Årets sista nummer av Sociologisk Forskning (årgång 56, nr 3–4) finns tillgänglig för läsning!

Årets sista nummer av Sociologisk Forskning är ett dubbelnummer som ges ut lagom till helgerna kring årsskiftet.

I numret publicerar vi ett samtal mellan tre samhällsvetenskapliga forskare verksamma i Sverige och USA om Black Lives Matter, antirasistiska rörelsemobiliseringar, antisvart rasism samt polisiärt dödligt våld mot svarta människor. De medverkande forskarna är statsvetaren Jan Jämte, sociologen Jasmine Kelekay och kriminologen Leandro Schclarek Mulinari.

Näraliggande teman diskuteras i två av detta nummers forskningsartiklar:

I artikeln ”Importing American racial reasoning to social science research in Sweden” menar Andrea Voyer och Anna Lund att mycket forskning om rasism och rasifiering i Sverige fortfarande präglas av ett motstånd mot att analysera dessa frågor utifrån kategoriseringar baserade på ras.

I artikeln ”Mitt namn är Shaft. En populärkulturell ikon i tre olika skepnader” av Peter Ehrström och Magnus Dahlstedt undersöks tre filmer med den afroamerikanske filmkaraktären Shaft – från 1971, 2000 och 2019 – för att belysa hur afroamerikaners villkor och samhället i stort har förändrats.

Numrets övriga fyra forskningsartiklar berör andra teman:

I artikeln ”En stum värld? Om resonans, social responsivitet och utbrändhet” diskuterar Christian Ståhl Hartmut Rosas teori om resonans i relation till Johan Asplunds teori om social responsivitet. Ståhl menar att dessa teoretiker bidrar till ett sociologiskt synsätt på utbrändhet som skiljer sig från de gängse genom att förskjuta diskussionen om detta fenomen från det ”individuella psykiska måendet till sociala strukturer”.

Gabriella Scaramuzzino diskuterar i sin artikel ”Workplace violence. A threat to autonomy and professional discretion” hat, hot och trakasserier mot tre yrkesgrupper som alla har demokratibärande roller: socialarbetare, lärare och journalister. Hennes undersökning visar att hela 40 procent av respondenterna har övervägt att sluta arbeta med ett socialt problem, ett ämne eller en viss grupp av rädsla för att bli utsatt för arbetsrelaterat våld.

I artikeln ”Att förhålla sig till ändligheten i livet och strategier för ’framgångsrikt döende’” skriver Janicke Andersson om hur äldre personer förhåller sig till den ökade sannolikheten att livet ska ta slut och känslan av att döden är nära. En slutsats är att intervjupersonerna uttryckte osäkerhet och rädsla inför ovissheten i framtiden samtidigt som de sade sig vilja att ta kontroll över såväl åldrandet som döden.

Zlatan Ibrahimovićs, Patrik Sjöbergs och Leif G.W. Perssons självbiografier analyseras i artikeln ”Underdogs, rebels, and heroes. Crime narratives as a resource for doing masculinity in autobiographies” av Monica Skrinjar och Tove Pettersson. Deras analys visar hur berömda och socialt etablerade män använder beskrivningar av kriminella handlingar för att konstruera en viss typ av maskulinitet.

Den amerikanska sociologen Jeffrey C. Alexander var en av de planerade huvudtalarna vid 2020 års Sociologidagarna, som med kort varsel fick ställas in på grund av coronapandemin. I det här numret publicerar vi en reviderad version av den keynote-föreläsning som han skulle hållit under Sociologidagarna. I denna föreläsning, som har titeln ”The performativity of objects”, introducerar Alexander en ny kultursociologisk teori om materialitet som bland annat undersöker den sociala betydelsen av det estetiskt utformade objektets yta.

Numret innehåller också sju recensioner av nyutkomna böcker. Bland annat recenseras två nya avhandlingar i sociologi samt böcker om den svenska jämlikhetens historia, forskningens hantverk och vedermödor, en av fenomenologins klassiker, socialpsykologiska experiment och emotionernas roll i vår historia.

Du hittar det nya numret på följande länk:
https://sociologiskforskning.se/sf/issue/view/3227

Med bästa helghälsningar
Lena Sohl och Magnus Wennerhag
Redaktörer för Sociologisk Forskning