Media Representations of Swedish Gangster Rap 2019–2023
DOI:
https://doi.org/10.37062/sf.61.25926Keywords:
Gangster rap, Hip hop, Cultural sociology, Hip hop studies, cultural analysisAbstract
In recent years, Swedish hip-hop has increasingly gained attention for the new expression known as “gangster rap,” featured prominently in media coverage and public debate. To better understand this subgenre as a cultural phenomenon, this article analyzes media representations of gangster rap, focusing on the values these representations construct. The study employs a cultural-sociological approach, grounded in Bourdieu’s concept of capital and theories on how symbolic values are recognized and consecrated in cultural contexts. The empirical material includes media publications from 2019 to 2023. Results reveal that mystery, worry, nostalgia,
introspection, and positioning are key values shaping media representations of gangster rap. These are explored through four themes: Gangster rap as i) a mysterious genre, ii) worry narrative, iii) youth cultural nostalgia, and iiii) introspective positioning. Finally, the results are discussed in relation to the ambivalence of gangster rap as both news material and cultural capital for writers on culture and opinion pages.
References
Ahlers, M. (2019) ”’Kollegah the Boss.’ A case study of persona, types of capital, and virtuosity in German gangsta rap.” Popular music 38 (3):457–480.
Arvidson, E. (2022) ”Rapvideo blir bevis – igen: ’En mordmanual’.” Svenska Dagbladet 12 oktober.
Arvidson, E. (2023) Svensk gangsterrap. Ett reportage. Stockholm: Bokförlaget Forum.
Bennett, A. (1999a) ”Hip hop am Main. The localization of rap music and hip hop culture.” Media, Culture and Society 21:77–91.
Bennett, A. (1999b) ”Rappin’ on the Tyne. White hip hop culture in northeast England – an ethnographic study.” Sociological Review 47:1–24.
Berggren, K. (2014) Reading rap. Feminist interventions in men and masculinity research. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
Bourdieu, P. (1984[1979]) Distinction. A social critique of the judgement of taste. London: Routledge.
Bourdieu, P. (1990[1980]) The Logic of Practice. Stanford: Stanford University Press.
Bourdieu, P. (1996) Om televisionen. Stockholm: Symposium.
Bourdieu, P. (2000[1992]) Konstens regler. Det litterära fältets uppkomst och struktur. Stehag: Brutus Östlings bokförlag Symposion.
Bredström, A., & Dahlstedt, M. (2002) Folkhemsrap? Motstånd och anständighet i svensk hiphop. Linköping: Linköping University Electronic Press.
Chang, J. (2006) Can’t Stop Won’t Stop. Hiphop-generationens historia. Göteborg: Reverb.
Chuck D. (1997) Fight the power. Rap, Race and Reality. New York: Delacorte Press.
Comar Alm, S. (2021) ”Mikael Damberg (S): ’Glorifierar den här gangsterkulturen.’” Aftonbladet 25 oktober.
Dankić, A. (2019) Att göra hiphop. En studie av musikpraktiker och sociala positioner. Malmö: Universus Academic Press.
Dankić, A. (2022) ”Om trovärdighet i hiphopmusicerande”, i Asp, K., & Leijonhufvud, S. (red.). Rimdrottningar, folkmusiker och rockband. Om deltagandets och lärandets villkor i musiklivet. Stockholm: KMH.
Dennis, A. (2007) ”Poetic (In) Justice-Rap Music Lyrics as Art, Life, and Criminal Evidence.” Colum. JL & Arts 31, 1.
Dyson, M. E. (2007) Know what I mean?: Reflections on hip-hop. Civitas Books.
Ehn, B. & Löfgren, O. (2001) Kulturanalyser. Ett etnologiskt perspektiv. Lund: Gleerups.
Farje, A. (2022) The Silenced Sound of Drill. (Diss.) London: London School of Economics and Political Science.
Fatsis, L. (2018) ”Grime: Criminal subculture or public counterculture? A critical investigation into the criminalization of Black musical subcultures in the UK.” Crime, Media, Culture 15 (3):447–461.
Forman, M. (2002) The 'hood comes first. Race, space, and place in rap and hip-hop. Middletown: Wesleyan University Press.
Fornäs, J. (2012) Kultur. Malmö: Liber.
Franke, U. (2021) ”Pusjkins mästerverk – sin tids gangsterrap?” Svenska Dagbladet 6 november.
Harrison, A. K., & Arthur, C. E. (2019) ”Hip-hop ethos.” Humanities 8(1): 39.
Herd, D. (2008) ”Changes in drug use prevalence in rap music songs, 1979–1997.” Addiction Research & Theory 16 (2):167–180.
Helmersson, E. (2019) ”Einár: Man blir inte kriminell av att lyssna på musik.” Dagens Nyheter 13 november.
Howell, C. E. (2017) ”Symbolic Capital and the Production Discourse of The American Music Show. A Microhistory of Atlanta Cable Access.” Cinema Journal 57 (1):1–24.
Högström, J. (2021) ”Gangsterrap är vår tids arbetarlitteratur.” Göteborgs-Posten 12 januari.
Ismaïl, A. (2020) ”Gangsterrappen blir läst som en dagbok.” Göteborgs-Posten 6 mars.
Israelsson, L. (2020) ”Riksdagsman vill stoppa gangsterrap på fritidsgårdar.” Expressen 4 februari.
Jenderbo, E. (2021) ”SD öppnar för att begränsa gangsterrap på radion.” Dagens Nyheter 29 oktober.
Joosten, S. (2024) 100 % Swedish. Working for recognition through hip-hop from the suburbs of Stockholm. Stockholm: Stockholm University.
Kjellander, E. (2013) Jag och mitt fanskap. Vad musik kan betyda för människor. Örebro: Örebro universitet.
Kubrin, C. E., & Nielson, E. (2014) ”Rap on Trial.” Race and Justice 4 (3):185–211.
Källén, M. (2023) ”Det finns nu en tveksamhet inför gangsterrappen som man inte kände förut.” Dagens Nyheter 3 januari.
Lilliestam, L. (2003) ”Bilderna av Kent. En fallstudie av musikjournalistik, autenticitet och musikmytologi.” Svenska samfundet för musikforskning. STMOnline 6.
Lindholm, S. (2016) Remembering Chile. An entangled history of hip-hop in-between Sweden and Chile. Malmö: Malmö University, Faculty of Education and Society.
Lokko, A. (2019) ”Ingen vill lyssna till dem med ’gräsligt obehagliga liv’.” Svenska Dagbladet 21 mars.
Lokko, A. (2021) ”19-årig pojke har skjutits ihjäl – så ofattbart grymt.” Svenska Dagbladet 22 oktober.
Lundin, E., & Eddebo, J. (2021) ”Sluta förfasa er över gangsterrapen – ställ pålästa frågor istället.” Göteborgs-Posten 22 oktober.
Lundström, J. (2023) ”Hiphopartister har blivit influerare i gängkrigen.” Dagens Nyheter 15 november.
Månsson, A. (2023) ”1.Cuz vill inte längre bli kallad för gangsterrappare: ’Vill inte påverka barnen att plocka upp vapen’”. Aftonbladet 17 juli.
Nitzsche, S. A., & Grünzweig, W. (red.). (2013) Hip-hop in Europe (vol. 13). Zürich: LIT Verlag.
North, A. C., & Hargreaves, D. J. (2007) ”Lifestyle correlates of musical preference. Media, leisure time and music.” Psychology of music 35 (2):179–200.
Olsson, K. (2021) ”Gangsterrappare ska granskas – inte tystas.” Expressen 5 januari.
Polletta, F., Chen, P. C. B., Gardner, B. G., & Motes, A. (2011) ”The sociology of storytelling.” Annual review of sociology 37:109–130. https://doi.org/10.1146/annurev-soc-081309-150106
Ramic, H. (2019) ”Svensk gangsterhiphop – en kriminell framgångssaga.” Arbetet 12 mars.
Reyna, C., Brandt, M., & Tendayi Viki, G. (2009) ”Blame it on hip-hop: Anti-rap attitudes as a proxy for prejudice.” Group Processes & Intergroup Relations 12 (3):361–380.
Rimmer, M. (2012) ”Beyond omnivores and univores: The promise of a concept of musical habitus.” Cultural sociology 6 (3):299–318.
Rose, T. (1994) Black Noise. Rap music and black culture in contemporary
America. Middletown: Wesleyan University Press.
Rose, T. (2008) Hip Hop Wars. What We Talk About When We Talk About Hip Hop and Why it Matters. New York: Basic Civitas books.
Rosenström, A. (2023) ”Något fint händer när epa-dunk möter gangsterrap.” Göteborgs-Posten 19 mars.
Ruth, D. E. (1996) Inventing the public enemy. The gangster in American culture, 1918–1934. Chicago: University of Chicago Press.
Salihu, D. (2021) Tills alla dör. Stockholm: Mondial.
Sandberg, S. & Pedersen, W. (2007) Gatekapital. Oslo: Universitetsförlaget.
Santos, L. dos (2023) ”Gangsterkulturen har fått växa fram ostört.” Expressen 5 januari.
Schweig, M. (2014) ”Hoklo hip-hop. Resignifying rap as local narrative tradition in Taiwan.” Chinoperl 33 (1):37–59.
Sewell, A. (2014) ”How copyright affected the musical style and critical reception of samplebased hip-hop.” Journal of Popular Music Studies 26 (2–3):295–320.
Sernhede, O. (2002) Alienation is my nation. Hiphop och unga mäns utanförskap i det nya Sverige. Stockholm: Ordfront.
Sernhede, O. & Söderman, J. (2010) Planet hiphop. Om hiphop som folkbildning och social mobilisering. Malmö: Liber.
Silow Kallenberg, K. (2016) Gränsland. Svensk ungdomsvård mellan vård och straff. Huddinge: Södertörns högskola.
Sima, J. (2021) ”En 19-åring är död och inget slut i sikte. Mordet på rapparen Einár måste bli en vändpunkt.” Aftonbladet 22 oktober.
Sima, J. (2022) ”Gangsterrap är ett rop på hjälp. Einár har mördats och Dree Low hoppar av rapkarriären.” Aftonbladet 17 januari.
Sjöshult, F. (2020) ”Yasin Byn var störst – ofattbart att han misstänks för mord.” Expressen 6 januari.
Strage, F. (2001) Mikrofonkåt. Stockholm: Atlas.
Stuart, F. (2023[2020]) Äkta. Drill och gängkultur i uppmärksamhetsekonomin. Göteborg: Daidalos.
Svensson, F., Wisterberg, V. & Abdigadir, A. (2023) ”Gängkriminella avslöjar: Tvättar pengar på Spotify.” Svenska Dagbladet 5 september.
Sveriges Radio (2019) ”Årslistan 2019.” Tillgänglig: https://sverigesradio.se/topplista.aspx?programid=2697&date=2020-01-11.
Sveriges Radio (2021) ”Stort ras i P3:s spelningar av gangsterrap.” Tillgänglig: https://sverigesradio.se/artikel/stort-ras-i-p3s-spelningar-av-gangsterrap.
SVT Nyheter (2020a) ”Så tog hiphop om droger och kriminalitet över topplistorna.” Tillgänglig: https://www.svt.se/kultur/sa-tog-hiphop-om-droger-och-kriminalitet-over-topplistorna.
SVT Nyheter (2020b) ”Debatten om gangsterrapen tar fart i svenska medier.” Tillgänglig: https://www.svt.se/kultur/gangsterrap.
SVT Nyheter (2022a) ”Skolbarn valde Jaffar Byn-låt på sommaravslutning – sjöng om vapen och skjutning.” Tillgänglig: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/skolbarn-pa-kvibergsskolan-i-goteborg-sjong-lat-av-jaffar-byn-pa-skolavslutningen.
SVT Nyheter (2022b) ”Muslimsk profil kopplas till rapparnas avhopp: ’Kallade flera till möten’.” Tillgänglig: https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/muslimsk-profil-kopplas-till-rapparnas-avhopp-kallade-flera-till-moten-1.
SVT Play (2023) ”När hiphop tog över.” Tillgänglig: https://www.svtplay.se/nar-hiphop-tog-over.
Söderman, J. (2007) Rap(p) i käften. Hiphopmusikers konstnärliga och pedagogiska strategier. Lund: Musikhögskolan i Malmö, Lunds universitet.
Söderman, J. (2013) ”The Formation of ’Hip Hop Academicus’. How scholars talk about the academization of hip-hop.” British Journal of Music Education 30 (3):369–381.
Söderman, J. (2023) ”’Bildung life.’ Holistic ideals of Hip Hop Education”, i P. Dale, P. Burnard & R. Travis Jr (red.) Music for Inclusion and Healing in Schools and Beyond Hip Hop, Techno, Grime, and More. Oxford: Oxford University Press.
Tatum, B. L. (1999) ”The link between rap music and youth crime and violence. A review of the literature and issues for future research.” Criminal Justice Studies 11 (3):339–353.
Thornton, S. (1995) Club cultures. Music, Media and Subcultural Capital. Cornwall: Bodmin.
TV4 (2022) ”Älskad hatad hiphop.” Tillgänglig: https://www.tv4play.se/program/a64571847c93c7b32e8a/kalla-fakta-alskad-hatad-hiphop.
Zetterström, G. (2023) ”Svensk gangsterrap. Ett reportage: En grundlig lektion i svensk gangsterrap” (recension). Svenska Dagbladet 28 mars.
Williams, R. (1958) Culture is ordinary. I N. McKenzie (red.), Conviction. London: MacGibbon & Kee.
Downloads
Published
How to Cite
Issue
Section
License
Copyright (c) 2024 Alexandra Söderman, Professor
This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-NoDerivatives 4.0 International License.
All content in Sociologisk Forskning is published with immediate open access, under the Creative Commons license CC BY-NC-ND 4.0.
All content may be read, downloaded, shared and printed for non-commercial purposes, free and without fees. Contents may not be altered. When content is reused, author, source and a link to the copyright licence must be provided. The author retains copyright to their content. No publication fees are charged.
