larsson, B. & Y. Ulfsdotter Eriksson, O. Agevall (red.) (2025) Teoretiskt hantverk. Om teoretiserandet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Arkiv.

Redin, J. (2003) Ars inventrix. En studie av Friedrich von Hardenbergs (Novalis’) paraestetiska projekt. Uppsala: Uppsala universitet.

Schulze, G. (1992) Die Erlebnisgesellschaft. Kultursoziologie der Gegenwart. Frankfurt am Main & New York: Campus.

Schulze, G. (2003) Die beste aller Welten. Wohin bewegt sich die Gesellschaft im 21. Jahrhundert?. München & Wien: Carl Hanser.

Schulze, G. (2019) Soziologie als Handwerk. Eine Gebrauchsanweisung. Frankfurt am Main & New York: Campus.

Svenaeus, F. (2025) ”Livets nyckelprocess”, 85–93 i Axess magasin nr 5.

Swedberg, R. (2014a) The Art of Social Theory. Princeton & Oxford: Princeton University Press.

Swedberg, R. (red.) (2014b) Theorizing in Social Science. The Context of Discovery. Stanford: Stanford University Press.

Swedberg, R. (2017) ”Theorizing in sociological research. A new perspective, a new departure”, The Annual Review of Sociology 43, 189–206. https://doi.org/10.1146/annurev-soc-060116-053604

Swedberg, R. (2024) ”Teaching theorizing. A personal memoir”, 415–435 i Die Praxis soziologischer Theoriebildung. https://doi.org/10.1007/978-3-658-44055-8_15

Downloads

Publicerad

2026-03-05

Referera så här

Heidegren, Carl-Göran. 2026. ”Att Poetisera – Att Teoretisera”. Sociologisk Forskning 63 (1):95-110. https://doi.org/10.37062/sf.63.28203.