Designsociologi i teori och praktik
En introduktion
DOI:
https://doi.org/10.37062/sf.63.28024Nyckelord:
designsociologi, sociologi, designmetoder, erfarenheter, institutionell etnografiAbstract
Inom samhällsvetenskapliga och humanistiska forskningsfält har designorienterade ansatser fått allt större uppmärksamhet under senare år. I denna artikel presenteras och diskuteras designsociologi, ett tvärvetenskapligt fält som kombinerar sociologiska teorier med designmetoder. Ansatsen har uppmärksammats i internationella tidskrifter och böcker men det saknas svensk litteratur som behandlar området. Syftet med artikeln är därför att introducera designsociologi och att genom empiriska exempel illustrera hur designsociologi kan omsättas i praktiken. Enligt professor Deborah Lupton, som är framträdande inom fältet, kan designsociologi delas in i tre inriktningar: sociologi om design, som analyserar hur design påverkas av sociala och kulturella sammanhang; sociologi genom design, där design används som ett verktyg för sociologisk forskning; och sociologi med design, där sociologer och designer/designforskare samarbetar. Med stöd i Luptons definition diskuteras ett tidigare genomfört projekt inom äldreomsorgen som ett exempel på designsociologi. Artikeln avslutas med reflektioner kring möjligheter och utmaningar med designsociologi för sociologisk forskning och högre utbildning.
Referenser
Alsos, G. A., E. Ljunggren & U. Hytti (2013) ”Gender and innovation: State of the art and a research agenda”, International Journal of Gender and Entrepreneurship 5(3): 236–256. https://doi.org/10.1108/IJGE-06-2013-0049
Andersson, C., R. Maze & A. Isaksson (2019) ”Who cares about those who care? Design and technologies of power in Swedish elder care”, Proceedings of the Nordic Design Research Conference: Who Cares? 8.
Bardzell, J. & S. Bardzell (2013) ”What is “critical” about critical design?”, Proceedings of the SIGCHI Conference on Human Factors in Computing Systems (CHI’13), ACM, 3297–3306. https://doi.org/10.1145/2470654.2466451
Bardzell, S., J. Bardzell, J. Forlizzi, J. Zimmerman & J. Antanitis (2012) ”Critical design and critical theory: the challenge of designing for provocation”, Proceedings of the Designing Interactive Systems Conference (DIS’12), ACM, 288–297. https://doi.org/10.1145/2317956.2318001
Bieling, T (2019) Design (&) Activism. Milano: Mimesis International.
Bjögvinsson, E., P. Ehn & P.-A. Hillgren (2012) ”Design Things and Design Thinking: Contemporary Participatory Design Challenges”, Design Issues 28(3): 101–116. https://doi.org/10.1162/DESI_a_00165
Bødker, S., C. Dindler, O. S. Iversen & R. C. Smith (2022) ”What Are the Tools and Materials of Participatory Design?”, i S. Bødker, C. Dindler, O. S. Iversen & R. C. Smith, Participatory Design. Synthesis Lectures on Human-Centered Informatics. Cham: Springer. https://doi.org/10.1007/978-3-031-02235-7_6
Cibin, R., T. Stöckeleva, A. Denis & S. Strid (2023) ”The use of the Design Sociology approach in pandemic research”, i Sociology of Health and Medicine in the Public Arena During the Covid-19 Pandemic, ESA RN16 Midterm Conference.
Collins-Dogrul, J., & J. Herrick (2022) ”Pairing Sociology with Design”, Contexts 21(4): 58–65. https://doi.org/10.1177/15365042221131085
Duggan, J. R., J. Lindley & S. McNicol (2017) ”Near future school: World building beyond a neoliberal present with participatory design fictions”, Futures 94: 15–23. https://doi.org/10.1016/j.futures.2017.04.001
Dunne, A. & F. Raby (2013) Speculative everything: Design fiction and social dreaming. Cambridge: MIT Press.
Ehrnberger, K. (2017) Tillblivelser. En trasslig berättelse om design som normkritisk praktik (doktorsavhandling, Kungliga tekniska högskolan).
Frayling, C. (1993) Research in art and design. Royal College of Art Research Papers 1(1). London: Royal College of Art.
Gunn, W., T. Otto & R. C. Smith (red.) (2013) Design anthropology: Theory and practice. New York: Routledge.
Haraway, D. J. (2016) Staying with the trouble: Making kin in the chthulucene. Duke University Press Books. https://doi.org/10.1215/9780822373780
Herriott, R. (2019) ”What kind of research is research through design?”, paper framlagt vid IASDR 2019, Manchester, Storbritannien.
Isaksson, A (2025) ”Design Sociology in Action: Exploring and Visualizing Gendered Experiences”. Sociological Research Online. https://doi.org/10.1177/13607804251349726
Isaksson A., Börjesson E., Andersson C. & Ehrnberger, K (2018) I Berg M, Fors V, Willim E (Red). Samverkansformer: Nya Vägar För Humaniora Och Samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB, s. 153–173.
Isaksson A., E. Börjesson, M. Gunn, C. Andersson & K. Ehrnberger (2017) ”Norm critical design and ethnography: Possibilities, objectives and stakeholders”, Sociological Research Online 22: 232–252.
Jewitt, C., S. Price & K. Leder Mackley (2020) Interdisciplinary insights for digital touch communication. Cham: Springer Open.
Johansson-Sköldberg, U., J. Woodilla & M. Çetinkaya (2013) ”Design thinking: Past, present and possible futures”, Creativity and Innovation Management 22(2): 121–146. https://doi.org/10.1111/caim.12023
Kimbell, L. (2011) ”Rethinking Design Thinking: Part I”, Design and Culture 3(3): 285–306. https://doi.org/10.2752/175470811X13071166525216
Kimbell, L. (2012) ”Rethinking Design Thinking: Part II”, Design and Culture 4(2): 129–148. https://doi.org/10.2752/175470812X13281948975413
Lupton, D. (2017) ”Digital health now and in the future: Findings from a participatory design stakeholder workshop”, Digital Health 3. https://doi.org/10.1177/2055207617740018
Lupton, D. & M. Michael (2017) ”’Depends on Who’s Got the Data.’ Public Understandings of Personal Digital Dataveillance”, Surveillance & Society 15(2): 254–268. https://doi.org/10.24908/ss.v15i2.6332
Lupton, D (2018) ”Towards design sociology”, Sociology Compass 12(1): e12546. https://doi.org/10.1111/soc4.12546
O’Neill, D., M. V. Birk & R. L. Mandryk (2024) ”Unpacking norms, narratives, and nourishment: A feminist HCI critique on food tracking technologies”, Proceedings of the CHI Conference on Human Factors in Computing Systems (CHI ’24), 11–16 maj 2024, Honolulu, USA. ACM, New York, USA, 1–20. https://doi.org/10.1145/3613904.3642600
Otto, T. & R. C. Smith (2013) ”Design anthropology: A distinct style of knowing”, W. Gunn, T. Otto & R. C. Smith (red.) Design anthropology. London: Routledge. https://doi.org/10.4324/9781003085195
Pink, S., V. Fors, D. Lanzeni, M. Duque, S. Sumartojo & Y. Strengers (2022) Design ethnography: Research, responsibilities, and futures. Routledge.
Sengers, P., K. Boehner, S. David & J. J. Kaye (2005) ”Reflective design”, Proceedings of the 4th Decennial Conference on Critical Computing, between sense and sensibility (CC '05).ACM, New York, USA, 49–58. https://doi.org/10.1145/1094562.1094569
Schön, D. A. (1986) Educating the reflective practitioner: Toward a new design for teaching and learning in the professions. Jossey-Bass.
Smith, D. E. (1987) The everyday world as problematic: A feminist sociology. Boston: Northeastern University Press.
Smith, D. E. (2005) Institutional ethnography: A sociology for people. Lanham: AltaMira Press.
Smith, D. E. & A. I. Griffith (2022) Simply institutional ethnography: Creating a sociology for people. Toronto: University of Toronto Press.
Suchman, L. (1995) ”Making work visible”, Communications of the ACM 38(9): 56–64. https://doi.org/10.1145/223248.223263
Wajcman, J. (2010) ”Feminist theories of technology”, Cambridge Journal of Economics 34(1): 143–152. https://doi.org/10.1093/cje/ben057
Wikberg Nilsson, Å. & M. Jahnke (2018) ”Tactics for Norm-Creative Innovation”, She Ji: The Journal of Design Economics and Innovation 4(4): 375–391. https://doi.org/10.1016/j.sheji.2018.11.002
Zimmerman, J. & J. Forlizzi (2014) ”Research Through Design in HCI”, 167–189 i J. Olson & W. Kellogg (red.) Ways of knowing in HCI. New York: Springer. https://doi.org/10.1007/978-1-4939-0378-8_8
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2026 Anna Isaksson
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 4.0 Internationell-licens.
Allt material i Sociologisk Forskning publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access), under Creative Commons-licensen CC BY-NC-ND 4.0.
Allt innehåll i tidskriften är fritt tillgängligt utan kostnad och får för icke-kommersiella syften fritt läsas, laddas ned, kopieras, delas, skrivas ut och länkas. Innehållet får dock inte ändras. När innehållet används måste författare och källa anges. Upphovsrätten till innehållet tillhör respektive författare. Inga publiceringsavgifter tas ut.
