Barnet som rättighetsbärare
Migration och integration i Tidöavtalet
DOI:
https://doi.org/10.37062/sf.61.26242Nyckelord:
Barnrättskonventionen, barnsrättsperspektiv, migrationspolitik, politisk policy, WPR-strategiAbstract
Hösten 2022 samlades de politiska partier som sedan kom att bilda regering med stöd av Sverigedemokraterna i en uppgörelse för mandatperioden 2022–2026 kallad Tidöavtalet: Överenskommelse för Sverige. I den här artikeln frågar vi oss hur de förslag kring migration som läggs fram i Tidöavtalet överensstämmelser med barnrättskonventionens utgångspunkter om barn som rättighetsbärare samt med barnrättskonventionens fyra ledande principer. Vi utgår från WPR-strategin där forskaren ställer frågor om vad som definieras och presenteras som ett problem i en specifik policy, vilka förutsättningar och antagande som ligger till grund för definitionen samt vad som utelämnas i definitionen. I forskarens uppgift ingår också att fundera över tänkbara effekter av problemdefinitionen samt hur den kan ifrågasättas, störas och ersättas (Bacchi 2009; Bacchi & Goodwin 2016). I vår analys lägger vi särskilt fokus på portalprincipen om barnets bästa och vi resonerar kring vilka sociala och juridiska implikationer förslagen kan få för barn och deras familjer i de grupper som utpekas som problematiska i Tidöavtalet.
Referenser
Abiri, E. (2000) ”The changing praxis of ’generosity’. Swedish refugee policy during the 1990s”, Journal of Refugee Studies 13 (1):11–28. https://doi.org/10.1093/jrs/13.1.11
Ascher H. & Wahlström Smith, Å. (2016) ”Bli inte hopplösa.” En studie om vardagsstrategier hos barn på flykt i en papperslös situation, slutrapport. Göteborg: Stiftelsen allmänna barnhuset, Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin, Västra Götalandsregionen.
Bacchi, C. (2009) Analysing policy. What’s the problem represented to be? Frenchs Forest: Pearson Australia.
Bacchi, C. & Goodwin, S. (2016) Poststructural policy analysis: A guide to practice. New York: Palgrave Macmillan.
Barker, M. (1981) The new racism. Conservatives and the ideology of the tribe. London: Junction Books.
Barnombudsmannen (2017) ”Vi lämnade allting och kom hit.” Röster från barn och unga på flykt. https://www.barnombudsmannen.se/globalassets/dokument/publikationer/vi_lamnade_allting_och_kom_hit_barnombudsmannen_2017.pdf
Barnombudsmannen (2021) Det här är barnkonventionen. https://www.barnombudsmannen.se/barnkonventionen/om-barnkonventionen/?currentCategories=
Barnombudsmannen (2023) Remissvar. En ny ordning för asylsökandes boende, Dnr: BO 2023–0097. https://www.barnombudsmannen.se/globalassets/dokument/remissvar/en-ny-ordning-for-asylsokandes-boende.pdf
Brittle, R., & Desmet, E. (2020) ”Thirty years of research on children’s rights in the context of migration. Towards increased visibility and recognition of some children, but not all?”, The International Journal of Children's Rights 28 (1):36–65. http://dx.doi.org/10.1163/15718182-02801008
Börjesson, M. (2003) Diskurser och konstruktioner – en sorts metodbok. Lund: Studentlitteratur.
Civil Rights Defenders (2022) Tidögranskningen. En rättighetsbaserad granskning av Tidöavtalet. Stockholm: Civil Rights Defenders. https://crd.org/wp-content/uploads/2022/10/Civil-Rights-Defenders_Tidogranskningen.pdf
Dahlstedt, M., Gruber, S. & Rydell, M. (2024) ”Inkluderingens banor. En longitudinell studie av skyddssökande människors levda erfarenheter i migrationens Sverige”, Sociologisk Forskning 61 (2):171–191. https://doi.org/10.37062/sf.61.25711
Daly, A., Thorburn Stern, R. & Leviner, P. (2022) ”UN Convention on the rights of the child, article 2 and discrimination on the basis of childhood. The crc paradox”, Nordic Journal of International Law 91:419–452. https://doi.org/10.1163/15718107-91030007
Dane, L. (2019) Den reglerade invandringen och barnets bästa. Barns rätt till familjeliv och privatliv enligt barnkonventionen, Europakonventionen, EU-rätten och svensk utlänningslagstiftning. Stockholm: Stockholms universitet.
Dane, L. & Johansson Köves, A. (2020) ”Barns rättigheter i migrationsprocessen”, 301–330 i K. Åhman, P. Leviner & K. Zillén (red.). Barnkonventionen i praktiken. Rättsliga utmaningar och möjligheter. Stockholm: Norstedts Juridik.
SOU (2022:64) En ny ordning för asylsökandes boende. Delbetänkande av Utredningen om ett ordnat initialt mottagande av asylsökande. https://www.regeringen.se/contentassets/f171efbf1b4b4210b40bf935d1e2168f/en-ny-ordning-for-asylsokandes-boende-sou-2022-64.pdf
Dir. (2023:126) Tilläggsdirektiv till Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet Ju 2022:12. Stockholm: Justitiedepartementet. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/08/dir.-2023126
Frödén, S. & Quennerstedt, A. (2020) ”The child as a gendered rights holder”, Childhood 27 (2):143–157. https://doi.org/10.1177/0907568219886641
Grahn-Farley, M. (2019) Barnkonventionen: En kommentar. Lund: Studentlitteratur.
Hedlund, D. (2015) ”’Beard boys’: Standing in the way of a transformation of the self”, 83–94 i C. Hällgren, E. Dunkels & G-M. Frånberg (red.) The Invisible Boy. The making of contemporary masculinities. Umeå: Umeå universitet.
Hedlund, D. (2018) Ensamkommande barn och ungdomar. En introduktion till samhällskontext, forskning och ramverk. Stockholm: Gleerups.
Hedlund, D. Salmonsson, L. & Sohlberg, T. (2021) ”Unaccompanied girls with precarious odds”, Journal of refugee studies 34 (4):3871–3887. https://doi.org/10.1093/jrs/feaa101
Helander, K. och Leviner, P. (2019) ”Inledning och övergripande reflektioner om bokens tema”, 11–18 i K. Helander & P. Leviner (red.) Barn, migration och integration i en utmanande tid. Ragulka press.
Herz, M. & Lalander, P. (2019) Rörelser, gränser och liv. Att lyssna till de unga som kom.
Lund: Studentlitteratur.
Hägglund, S. & Thelander, N. (2011) ”Children’s rights at 21: Policy, theory, practice. Introductory remarks”, Education Inquiry 2 (3):365–372. https://doi.org/10.3402/edui.v2i3.21988
Hägglund, S. (2018) ”Barns och ungas rättigheter”, 77–90 i E. Sorbring & T. Johansson (red.) Barn och ungdomsvetenskap: grundläggande perspektiv. Stockholm: Liber.
Josefsson, J. (2022) ”Lyssnandets politik: Barns och ungas politiska representation i en tid av restriktiv migrationspolitik”, Statsvetenskaplig tidskrift 124 (2):399–419.
Ju (2022:12) Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet. Stockholm: Justitiepartementet. Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet (Ju 2022:12) (Kommittéberättelse Ju 2022:12 utredningen, se dir. 2022:91, dir. 2023:126 och dir. 2024:54) | Sveriges riksdag
Karlsson, S. (2022) ”’Flyktingkrisen’ ur ett barnperspektiv. Att lyssna på yngre barn i det svenska asylmottagandet”, Barn 40 (3):55–69. https://doi.org/10.23865/barn.v40.5074
Kazemi, B. (2021) ”Ensamkommande barn och unga i svensk lagstiftning”, 127–142 i T. Elsrud, S., Gruber & A. Lundberg (red.) Rättssäkerheten och solidariteten – vad hände? En antologi om mottagande av människor på flykt. Linköping: Linköpings universitet, Asylkommissionen.
Khayati, K. (2017) ”Stigmatisering och rasism i det svenska migrationssamtalet och det diasporiska motståndet”, Sociologisk Forskning 54 (1/2):11–30. https://doi.org/10.37062/sf.54.18203
Lems, A., Oester, K. & Strasser, S. (2020) ”Children of the crisis. Ethnographic perspectives on unaccompanied refugee youth in and en route to Europe”, Journal of Ethnic and Migration Studies 46 (2):315–335. https://doi.org/10.1080/1369183X.2019.1584697
Leviner, P. (2018) ”Våra barn och andras ungar: om solidaritet och (o)likabehandling av barn i det svenska välfärdssystemet”, 94–131 i T. Erhag, P. Leviner & A-S. Lind (red.) Socialrätt under omvandling. Om solidaritet och välfärdsstatens gränser. Stockholm: Liber.
Lind, J. (2017) ”The duality of children’s political agency in deportability”, Politics 37 (3):288–301. https://doi.org/10.1177/0263395716665391
Lindkvist, L. (2018) ”Rights for the world’s children: Rädda Barnen and the making of the UN convention on the rights of the child”, Nordic Journal of Human Rights 36 (3):287–303. https://doi.org/10.1080/18918131.2018.1522772
Osborne, T. (1997) ”Of health and statecraft”, 173–188 i A. Petersen & R. Bunton (red.) Foucault, health & medicine. New York: Routledge.
Ottosson, L., Eastmond, M. & Cederborg, A-C. (2017) ”Assertions and aspirations. Agency among accompanied asylum-seeking children in Sweden”, Children’s Geographies 15 (4):426–438. https://doi.org/10.1080/14733285.2016.1271941
Pelling, L. (2023) Integrationens slut – en analys av Tidöavtalet. Stockholm: Arena Idé.
Pobjoy, J. (2017) The child in international refugee law. Cambridge/New York: Cambridge University Press.
Ponnert, L. & Sonander, A. (2019) ”Om barnkonventionen och dess utveckling i Sverige”, 35–60 i L. Ponnert & A. Sonander (red.) Perspektiv på barnkonventionen. Forskning, teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Quennerstedt, A. (2013) “Children’s rights research moving into the future. Challenges on the way forward”, The International Journal of Children's Rights 21 (2): 233–247. https://doi.org/10.1163/15718182-02102006
Prop. (2017/18:186) Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: Socialdepartementet.
Reynaert, D., Bouverne-de Bie, M. & Vandevelde, S. (2009) ”A review of children’s rights literature since the adoption of the United Nations convention on the rights of the child”, Childhood 16 (4):518–534. https://doi.org/10.1177/0907568209344270
Rädda Barnen (2022) Tidöavtalet och barnrätten – en översiktlig analys. tidoavtalet-och-barnratten_web.pdf (raddabarnen.se)
Rädda Barnen (2023) Ett år med Tidöavtalet – En barnrättspolitisk analys av den praktiska politiken. https://resourcecentre.savethechildren.net/document/ett-ar-med-tidoavtalet-en-barnrattspolitisk-analys-av-den-praktiska-politiken/
Samzelius, T. (2023) Starka mammor – trygga barn. En rapport om asylsökande och nyanlända ensamstående mammors situation i Sverige. Rädda Barnen. https://resourcecentre.savethechildren.net/pdf/Starka-mammor-trygga-barn-En-rapport-om-asylsokande-och-nyanlanda-ensamstaende-mammors-situation-i-Sverige.pdf/
SFS (1974:152) Kungörelse om beslutad ny regeringsform. Stockholm: Justitiedepartementet.
SFS (2005:429) Lag om god man för ensamkommande barn. Stockholm: Justitiedepartementet.
Smith, A. (2007) ”Children and young people’s participation rights in education”, International Journal of Children’s Rights 15 (1):147–164. https://doi.org/10.1163/092755607X181739
Stretmo, L. (2014) Governing the unaccompanied minor – media, policy and practice. Göteborg: Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet.
Sundhall, J. & Hillén, S. (2024) ”The punishable child in Sweden. The Tidö agreement from a children’s rights perspective”, Social Sciences 13 (4):215–226. https://doi.org/10.3390/socsci13040215
Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna & Liberalerna (2022) Tidöavtalet: Överenskommelse för Sverige. tidoavtalet-overenskommelse-for-sverige-slutlig.pdf (liberalerna.se)
Tawell, A. & McCluskey, G. (2022) ”Utilising Bacchi's what's the problem represented to be? (WPR) approach to analyse national school exclusion policy in England and Scotland: a worked example”, International Journal of Research & Method in Education 45 (2):137–149. https://doi.org/10.1080/1743727X.2021.1976750
Thorburn Stern, R. (2019) ”Om barn som migranter och som barn” 159–172 i K. Helander & P. Leviner (red.) Barn, migration och integration i en utmanande tid. Ragulka press.
Thorburn Stern, R. (2020) ”Skydd mot diskriminering”, 51–71 i K. Åhman, P. Leviner & K. Zillén (red.) Barnkonventionen i praktiken. Rättsliga utmaningar och möjligheter. Stockholm: Norstedts Juridik.
Unicef (2019) Barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll. En individuell klagomekanism för barn. https://unicef.se/press-och-media/rapporter-och-publikationer/barnkonventionens-tredje-tillaggsprotokoll
Unicef (2023) Läs hela barnkonventionen. https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten
Wahlström Smith, Å. (2018) ”’Hiding in plain sight.’ Daily strategies and fear management among undocumented refugee children in Sweden”, Journal of Refugee Studies 31 (4):588–604. https://doi.org/10.1093/jrs/fex046
Wikström, H. & Johansson, T. (2013) “Credibility assessments as ’normative leakage’. Asylum applications, gender and class”, Social Inclusion 1 (2):92–101.
https://doi.org/10.17645/si.v1i2.115
Wren, K. (2001) “Cultural racism: something rotten in the state of Denmark?”, Social & Cultural Geography 2 (2):141–162. https://doi.org/10.1080/14649360120047788
Åhman, K., Leviner, P. & Zillén, K. (red.) (2020) Barnkonventionen i praktiken: rättsliga utmaningar och möjligheter. Stockholm: Norstedts Juridik.
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2024 Sandra Hillén, Jeanette Sundhall
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 4.0 Internationell-licens.
Allt material i Sociologisk Forskning publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access), under Creative Commons-licensen CC BY-NC-ND 4.0.
Allt innehåll i tidskriften är fritt tillgängligt utan kostnad och får för icke-kommersiella syften fritt läsas, laddas ned, kopieras, delas, skrivas ut och länkas. Innehållet får dock inte ändras. När innehållet används måste författare och källa anges. Upphovsrätten till innehållet tillhör respektive författare. Inga publiceringsavgifter tas ut.
