Den sociala meningen med barns delaktighet i vårdnads-, boende- och umgängesprocesser
DOI:
https://doi.org/10.37062/sf.59.23212Nyckelord:
barndomsstudier, barns delaktighet, barns rättigheter, familjerättAbstract
Sedan barnkonventionens tillkomst har vi sett olika tolkningar av hur barns delaktighet ska förstås. Ett kritiskt perspektiv grundat i socialfenomenologi föreslås här som ett sätt att åskådliggöra förgivettaganden som finns inom både aktuella policys och teoretiska resonemang kring fenomenet barns delaktighet. Inom situationen för familjerättsliga processer avseende vårdnad, boende och umgänge i Sverige utforskas barns delaktighet som en fråga om dess intersubjektiva konstitution i den sociala livsvärlden och i den mångfald av subvärldar där delaktigheten förekommer. Det fenomenologiska förhållningssättet gör det möjligt att förstå vad vi menar med barns delaktighet i den familjerättsliga situationen och så sätt närma sig fenomenet utifrån en kritisk reflektion.
Referenser
års vårdnadskommitté (2005) Vårdnad – boende – umgänge. Barnets bästa, föräldrars ansvar. Betänkande av 2002 år vårdnadskommitté. SOU 2005:43. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
års vårdnadsutredning (2017) Se barnet! Betänkande av 2014 års vårdnadsutredning. SOU 2017:6. Stockholm: Wolters Kluwer.
Angsell, M. & S. Grönkvist (2013) ”Lyssna på mig.” Barnets upplevelse av skilsmässa och föräldrars konflikt. Stockholm: BRIS (Barnens rätt i samhället).
Barnrättskommittén (2009) ”Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 12. Barnets rätt att bli hörd. FN:s kommitté för barnets rättigheter. CRC/C/GC/12”, https://www.barnombudsmannen.se/globalassets/dokument/barnkonventionen/allmanna-kommentarer/allman-kommentar-nr-12.pdf (hämtningsdatum 14 juni 2022)
Beauvais, C. (2019) ”Thinking the adult-child relationship with existentialism”, 57–71 i S. Spyrou, R. Rosen & D.T. Cook (red.) Reimagining childhood studies. London: Bloomsbury.
Beauvoir, S. (2002[1949]) Det andra könet. Stockholm: Norstedts.
Bergman, A.-S. & A. Rejmer (2017) ”’Det är klart att barnen blir lidande’. Om barns mående när föräldrar är i vårdnadstvist”, Socialmedicinsk Tidskrift 94 (4):437–446.
Birnbaum, R. & M. Saini (2013) ”A scoping review of qualitative studies about children experiencing parental separation”, Childhood 20 (2):260–282. https://doi.org/10.1177/0907568212454148
Bozalek, V. (2011) ”Judging children’s participatory parity from social justice and the political ethics of care perspectives”, Perspectives in Education 29 (1):55–64.
Bruno, L. (2015) ”Contact and evaluations of violence. An intersectional analysis of Swedish court orders”, International Journal of Law, Policy and the Family 29 (2):167–182. https://doi.org/10.1093/lawfam/ebv002
Bruno, L. (2016) Ofridstid. Fäders våld, staten och den separerande familjen. Uppsala: Uppsala universitet.
Campbell, A. (2008) ”The right to be heard: Australian children’s views about their involvement in decision-making following parental separation”, Child Care in Practice 14 (3):237–255. https://doi.org/10.1080/13575270802042496
Cashmore, J. (2002) ”Promoting the participation of children and young people in care”, Child Abuse & Neglect 26 (8):837–847. https://doi.org/10.1016/S0145-2134(02)00353-8
Churchill, S.D. (2022) Essentials of existential phenomenological research. Washington: American Psychological Association.
Council of Europe (2021) ”Listen – Act – Change.” Council of Europe handbook on children’s participation. For professionals working for and with children. Strasbourg: Council of Europe.
Dahlkild-Öhman, G. (2011) Att börja tala med barn om pappas våld mot mamma. Radikalt lärande i arbetet med vårdnad, boende och umgänge. Uppsala: Uppsala universitet.
Dahlstrand, L. (2004) Barns deltagande i familjerättsliga processer. Uppsala: Uppsala universitet.
Edmonds, R. (2019) ”Making children’s ’agency’ visible. Towards the localisation of a concept in theory and practice”, Global Studies of Childhood 9 (3):200–211. https://doi.org/10.1177/2043610619860994
Eldén, S. (2013) ”Inviting the messy. Drawing methods and ’children’s voices’”, Childhood 20 (1):66–81. https://doi.org/10.1177/0907568212447243
Englander, M. (2014) ”Empathy training from a phenomenological perspective”, Journal of Phenomenological Psychology 45 (1):5–26. https://doi.org/10.1163/15691624-12341266
Eriksson, M. (2003) I skuggan av pappa. Familjerätten och hanteringen av fäders våld. Uppsala: Uppsala universitet.
Eriksson, M. & E. Näsman (2008) ”Participation in family law proceedings for children whose father is violent to their mother”, Childhood 15 (2):259–275. https://doi.org/10.1177/0907568207088426
Eriksson, M. & E. Näsman (2009) ”Utsatta barn i familjerättsprocesser. Utredares bemötanden och barns strategier”, Socialvetenskaplig Tidskrift 16 (1):20–37. https://doi.org/10.3384/SVT.2009.16.1.2509
Eriksson, M. & E. Näsman (2011) När barn som upplevt våld möter socialtjänsten. Om barns perspektiv, delaktighet och giltiggörande. Stockholm: Gothia Förlag
Foucault, M. (1989[1984]) ”What calls for punishment?”, 275–292 i S. Lotringer (red.), Foucault live. Collected interviews 1961–1984. New York: Semiotext(e).
Freeman, M. (2009) ”Children’s rights as human rights. Reading the UNCRC”, 377–393 i J. Qvortrup, W.A. Corsaro & M.-S. Honig (red.) The Palgrave handbook of childhood studies. New York: Palgrave Macmillian. https://doi.org/10.1007/978-0-230-27468-6_26
Gallagher, M. (2019) ”Rethinking children’s agency. Power, assemblages, freedom and materiality”, Global Studies of Childhood 9 (3):188–199. https://doi.org/10.1177/2043610619860993
Gallagher, M., M. Smith, M. Hardy & H. Wilkinson (2012) ”Children and families’ involvement in social work decision making”, Children and Society 26 (1):74–85. https://doi.org/10.1111/j.1099-0860.2011.00409.x
Grefve, C. (2017) Barnets och ungdomens reform. Förslag för en hållbar framtid. Slutrapport från den nationella samordnaren för den sociala barn- och ungdomsvården. Stockholm: Socialdepartementet.
Hart, R.A. (2008) ”Stepping back from ’The Ladder’. Reflections on a model of participatory work with children”, 19–31 i A. Reid, B.B. Jensen, J. Nikel & V. Simovska (red.) Participation and learning. Perspectives on education and the environment, health and sustainability. Dordrecht: Springer. https://doi.org/10.1007/978-1-4020-6416-6_2
Heimer, M., E. Näsman & J. Palme (2018) ”Vulnerable children’s rights to participation, protection, and provision. The process of defining the problem in Swedish child and family welfare”, Child & Family Social Work 23 (2):316–323. https://doi.org/10.1111/cfs.12424
Henderson-Dekort, E., V. Smits & H. von Bakel (2021) ”The meaningful participation and complex capacities of children in family law”, The International Journal of Children’s Rights 29 (1):78–98. https://doi.org/10.1163/15718182-29010004
Holmqvist, A. (2019) Integritet på undantag? En studie av barns röst i patientlagen och patientorganisationer. Stockholm: Ersta Sköndal Bräcke högskola.
Holzscheiter, A., J. Josefsson & B. Sandin (2019) ”Child rights governance. An introduction”, Childhood 26 (3):271–288. https://doi.org/10.1177/0907568219854518
Husserl, E. (2020[1936]) De europeiska vetenskapernas kris och den transcendentala fenomenologin. Stockholm: Thales.
Husserl, E. (2004[1913]) Idéer till en ren fenomenologi och fenomenologisk filosofi. Stockholm: Thales.
Iversen, C. (2014) ”Predetermined participation. Social workers evaluating children’s agency in domestic violence interventions”, Childhood 21 (2):274–289. https://doi.org/10.1177/0907568213492804
Jans, M. (2004) ”Children as citizens”, Childhood 11 (1):27–44. https://doi.org/10.1177/0907568204040182
Johansson Wilén, E., L. Palmqvist & J. Sundhall (2019) ”Snåriga sårbarheter i nyliberala tider. Om relationen mellan sårbarhet, agens och nyliberalism”, Tidskrift för genusvetenskap 40 (1):50–70.
Josefsson, J. (2016) Children at the borders. Linköping: Linköpings universitet.
Kaldal, A. (2020) ”Barnet i vårdnadstvister – särskilt principen om barnets bästa och rätten att komma till tals”, 3–33 i K. Åhman, P. Leviner & K. Zillén (red.) Barnkonventionen i praktiken. Rättsliga utmaningar och möjligheter. Stockholm: Norstedts Juridik AB.
Kennan, D., B. Brady & C. Forkan (2018) ”Supporting children’s participation in decision making. A systematic literature review exploring the effectiveness of participatory processes”, British Journal of Social Work 48 (7):1985–2002. https://doi.org/10.1093/bjsw/bcx142
Knezevic, Z. (2020) Child (bio)welfare and beyond. Intersecting injustices in childhoods and Swedish child welfare. Västerås: Mälardalens högskola.
Komulainen, S. (2007) ”The ambiguity of the child’s ’voice’ in social research”, Childhood 14 (1):11–28. https://doi.org/10.1177/0907568207068561
Lagrådet (2021) Ett stärkt barnrättsperspektiv i vårdnadstvister. Stockholm: Lagrådet.
Lee, N. (1998) ”Towards an immature sociology”, Sociological Review 46 (3):458–482. https://doi.org/10.1111/1467-954X.00127
Lee, N. (1999) ”The challenge of childhood. Distributions of childhood’s ambiguity in adult institutions”, Childhood 6 (4):455–474. https://doi.org/10.1177/0907568299006004005
Lee, N. (2001) Childhood and society. Buckingham: Open University Press.
Leeson, C. (2007) ”My life in care. Experiences of non-participation in decision making processes”, Child and Family Social Work 12 (3):268–277. https://doi.org/10.1111/j.1365-2206.2007.00499.x
Leviner, P. (2018) ”Child participation in the Swedish child protection system. Child-friendly focus but limited child influence on outcomes”, International Journal of Children’s Rights 26 (1):136–158. https://doi.org/10.1163/15718182-02601002
Leviner, P. (2019) ”Voice but no choice. Children’s right to participation in Sweden”, 269–294 i T. Haugli, A. Nylund, R. Sigurdsen & L.R.L. Bendiksen (red.) Children’s constitutional rights in the Nordic countries. Leiden: Brill. https://doi.org/10.1163/9789004382817_015
Leviner, P. (2020) ”Barns rätt till delaktighet”, 102–124 i K. Åhman, P. Leviner & K. Zillén (red.) Barnkonventionen i praktiken: Rättsliga utmaningar och möjligheter. Stockholm: Norstedts Juridik AB.
Lind, J. (2019) ”Governing vulnerabilised migrant childhoods through children’s rights”, Childhood 26 (3):337–351. https://doi.org/10.1177/0907568219847269
Linköpings universitet (2016) Yttrande över Barnkonventionen blir svensk lag. Betänkande av Barnrättighetsutredningen. SOU 2016:19. S2016/01918/FS. Dnr liu-2016-01771.
Luft, S. (1998) ”Husserl’s phenomenological discovery of the natural attitude”, Continental Philosophy Review 31 (2):153–170. https://doi.org/10.1023/A:1010034512821
Lundy, L. & L. McEvoy (2012) ”Children’s rights and research processes. Assisting children to (in)formed views”, Childhood 19 (1):129–144. https://doi.org/10.1177/0907568211409078
Mattsson, T. (2007) ”Begreppet barnets bästa – till vilken nytta?”, 90–106 i L. Vahlne Westerhäll (red.) Legitimitetsfrågor inom socialrätten. Stockholm: Norstedts Juridik.
Mattsson, T. (2008) ”Rättighetssubjekt och omsorgsobjekt – hand i hand eller stick i stäv?”, Retfærd 21 (2):58–80.
Mattsson, T. (2012) ”Some reflections on a dialogical approach to the recognition of children in the decision-making process”, 101–114 i K. Nordlöf & F. Malekian (red.) The sovereignty of children in law. Newcastle: Cambridge Scholars Publishing.
McMellon, C. & E.K.M. Tisdall (2020) ”Children and young people’s participation rights. Looking backwards and moving forwards”, International Journal of Children’s Rights 28 (1):157–182. https://doi.org/10.1163/15718182-02801002
Merleau-Ponty, M. (2010[1964]) Child psychology and pedagogy. The Sorbonne lectures 1949–1952. Evanston: Northwestern University.
Moran-Ellis, J. & E.K.M. Tisdall (2019) ”The relevance of ’competence’ for enhancing or limiting children’s participation. Unpicking conceptual confusion”, Global Studies of Childhood 9 (3):212–223. https://doi.org/10.1177/2043610619860995
Mühlbacher, S. & F. Sutterlüty (2019) ”The principle of child autonomy. A rationale for the normative agenda of childhood studies”, Global Studies of Childhood 9 (3):249–260. https://doi.org/10.1177/2043610619860999
Neale, B. (2002) ”Dialogues with children. Children, divorce and citizenship”, Childhood 9 (4):455–475. https://doi.org/10.1177/0907568202009004006
O’Kane, C. (2008) ”The development of participatory techniques. Facilitating children’s views about decisions which affect them”, 136–159 i P. Christensen & A. James (red.) Research with children. Perspectives and practices. London: Routledge. https://doi.org/10.4324/9780203964576-13
Ponnert, L. (2015) ”Barnets bästa i teori och praktik. När olika logiker möts”, Socionomens forskningsupplement 38 (6):44–56.
Regeringen (1995) Barns rätt att komma till tals. Regeringens proposition 1994/95:224. Stockholm: Justitiedepartementet.
Regeringen (2001) Ändringar i regeringsformen – samarbetet i EU m.m. Regeringens proposition 2001/02:72. Stockholm: Justitiedepartementet.
Regeringen (2008) En modernare rättegång – några ytterligare frågor. Regeringens proposition 2007/08:139. Stockholm: Justitiedepartmentet.
Regeringen (2010) Umgängesstöd och socialtjänstens förutsättningar att tala med barn. Regeringens proposition 2009/10:192. Stockholm: Justitiedepartementet.
Rejmer, A. (2003) Vårdnadstvister. En rättsociologisk studie av tingsrätts funktion vid handläggning av vårdnadskonflikter med utgångspunkt från barnets bästa. Lund: Lunds universitet.
Prout, A. & A. James (1997) ”A new paradigm for the sociology of childhood? Provenance, promise and problems”, 7–32 i A. Prout & A. James (red.) Constructing and reconstructing childhood. Contemporary issues in the sociological study of childhood Andra utgåvan. London: Falmer Press. https://doi.org/10.4324/9780203362600-8
Quennerstedt, A. (2013) ”Children’s rights research moving into the future. Challenges on the way forward”, International Journal of Children’s Rights 21 (2):233–247. https://doi.org/10.1163/15718182-02102006
Quennerstedt, A., C. Robinson & J. I’Anson (2018) ”The UNCRC. The voice of global consensus on children’s rights”, Nordic Journal of Human Rights 36 (1):38–54. https://doi.org/10.1080/18918131.2018.1453589
Reynaert, D., M. Bouvernde-De Bie & S. Vandevelde (2009) ”A review of children’s rights literature since the adoption of the United Nations convention on the rights of the child”, Childhood 16 (4):518–534. https://doi.org/10.1177/0907568209344270
Reynolds, P., O. Nieuwenhuys & K. Hanson (2006) ”Refractions of children’s rights in development practice”, Childhood 13 (3):291–302. https://doi.org/10.1177/0907568206067476
Röbäck, K. (2008) ”Barns vilja i verkställighet av umgängestvister”, 120–136 i M. Eriksson, Å. Källström Cater & G. Dahlkind-Öhman (red.) Barns röster om våld. Malmö: Gleerups.
Röbäck, K. (2011) ”Bedömningar om barn i umgängestvister. Förändrad argumentation om tid, omsorg och delaktighet?”, Socialvetenskaplig Tidskrift 18(1):5–23. https://doi.org/10.3384/SVT.2011.18.1.2471
Schiratzki, J. (2020) ”Barnrätt, barns rätt och vuxnas ansvar”, 2¬7¬–40 i L. Bruno & Z. Bečević (red.) Barn och unga i utsatta livssituationer. Stockholm: Liber.
Schütz, A. (2002[1945]) ”Om mångfalden av verkligheter”, 77–135 i Den sociala världens fenomenologi. Göteborg: Daidalos.
SFS 1949:381. Föräldrabalk. Stockholm: Justitiedepartementet.
SFS 2021:530. Lag om informationssamtal. Stockholm: Socialdepartementet.
Shemmings, D. (2000) ”Professionals’ attitudes to children’s participation in decision-making. Dichotomous accounts and doctrinal contests”, Child & Family Social Work 5 (3):235–243. https://doi.org/10.1046/j.1365-2206.2000.00160.x
Singer, A. (2012) ”Alla talar om barns rätt”, 73–86 i L. Ryberg-Welander & K. Alexius (red.) Rätt, social utsatthet och samhälleligt ansvar. Festskrift till Anna Hollander. Stockholm: Norstedts Juridik AB.
Smith, A.B., N.J. Taylor & P. Tapp (2003) ”Rethinking children’s involvement in decision-making after parental separation”, Childhood 10 (2):201–216. https://doi.org/10.1177/0907568203010002006
Socialstyrelsen (2011) ”Familjerätten och barnet i vårdnadstvister. Uppföljning av hur 2006 års vårdnadsreform slagit igenom i socialtjänstens arbete”, https://web.archive.org/web/20150421174518/http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18519/2011-11-40.pdf (hämtningsdatum 6 juni 2022).
Socialstyrelsen (2012) Vårdnad, boende och umgänge. Handbok – stöd för rättstillämpning och handläggning inom socialtjänstens familjerätt. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2014) ”Barns delaktighet i utredningar om vårdnad, boende och umgänge”, https://web.archive.org/web/20150421034405/http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19653/2014-12-40.pdf (hämtningsdatum 6 juni 2022).
Socialstyrelsen (2015) Bedöma barns mognad för delaktighet. Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt tandvården. Stockholm: Socialstyrelsen.
Spyrou, S. (2011) ”The limits of children’s voices. From authenticity to critical, reflexive representation”, Childhood 18 (2):151–165. https://doi.org/10.1177/0907568210387834
Spyrou, S. (2018) Disclosing childhoods. Research and knowledge production for a critical childhood studies. London: Palgrave Macmillian. https://doi.org/10.1057/978-1-137-47904-4
Spyrou, S. (2019) ”An ontological turn for childhood studies?”, Children and Society 33 (4):316–323. https://doi.org/10.1111/chso.12292
Sundhall, J. (2012) Kan barn tala? En genusvetenskaplig undersökning av ålder i familjerättsliga utredningstexter. Göteborg: Göteborgs universitet.
Sutterlüty, F. & E.K.M. Tisdall (2019) ”Agency, autonomy and selfdetermination. Questioning key concepts of childhood studies”, Global Studies of Childhood 9 (3):183–187. https://doi.org/10.1177/2043610619860992
Throop, J. (2018) ”Being open to the world”, HAU: Journal of Ethnographic Theory 8 (1–2):197–210. https://doi.org/10.1086/698271
Tisdall, E.K.M. (2012) ”The challenge and challenging of childhood studies? Learning from disability studies and research with disabled children”, Children and Society 26 (3):181–191. https://doi.org/10.1111/j.1099-0860.2012.00431.x
UNCRC (1989) ”Convention on the rights of the child”, https://www.ohchr.org/sites/default/files/crc.pdf (hämtningsdatum 6 juni 2022).
Utredningen Framtidens socialtjänst (2020) Hållbar socialtjänst. En ny socialtjänstlag. Slutbetänkande av Utredningen Framtidens socialtjänst. SOU 2020:47. Stockholm: Norstedts juridik.
Valentine, K. (2011) ”Accounting for agency”, Children and Society 25 (5):347–358. https://doi.org/10.1111/j.1099-0860.2009.00279.x
Vis, S.A., A. Holtan & N. Thomas (2012) ”Obstacles for child participation in care and protection cases – why Norwegian social workers find it difficult”, Child Abuse Review 21 (1):7–23. https://doi.org/10.1002/car.1155
Vis, S.A., A. Strandbu, A. Holtan & N. Thomas (2011) ”Participation and health. A research review of child participation in planning and decision-making”, Child & Family Social Work 16 (3):325–335. https://doi.org/doi:10.1111/j.1365-2206.2010.00743.x
Wall, J. (2008) ”Human rights in light of childhood”, International Journal of Children’s Rights 16 (4):523–543. https://doi.org/10.1163/157181808X312122
Wall, J. (2010) Ethics in light of childhood. Washington: Georgetown University Press.
Weiss, G. (2016) ”De-naturalizing the natural attitude. A Husserlian legacy to social phenomenology”, Journal of Phenomenological Psychology 47 (1):1–16. https://doi.org/10.1163/15691624-12341302
Welsh, T. (2013) The child as natural phenomenologist. Evanston: Northwestern University Press.
Zahavi, D. (2003) Husserl’s phenomenology. Stanford: Stanford University Press.
Zahavi, D. (2019) Phenomenology. The basics. London: Routledge.
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2022 Författare
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 4.0 Internationell-licens.
Allt material i Sociologisk Forskning publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access), under Creative Commons-licensen CC BY-NC-ND 4.0.
Allt innehåll i tidskriften är fritt tillgängligt utan kostnad och får för icke-kommersiella syften fritt läsas, laddas ned, kopieras, delas, skrivas ut och länkas. Innehållet får dock inte ändras. När innehållet används måste författare och källa anges. Upphovsrätten till innehållet tillhör respektive författare. Inga publiceringsavgifter tas ut.
