Att leva med en världsomfattande pandemi

En studie om människors oro kopplat till covid-19 i Sverige

Författare

DOI:

https://doi.org/10.37062/sf.58.22256

Nyckelord:

covid-19, hot, nationella åtgärder, socialt kapital, oro, coronakrisen

Abstract

Covid-19 började som en hälsokris och växte snabbt till en omfattande samhällskris – i det privata och offentliga livet, nationellt och internationellt, lokalt och globalt. Syftet med denna artikel är att bidra med kunskap om människors oro under covid-19-pandemins första fas i Sverige. Oro studeras utifrån sociodemografiska faktorer, socialt kapital samt människors bedömningar av nationella åtgärder och potentiella hot. Studiens teoretiska ramverk utgår från begrepp och teorier om oro och socialt kapital. Data samlades in i Sverige under april–maj 2020 med hjälp av en webbaserad enkät om människors erfarenheter av covid-19-pandemin. Genom multipel regressionsanalys och multipel korrespondensanalys fann vi att graden av oro är nära kopplad till bedömningen av nationella åtgärder som felaktiga, samt till uppfattningen att själva viruset covid-19 är det största hotet (i jämförelse med ekonomiska eller sociala konsekvenser av pandemin). Dessa faktorer var även relaterade till högre ålder, kronisk sjukdom samt lågt socialt kapital. Artikeln pekar på ett behov av mer sociologisk forskning – både kvantitativ och kvalitativ – om pandemins olika konsekvenser i vardagslivet.

Författarbiografier

Tanya Jukkala, Institutionen för urbana studier, Malmö universitet

Tanya Jukkala är fil. dr. i sociologi vid institutionen för urbana studier vid Malmö universitet. Hennes forskning berör bland annat social ojämlikhet och marginalisering i relation till hälsa och välmående.

Sara Ferlander, Södertörns högskola

Sara Ferlander är docent i sociologi vid Södertörns högskola. Hon har bland annat studerat den folkhälsokris som uppstod i Östeuropa i samband med kommunismens fall och dess stora samhällsomvälvningar, med fokus på sambandet mellan socialt kapital och hälsa. Ferlander är framför allt intresserad av psykisk hälsa.

Osman Aytar, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens högskola

Osman Aytar är docent i socialt arbete/fil.dr. i sociologi vid Akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens högskola. Hans forskningsintressen är bland annat mångfald, integration, civilsamhälle, intersektionalitet, interkulturalitet, utvärdering/följeforskning och samproduktion.

Emma Engdahl, Göteborgs universitet

Emma Engdahl är professor i sociologi vid Göteborgs universitet. Hon bedriver forskning inom områdena för kropps- och emotionssociologi: identitetsutveckling, icke-verbal kommunikation, samhällsförändring och sociala patologier, samt samhällsvetenskaplig teori. Hon har bland annat författat böckerna Konsten att vara sig själv (2009) och Depressiv kärlek: en social patologi (2016).

Antoaneta Hristova, Bulgariska vetenskapsakademin

Antoaneta Hristova är professor i social och politisk psykologi vid Institutet för människor och befolkning vid den Bulgariska vetenskapsakademin. Hennes forskningsintressen inkluderar erfarenheten av stress och personlighetstyper enligt Jungs paradigm, värderingar på individ och gruppnivå, politiska processer och beteende under kris, samt formationen av allmänna attityder.

Maria Hopstadius, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens Högskola

Maria Hopstadius är lärare i socialt arbete vid Akademin för hälsa, vård och välfärd vid Mälardalens Högskola. Hon är beteendevetare med en fil.mag. i sociologi och en fil.mag. i ledarskap och arbetsliv. Hennes intresseområden inkluderar undervisning, följdforskning, utvärdering, organisation och ledarskap.

Andrew Blasko, Bulgariska vetenskapsakademin

Andrew Blasko forskar vid den Bulgariska vetenskapsakademin och är professor i filosofisk historia, med en inriktning i europeiska värderingar och kultur. Hans akademiska intressen inkluderar post-kommunistiska samhällsproblem, biopolitik, makt och dominans, och mekanismer av manipulation i samhället.

Vessela Misheva, Sociologiska institutionen, Uppsala universitet

Vessela Misheva är professor i sociologi emerita vid Sociologiska institutionen, Uppsala universitet. Hennes forskningsintressen inkluderar systems teori, social psykologi, symbolisk interaktionism, alienationsteori, vetenskapsteori och historisk sociologi.

Downloads

Publicerad

2021-06-04

Referera så här

Jukkala, T., Ferlander, S., Aytar, O., Engdahl, E., Hristova, A., Hopstadius, M., Blasko, A. och Misheva, V. (2021) ”Att leva med en världsomfattande pandemi: En studie om människors oro kopplat till covid-19 i Sverige”, Sociologisk Forskning, 58(1–2). doi: 10.37062/sf.58.22256.