Begreppet underklass i riksdagsdebatten 1971-2021

Abstract

I den här artikeln studeras hur begreppet underklass har använts i riksdagen under åren 1971 till 2021. De frågor som ställs är vilka som avses med begreppet samt vilka problem som sammankopplas med underklassen och vilka konsekvenser som förekomsten av en underklass antas innebära. Studien är i första hand kvalitativ och det material som har studerats består av riksdagsdokument samt -anföranden där begreppet underklass har används under de ovan nämnda åren. Undersökningen visar att begreppet har använts av alla partier i riksdagen. Under den första delen av tidsperioden var det främst de socialistiska partierna som använde begreppet, medan begreppet under de senaste årtiondena har använts flitigast av partierna i högerblocket. De problem som förknippas med underklassen är bland annat bristande utbildning, arbetslöshet samt biståndsberoende. En annan slutsats är att begreppet underklass så som det används i riksdagen refererar till i huvudsak två olika underklasser, en gammal och infödd underklass som är i arbete och en ny och utrikes född underklass som inte är i arbete.