Ansvarets politik
Kommunledd gentrifiering och hyresgästorganisering
DOI:
https://doi.org/10.37062/sf.60.24784Nyckelord:
hyresgästorganisering, territoriell stigmatisering, kommunledd gentrifiering, ansvarsförskjutning, urban styrningAbstract
Under 2010-talet har en rad projekt initierats i syfte ”utveckla” eller ”lyfta” stadsdelar som klassificerats som ”utsatta” eller ”särskilt utsatta”. Med fokus på Angered i Göteborg analyserar denna artikel de styrningsstrategier som varit dominerande, vilka konflikter de genererat, vilka strategier som boende i stadsdelarna utvecklat samt utgången av konflikterna. Med utgångspunkt i kritisk urbanforskning och governmentalityteori urskiljer vi tre former av ansvarsförskjutning: 1) från makro- till mesonivå när kommunala bostadsbolag får ansvar för att leda partnerskap med privata aktörer och ideella organisationer på ett sätt som ålägger dessa aktörer uppgifter som tidigare varit statens ansvar, 2) från meso- till mikronivå när kommunala bostadsbolag förskjuter ansvaret för renoveringar av hus och utveckling av lokala miljöer till enskilda hyresgäster, 3) från mikronivå tillbaka till meso- och makronivå när invånare i miljonprogramsområden gör motstånd mot den ansvarsförskjutning som genomsyrar styrningen av omvandlingsprojekten genom genom att kräva återtagande av politiskt ansvar på kommunal och nationell nivå.
Referenser
Al-khamisi, R. (2015) ”Dialogen som blev en monolog”, 159–168 i T. Lindholm, S.O. de Costa & S. Wiberg (red.) Medborgardialog – demokrati eller dekoration? Stockholm: Arkus.
Baeten, G., S. Westin, E. Pull & I. Molina (2017) ”Pressure and violence. Housing renovation and displacement in Sweden”, Environment and Planning A 49 (3):631–651. https://doi.org/10.1177/0308518X16676271
Blixt. M., L. Molund Tunborn, L. Josgård, M. Ahlén, J. Larsson, M. Johansson, R. Hörnquist, M. Bergh, R. Ernebäck, M. Dolietis (2019) ”Vi tror och satsar stenhårt på Hjällbos framtid”, Göteborgs-Posten, 7 februari 2019.
Borelius, U. & U-B. Wennerström (2009) ”A New Gårdsten: A Case Study
of a Swedish Municipal Housing Company” European Journal of Housing Policy, 9 (2):223–239. https://doi.org/10.1080/14616710902920330
Boverket (2014) Flyttmönster till följd av omfattande renoveringar. Stockholm: Boverket.
Bridge, G., T. Butler & L. Lees (2012). Mixed Communities: Gentrification by stealth. Bristol: Polity Press. https://doi.org/10.1332/policypress/9781847424938.001.0001
Burchell, G. (1993) ”Liberal government and techniques of the self”, Economy and Society 22 (3):267–282. https://doi.org/10.1080/03085149300000018
Christophers, B. (2013) ”A monstrous hybrid: The political economy of housing in early twenty-first century Sweden”, New Political Economy 18 (6):885–911. https://doi.org/10.1080/13563467.2012.753521
Clark, E. & K. Johnson (2009) ”Circumventing circumscribed neoliberalism: The ’system switch’ in Swedish housing”, 173–194 i S. Glynn (red.) Where the other half lives: lower income housing in a neoliberal world, Bristol: Pluto.
Erlingsson. G. Ó., M. Fogelgren, F. Olsson, A. Thomasson & R. Öhrvall (2015) ”Att bolagisera kommunal verksamhet: implikationer för granskning, ansvarsutkrävande och demokrati?”, Statsvetenskaplig tidskrift 117 (4):555–585.
Esaiasson, P. (2019) Förorten: ett samhällsvetenskapligt reportage. Stockholm: Timbro.
Framtiden (2019) Avrapportering – Den politiska arbetsgruppen för blandade boendeformer. Styrelsehandling nr. 12 2019-4-11. Göteborg: AB Framtiden.
Framtiden (2020) Framtidenkoncernens strategi för utvecklingsområden 2020-2030. Göteborg: AB Framtiden.
Framtiden (2022) Revidering av riktlinje för varsam renovering. Göteborg: AB Framtiden.
Franzén, M., N. Hertting & C. Thörn (2016) Stad till salu: Entreprenörsurbanismen och det offentliga rummets värde. Göteborg: Daidalos.
Fryk, L. (2021) Hammarkullen 2020–2030. Från förort till europeisk utvecklingsområde. Göteborg: Hyresgästföreingen.
Grander, M. (2018) For the benefit of everyone? Explaining the significance of Swedish public housing for urban housing inequality. Malmö: Malmö University.
Görfedt, G. (2016) ”Lovar renovering utan hyreshöjning”, Hem & hyra, 13 maj 2016.
Hedin, K., E. Clark, E. Lundholm & G. Malmberg (2012) ”Neoliberalization of housing in Sweden: Gentrification, filtering and social polarization”, Annals of the Association of American Geographers 102 (2):1–21. https;//doi.org/10.1080/00045608.2011.620508
Hertting, N. (2003) Samverkan på spel. Växjö: Egalité.
Holmqvist, E. & L. M. Turner (2014) ”Swedish welfare state and housing markets: under economic and political pressure.” Journal of Housing and the Built Environment 29:237–254.
https://doi.org/10.1007/s10901-013-9391-0
Larsson, B., M. Letell, & H. Thörn. (red.) (2012) Transformations of the Swedish welfare state: From Social engineering to governance? Basingstoke: Palgrave Macmillan. https://doi.org/10.1057/9780230363953
Lind, H. (2020) Affären Gårdsten – en uppdatering 2020. Stockholm: KTH.
Lind, H. & S. Lundström (2008) Affären Gårdsten. Stockholm: KTH.
Lind, J-E. (2022) ”Lokala hyresgästorganisationer – roller, gemenskap och påverkan under tre årtionden: Röster och erfarenheter från bostadsområden och stadsdelar”, https://www.hyresgastforeningen.se/globalassets/fortroendevalda/lokala-hyresgastorganisationer210303_-janeriklind.pdf (hämtningsdatum 23 maj 2023).
Lindgren, H. (2021) ”What is the business of public housing? A new policy for Gothenburg’s ‘particularly vulnerable areas’”, masteruppsats, Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap.
Lundberg, K. (2019) ”Hammarkullemodellen utmanar underifrån”. Offensiv, 21 maj 2019.
Lunneblad. J. & O. Sernhede (2022) ”Från välfärdsstat till partnerskap. Om förskjutning av ansvar i ”särskilt utsatta” områden”, Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, 14:33–52. https://doi.org/10.13068/2000-6217.14.2
Molina, I., & S. Westin (2012) ”Renoviction – even in Sweden? Four case studies on the regeneration of public housing estates”, Paper presenterat vid AAG Annual Meeting of the Association of American Geographers, New York, 2012.
Olsson, S., J-E. Lind & Lena Björk (2005). Framtidens stadsutveckling. Göteborg: Framtiden.
Polanska, D. V., & Å. Richard (2019) ”Narratives of a fractured trust in the Swedish model: Tenants’ emotions of renovation”, Culture Unbound 11(1):141–164. https://doi.org/10.3384/cu.2000.1525.2019111141
Polanska, D. V., & Å. Richard (2021) ”Resisting renovictions: tenants organizing against housing companies’ renewal practices in Sweden”, Radical Housing Journal 3 (1):187–205.
https://doi.org/10.54825/BNLM3593
Polanska, D. V., K. Backvall, Å. Richard & I. Molina (2022) ”Predatory commodification and housing renovation”, Journal of Urban Affairs. https://doi.org/10.1080/07352166.2022.2088375
Polisen NOA (2017) Utsatta områden – Social ordning, kriminell struktur och utmaningar för polisen. Nationella operativa avdelningen, Underrättelseenheten, Stockholm.
Poseidon (2019) Framtidens Hjällbo. Göteborg: Poseidon.
Pull, E. (2020) The original sin: On displacement through renoviction in Sweden. Doktorsavhandling, Roskilde: Roskilde University.
Regeringskansliet (2012) Urbana utvecklingsområden. Arbetsdepartementet, Dnr A2012/4115/IU.
Risager Skærlund, B. (2022) ”Rent gap governance”, City, 26 (2–3):199–223. https://doi.org/10.1080/13604813.2022.2042638
Rose, N. & P. Miller (2008) Governing the present: Administering economic, social and personal life. Cambridge: Polity Press.
Sahlin, I. (2010) I trygghetens namn. Göteborg: Daidalos.
Salonen, T. (red.) (2015) Nyttan med allmännyttan. Stockholm: Liber.
Salonen, T. (2021) Samhällsbygget Gårdsten – Allmännyttans framtid? Falun: Premiss förlag.
Scheller, D. & H. Thörn (2018) ”Governing ’sustainable urban development’ through self–build groups and cohousing: the cases of Hamburg and Gothenburg”, International Journal for Urban and Regional Research, 42 (5):914–933. https://doi.org/10.1111/1468-2427.12652
Schultz Larsen, T. & K. Nagel Delica (2019) ”The production of territorial stigmatisation”, City, 23 (4–5):540-563. https://doi.org/10.1080/13604813.2019.1682865
Sernhede, O. (2002) AlieNation is My Nation. Stockholm: Ordfront.
Sernhede, O. (2021) ”Hammarkullen – mellan motstånd och stigma”, Ord & Bild, 3, 135–144.
Sernhede, O., C. Thörn, & H. Thörn (2016) ”The Stockholm uprising in context: Urban social movements and the rise and demise of the Swedish welfare state city”, 149–174 i M. Mayer, C. Thörn & H. Thörn (red.) Urban uprisings: Challenging neoliberal urbanism in Europe Basingstoke: Palgrave Macmillan. https://doi.org/10.1057/978-1-137-50509-5
Slater, T. (2017) ”Territorial stigmatization: Symbolic defamation and the contemporary metropolis” 111–125 i J. Hannigan & G. Richards The SAGE Handbook of new urban studies, London: Sage.
Smith, N. (1996) The new urban frontier: Gentrification and the revanchist city. London & New York: Routledge.
Smith, N. 2002. ”New globalism, new urbanism: gentrification as a global urban strategy”, Antipode 34 (3):427–451. https://doi.org/10.1111/1467-8330.00249
SOU 1997:61. Att växa upp bland betong och kojor. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
SOU 1997:118. Delade städer. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
SOU 2005:29. Storstad i rörelse. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
Stenberg, J. (2018) ”Dilemmas associated with tenant participation in renovation of housing in marginalized areas may lead to system change”, Cogent Social Sciences, 4 (1):1528710. https://doi.org/10.1080/23311886.2018.1528710
Strömbom, H. (2021) ”Pensionären Lasse stoppas från allmännyttan – får rätt av DO”. ETC, 8 oktober 2021.
Svärd, O. (2016) Företagare eller politiker? Göteborg: Göteborgs universitet.
Tahvilzadeh, N. & L. Kings (2018) ”Att göra kaos. Om förortspolitiken som urban styrregim och demokratiskt spel”, Arkiv 9:103–128.
Thörn, C. (2020) ”’We’re not moving’: Solidarity and collective housing struggle in a changing Sweden”, 175–195 i J. Krase and J. DeSena (red.) Gentrification around the World, Volume I,. Cham: Palgrave Macmillan. https://doi.org/10.1007/978-3-030-41337-8_8
Thörn, C. & Despotovic, K. (2015) Den urbana fronten. Stockholm: Arkitektur.
Thörn, C. & Holgersson, H., 2015. Gentrifiering. Lund: Studentlitteratur.
Thörn, C. & H. Holgersson (2016) ”Revisiting the urban frontier through the case of New Kvillebäcken, Gothenburg”, City, 20 (5):663–684. https://doi.org/10.1080/13604813.2016.1224479
Thörn, H. (2013) Stad i rörelse: stadsomvandlingen och striderna om Haga och Christiania. Stockholm: Atlas.
Thörn, H. & D. V. Polanska (2023) ”Responsibilizing renovation: governing strategies and resistance in the context of the transformation of Swedish housing policy”, City, 27 (1–2):209–231. https://doi.org/10.1080/13604813.2023.2170694
Thörn, H., E. Bogdanova, D. V. Polanska & L. Soneryd (red.) (2023) Standardhöjning eller underhåll? Deltagande och hållbarhet i renoveringar hyresbostäder. Stockholm: SCORE.
Törnquist, A. (2001) Till förortens försvar. Doktorsavhandling. Göteborgs universitet.
Uitermark, J., J. W. Duyvendak, & R. Kleinhans (2007) ”Gentrification as a governmental strategy: Social control and social cohesion in Hoogvliet, Rotterdam”, Environment and Planning A: Economy and Space, 39 (1):125–141. https://doi.org/10.1068/a39142
Wacquant, L. (2007) “Territorial stigmatization in the age of advanced marginality”, Thesis Eleven, 91 (1):66–77. https://doi.org/10.1177/0725513607082003
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2023 Håkan Thörn, Ove Sernhede, Hans Lindgren
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 4.0 Internationell-licens.
Allt material i Sociologisk Forskning publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access), under Creative Commons-licensen CC BY-NC-ND 4.0.
Allt innehåll i tidskriften är fritt tillgängligt utan kostnad och får för icke-kommersiella syften fritt läsas, laddas ned, kopieras, delas, skrivas ut och länkas. Innehållet får dock inte ändras. När innehållet används måste författare och källa anges. Upphovsrätten till innehållet tillhör respektive författare. Inga publiceringsavgifter tas ut.
