Plats, gemenskap och identifikation i rasifierade berättelser om klassmobilitet

Författare

DOI:

https://doi.org/10.37062/sf.62.26241

Nyckelord:

klassmobilitet, migration, familj, förorten, gemenskaper

Abstract

Forskning om klassmobilitet är ett väletablerat ämne med lång tradition inom sociologin. Ett flertal kvalitativa studier har utforskat erfarenheterna av klassmobilitet, både med fokus på klass och ur ett intersektionellt perspektiv. Studierna har dock nästan uteslutande behandlat de individuella aspekterna av uppåtgående klassmobilitet. Denna artikel undersöker i stället de kollektiva aspekterna, närmare bestämt betydelsen av faktiska och föreställda gemenskaper i klassmobilitetsnarrativ. Med utgångspunkt i intervjuer och teorier som berör identifikation, gemenskap och plats analyseras mobilitetserfarenheter hos klassmobila individer från den rasifierade arbetarklassen som har växt upp i förorten i Sverige. Artikeln identifierar två centrala gemenskaper i narrativen. Den första är en faktisk familjegemenskapen, där klassmobilitet framställs som ett kollektivt mål, präglat av familjens uppoffringar och gemensamma strävan. Den andra gemenskapen är en föreställd platsgemenskap som knyts till förorten som symbolisk plats. Med hänvisning till dessa platsbundna identifikationer strävar studiedeltagarna både efter att ”ge tillbaka” till dessa gemenskaper och agera goda representanter för förorten.

Referenser

Alinia, M. (2006) ”Invandraren, förorten och maktens rumsliga förankring. Berättelser om vardagsrasism”, 63–90 i SOU 2006:73, Den segregerande integrationen. Om social sammanhållning och dess hinder. Stockholm: Kulturdepartementet.

Amin, S., I. Lindberg & M. Dahlstedt (2002) Det slutna folkhemmet. Om etniska klyftor och blågul självbild. Stockholm: Agora.

Anderson, B. (1992 [1983]) Den föreställda gemenskapen. Reflexioner kring nationalismens ursprung och spridning. Göteborg: Daidalos.

Basit, T. N. (2012) ”’My parents have stressed that since I was a kid.’ Young minority ethnic British citizens and the phenomenon of aspirational capital”, Education, Citizenship and Social Justice 7 (2):129–143. https://doi.org/10.1177/1746197912440857

Bengtsson, M. (2012) ”Utanförskapet och underklassen”, Fronesis 40–41:177–189.

Bertaux, D. & P. Thompson (1997) Pathways to social class. A qualitative approach to social mobility. Oxford: Clarendon Press.

Bettie, J. (2002) ”Exceptions to the rule. Upwardly mobile white and Mexican American high school girls”, Gender and Society 16 (3):403–422. https://doi.org/10.1177/0891243202016003008

Born, A. M. (2024) ”The price of the ticket revised. Family members’ experiences of upward social mobility”, The Sociological Review 7 (2):394–411. https://doi.org/10.1177/00380261231167748

Bourdieu, P. (2010) Distinction. A social critique of the judgement of taste. London: Routledge.

Bourdieu, P. (2012) ”Vad är en social klass?”, Fronesis 40–41:117–135.

Brah, A. (1996) Cartographies of diaspora. Contesting identities. London: Routledge.

Broström, L. (2018) Medelklassens förändrade maktposition. Deklasseringen av lärare, poliser och sjuksköterskor, samt nya klasskonflikter inom medelklassen. Stockholm: Katalys.

Brown, P., D. Reay & C. Vincent (2013) ”Education and social mobility”, British Journal of Sociology of Education 34 (5–6):637–643. https://doi.org/10.1080/01425692.2013.826414

Bunar, N. & O. Sernhede (2013) Skolan och ojämlikhetens urbana geografi. Om skolan, staden och valfriheten. Göteborg: Daidalos.

Chase, S. E. (2011) ”Narrative inquiry. Still a field in the making”, 421–434 i N. K. Denzin & Y. S. Lincoln (red.) The SAGE handbook of qualitative research. Thousand Oaks: SAGE.

Cole, E. R. & S. R. Omari (2003) ”Race, class and the dilemmas of upward mobility for African Americans”, Journal of Social Issues 59 (4):785–802. https://doi.org/10.1046/j.0022-4537.2003.00090.x

Collins, P. H. & S. Bilge (2016) Intersectionality. Cambridge: Polity.

Dahlstedt, M. (2007) ”I val(o)frihetens spår. Segregation, differentiering och två decennier av skolreformer”, Pedagogisk forskning i Sverige 12 (1):20–38.

Dahlstedt, M. (2009) Aktiveringens politik. Demokrati och medborgarskap för ett nytt millenium. Malmö: Liber.

Erikson, R. & J. H. Goldthorpe (1992) The constant flux. A study of class mobility in industrial societies. Oxford: Clarendon.

Faber, S. T. & H. P. Nielsen (2015) Remapping gender, place and mobility. Global confluences and local particularities in Nordic peripheries. Farnham, Surrey: Ashgate.

Farrugia, D. (2015) ”The mobility imperative for rural youth. The structural, symbolic and non-representational dimensions of rural youth mobilities”, Journal of Youth Studies 19 (6):836–851. https://doi.org/10.1080/13676261.2015.1112886

Farrugia, D. & B. E. Wood (2017) ”Youth and spatiality. Towards interdisciplinarity in youth studies”, Young 25 (3):209–218. https://doi.org/10.1177/1103308817712036

Friedman, S. (2013) ”The price of the ticket. Rethinking the experience of social mobility”, Sociology 48 (2):352–368. https://doi.org/10.1177/0038038513490355

Friedman, S. (2016) ”Habitus clivé and the emotional imprint of social mobility”, The Sociological Review 64 (1):129–147. https://doi.org/10.1111/1467-954x.12280

Gándara, P. C. (1995) Over the ivy walls. The educational mobility of low-income Chicanos. Albany: State University of New York Press.

Giddens, A. (1999 [1991]). Modernitet och självidentitet. Självet och samhället i den senmoderna epoken. Göteborg: Daidalos.

Goldthorpe, J. H. (1987) Social mobility and class structure in modern Britain. Oxford: Clarendon.

Granfield, R. (1991) ”Making it by faking it. Working-class students in an elite academic environment”, Journal of Contemporary Ethnography 20 (3):331–351. https://doi.org/10.1177/089124191020003005

Hagelskamp, C., C. Suárez-Orozco & D. Hughes (2010) ”Migrating to opportunities. How family migration motivations shape academic trajectories among newcomer immigrant youth”, Journal of Social Issues 66 (4):717–739. https://doi.org/10.1111/j.1540-4560.2010.01672.x

Hall, S. (1996) ”Who needs 'identity'?”, 1–18 i S. Hall & P. Du Gay (red.) Questions of cultural identity. London: Sage.

Hall, S. (1999) ”Kulturell identitet och diaspora”, 231–244 i C. Eriksson, M. E. Baaz & H. Thörn (red.) Globaliseringens kulturer. Nora: Nya Doxa.

Hamann, U. & C. Türkmen (2020) ”Communities of struggle. The making of a protest movement around housing, migration and racism beyond identity politics in Berlin”, Territory, Politics, Governance 8 (4):515–531. https://doi.org/10.1080/21622671.2020.1719191

Higginbotham, E. & L. Weber (1992) ”Moving up with kin and community. Upward social mobility for black and white women”, Gender and Society 6 (3):416–440.

hooks, b. (1990) Yearning. Race, gender, and cultural politics. Boston, Massachusetts: South End Press.

Jenkins, R. (2014) Social identity. New York: Routledge.

Johansson, A. (2005) Narrativ teori och metod. Med livsberättelsen i fokus. Lund: Studentlitteratur.

Jones, S. J. (2003) ”Complex subjectivities. Class, ethnicity, and race in women’s narratives of upward mobility”, Journal of Social Issues 59 (4):803–820. https://doi.org/10.1046/j.0022-4537.2003.00091.x

Kristersson, U. (2018) ”Ulf Kristerssons tal på Järvaveckan”, https://www.youtube.com/watch?v=XXwt28VrGBQ (hämtningsdatum 20 oktober 2023)

Kvale, S & S. Brinkmann (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lawler, S. (1999) ”Getting out and getting away. Women’s narratives of class mobility”, Feminist Review 63 (1):3–24. https://doi.org/10.1080/014177899339036

Lawler, S. & G. Payne (2018) Social mobility for the 21st century. Everyone a winner? London: Routledge.

Lehmann, W. (2009) ”Becoming middle class. How working-class university students draw and transgress moral class boundaries”, Sociology 43 (4):631–647. https://doi.org/10.1177/0038038509105412

Lieblich, A., R. Tuval-Mashiach, R & T. Zilber (1998) Narrative research. Reading, analysis, and interpretation. Thousand Oaks, California: Sage.

Littler, J. (2018) Against meritocracy. Culture, power and myths of mobility. Abingdon, Oxon: Routledge.

Loury, G. C., T. Modood & S. M. Teles (2005) Ethnicity, social mobility and public policy. Comparing the US and UK. New York: Cambridge University Press.

Lundström, C. (2007) Svenska latinas. ras, klass och kön i svenskhetens geografi. Göteborg: Makadam.

Massey, D. (1994) Space, place and gender. Oxford: Polity Press.

Mattsson, K. (2005) ”Diskrimineringens andra ansikte. Svenskhet och ’det vita västerländska’”, 139–158 i P. de los Reyes & M. Kamali (red.) Bortom vi och dom. Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.

Mirza, H. S. (2007) ”Race, gender and educational desire”, Race Ethnicity and Education 9 (2):137–158. https://doi.org/10.1080/13613320600696623

Molina, I. (2007) ”Intersektionella rumsligheter”, Kvinnovetenskaplig tidskrift (3):7–21.

Oso, L. & L. Suárez-Grimalt (2017) ”Migration and intergenerational strategies for social mobility. Theoretical and methodological challenges”, Migraciones 42:19–41. https://doi.org/mig.i42.y2017.002

Paulgaard, G. (2008) ”Re-centering periphery. Negotiating identities in time and space”, 49–60 i J. O. Bærenholdt & B. Granås (red.) Mobility and place. Enacting Northern European peripheries. Aldershot: Ashgate.

Plummer, K. (2001) Documents of life 2. An invitation to a critical humanism. London: SAGE.

Portes, A. & P. Fernández-Kelly (2008) ”No margin for error. Educational and occupational achievement among disadvantaged children of immigrants”, The Annals of the American Academy of Political and Social Science 620 (1):12–36. https://doi.org/10.1177/0002716208322577

Reay, D., G. Crozier & J. Clayton (2010) ”’Fitting in’ or ‘standing out’? Working‐class students in UK higher education”, British Educational Research Journal 36 (1):107–124. https://doi.org/10.1080/01411920902878925

Reay, D., G. Crozier, & J. Clayton (2009) ”Strangers in paradise?”, Sociology 43 (6):1103–1121. https://doi.org/10.1177/0038038509345700

Riessman, C. K. (2008) Narrative methods for the human sciences. London: SAGE.

Rollock, N. (2014) ”Race, class and the harmony of dispositions”, Sociology 48 (3):445–451. https://doi.org/10.1177/0038038514521716

Rose, G. (1995) ”Place and identity. A sense of place”, 87–132 i D. Massey & P. Jess (red.) The shape of the world. Explorations in human geography. Oxford: Oxford University Press

Sennett, R. & J. Cobb (1977) The hidden injuries of class. Cambridge: Cambridge U.P.

Shahrokni, S. (2020) Higher education and social mobility in France. New York: Routledge.

Sixtensson, J. (2018) Härifrån till framtiden. Om gränslinjer, aktörskap och motstånd i tjejers vardagsliv. Malmö: Malmö Universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle.

Sohl, L. (2011) ”Kön, klass, plats och svenskhet. Klassreseberättelser i dagens Sverige”, 39–61 i P. de los Reyes (red.) Vad händer med jämställdheten? Nedslag i jämställdhetens synfält. Uppsala: Uppsala universitet.

Sohl, L. (2014) Att veta sin klass. Kvinnors uppåtgående klassresor i Sverige. Stockholm: Atlas Akademi.

Sohl, L. (2018) ”’To become upwardly mobile you have to be a Swede.’ Women’s upward class mobility in the neo-liberal Swedish welfare state context”, 93–104 i S. Lawler & G. Payne (red.) Social mobility for the 21st century. London: Routledge.

Sohl, L. & I. Molina (2012) ”Möjligheten som blivit nödvändighet. Den uppåtgående klassresans ideologiska funktion”, Fronesis 40–41:166–167.

Suarez-Orozco, M. M. (1987) ”’Becoming somebody.’ Central American immigrants in U.S. inner-city schools”, Anthropology and Education Quarterly 18 (4):287–299. https://doi.org/10.1525/aeq.1987.18.4.04x0020t

Therborn, G. (2018) Kapitalet, överheten och alla vi andra. Klassamhället i Sverige – det rådande och det kommande. Lund: Arkiv förlag.

Thålin, M. (2007) ”Överutbildning i Sverige. Utveckling och konsekvenser”, 70–89 i J. Olofsson (red.) Utbildningsvägen – vart leder den? Om ungdomar, utbildning och försörjning. Stockholm: SNS förlag.

Torres, K. (2009) ”’Culture shock.’ Black students account for their distinctiveness at an elite college”, Ethnic and Racial Studies 32 (5):883–905. https://doi.org/10.1080/01419870701710914

Trondman, M. (1994) Bilden av en klassresa. Sexton arbetarklassbarn på väg till och i högskolan. Stockholm: Carlsson.

Valizadeh, C. (2023) ”Vi som bor här – vi vet!” En platssociologisk studie om ungas sociala organisering, identiteter och tillhörigheter i ett miljonprogramsområde. Växjö: Linnéuniversitetet.

Vallejo, J. A. (2012) ”Socially mobile Mexican Americans and the minority culture of mobility”, American Behavioral Scientist 56 (5):666–681. https://doi.org/10.1177/0002764211433807

Vincent, C., S. Ball, N. Rollock & D. Gillborn (2013) ”Three generations of racism. Black middle-class children and schooling”, British Journal of Sociology of Education 34 (5–6):929–946. https://doi.org/10.1080/01425692.2013.816032

Wacquant, L. (2007) ”Territorial stigmatization in the age of advanced marginality”, Thesis Eleven 91(1): 66–77. https://doi.org/10.1177/0725513607082003

Wennerström, U.-B. (2003) Den kvinnliga klassresan. Göteborg: Sociologiska institutionen.

Yuval-Davis, N. (2006) ”Intersectionality and feminist politics”, European Journal of Women’s Studies 13 (3):193–209. https://doi.org/10.1177/1350506806065752

Ålund, A., C.-U. Schierup & A. Neergaard (2017) Reimagineering the nation. Essays on twenty-first-century Sweden. Frankfurt am Main: Peter Lang.

Downloads

Publicerad

2025-09-25

Referera så här

Mosalli, Shifte. 2025. ”Plats, Gemenskap Och Identifikation I Rasifierade berättelser Om Klassmobilitet”. Sociologisk Forskning 62 (3):229-47. https://doi.org/10.37062/sf.62.26241.