Samhällsvetenskapliga perspektiv på Black Lives Matter

  • Jan Jämte
  • Jasmine Kelekay
  • Leandro Schclarek Mulinari
  • Lena Sohl
Nyckelord: Black Lives Matter, racism, sociala rörelser, antirasism, rasifiering

Abstract

Sociologisk Forskning bad tre samhällsvetenskapliga forskare, verksamma i Sverige och USA, att svara på några frågor om rörelseprotesterna under parollen Black Lives Matter (BLM), antisvart rasism och dödligt polisvåld mot svarta människor. Deras svar grundar sig i egen och andras forskning inom områden som relationen mellan rasifiering och kriminalisering, postkoloniala perspektiv och kritisk kriminologi, erfarenheter av polisiär kontroll bland människor med afrikanskt ursprung i Stockholm, Malmö och New York samt sociala rörelser och politisk aktivism – särskilt olika former av antirasism.

En av tidskriftens redaktörer, Lena Sohl, redigerade svaren till ett gemensamt samtal, där de tre forskarna kunde ändra och göra tillägg i sina egna svar. Den slutgiltiga texten färdigställdes den 10 december 2020.

De medverkande forskarna är Jan Jämte, statsvetare och lektor i samhällskunskap vid Örebro universitet, som forskar om sociala rörelser och politisk aktivism, i synnerhet olika former av antirasism; Jasmine Kelekay, doktorand i sociologi vid University of California, Santa Barbara och gästdoktorand vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet samt Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism vid Uppsala universitet, vars avhandling handlar om relationen mellan rasifiering och kriminalisering, med fokus på konstruktioner av svarthet och polisiär kontroll av svarta människor i Sverige; samt Leandro Schclarek Mulinari, doktor i kriminologi, vars forskning uppehåller sig vid skärningspunkten mellan kriminalitet och kriminalisering, i synnerhet förhållandet mellan denna skärningspunkt och frågor om rasism.

Publicerad
2020-12-21
Referera så här
Jämte, J., Kelekay, J., Schclarek Mulinari, L. och Sohl, L. (2020) ”Samhällsvetenskapliga perspektiv på Black Lives Matter”, Sociologisk Forskning, 57(3–4), s. 363–379. doi: 10.37062/sf.57.22320.
Sektion
Övrigt