Krisbiografier
Att skapa mening kring skogsbränder och klimatkrisens temporalitet
DOI:
https://doi.org/10.37062/sf.60.25401Nyckelord:
klimatkris, skogsbränder, krisbiografi, biografisk analys, kronisk krisAbstract
Följande artikel utgår från intervjuer med frivilliga och evakuerade från de skogsbränder som drabbade Gävleborgs och Jämtlands län under sommaren 2018. Artikelns syfte är att utforska om och hur människor knyter sina upplevelser av en klimatrelaterad kris till den mer omfattande och ständigt pågående klimatkrisen. Genom artikeln utvecklas begreppet krisbiografi, teoretiskt och metodologiskt, för att belysa hur människors erfarenheter av kriser kan förstås mot bakgrund av deras personliga biografier. Resultaten visar att klimatkrisen, och dess utsträckning i tid och rum, är av central betydelse för såväl människors meningsskapande av skogsbränderna som för deras personliga krisbiografier.
Referenser
Akerlof, K., E. W. Maibach, D. Fitzgerald, A. Y. Cedeno & A. Neuman (2013) ”Do people ’personally experience’ global warming, and if so how, and does it matter?”, Global Environmental Change 23 (1):81–91. https://doi.org/10.1016/j.gloenvcha.2012.07.006.
Arnold, A. (2018). Climate Change and Storytelling. Narratives and Cultural Meaning in Environmental Communication. Basingstoke: Palgrave Macmillian. https://doi.org/10.1007/978-3-319-69383-5.
Beck, U. (2000[1986]) Risksamhället. På väg mot en annan modernitet. Göteborg: Daidalos.
Borick, C. P. & B. G. Rabe (2010) ”A reason to believe. Examining the factors that determine individual views on global warming”, Social Scientific Quartely 91 (3):777–800. https://www.jstor.org/stable/42956430.
Capstick, S. B. & N. F. Pidgeon (2014) ”Public perception of cold weather events as evidence for and against climate change”, Climatic change 122 (4):695–708. https://doi.org/10.1007/s10584-013-1003-1.
Chamberlayne, P., J. Bornat & T. Wengraf (2020) ”Introduction. The biographical turn”. I: P. Chamberlayne, J. Bornat & T. Wengraf (red.) The turn to biographical methods in social science. Comparative issues and examples. Routledge. https://doi.org/10.4324/9780203466049.
Demski, C., S. Capstick, N. Pidgeon, R. G. Sposato & A. Spence (2017) ”Experience of extreme weather affects climate change mitigation and adaptation responses”, Climatic Change 140 (2):149–164. https://doi.org/10.1007/s10584-016-1837-4.
Dupuy, J-l., H. Fargeon, N. Martin-StPaul et al. (2020) ”Climate change impact on future wildfire danger and activity in southern Europe: a review”, Annals of Forest Science 77 (35). https://doi.org/10.1007/s13595-020-00933-5.
Egan, P. J. & M. Mullin (2012) ”Turning personal experience into political attitudes. The effect of local weather on Americans’ perceptions about global warming”, J Polit 74 (3):796–809. https://doi.org/10.1017/s0022381612000448.
Ekholm, S. (2020a) ”Oro för klimatförändringarnas konsekvenser. Klimatagerande och betydelsen av omsorg om kommande generationer”, Sociologisk forskning 57 (1):7–24. https://doi.org/10.37062/sf.57.18842.
Ekholm, S. (2020b) ”Swedish mothers’ and fathers’ worries about climate change: a gendered story”, Journal of Risk Research 23 (3):288–296. https://doi.org/10.1080/13669877.2019.1569091.
Ekholm, S. (2023). Föräldrarskap och klimatoro – betydelsen av omsorg. Avhandling. Östersund: Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap.
Fischer-Rosenthal, W. (2000) ”Biographical work and biographical structuring in present-day societies.” I: P. Chamberlayne, J. Bornat & T. Wengraf (red.) The turn to biographical methods in social science. Comparative issues and examples. Routledge. https://doi.org/10.4324/9780203466049.
Flottum, K. & O. Gjerstad (2017). ”Narratives in climate change discourse”. WIREs Clim Change 8 (429). https://doi.org/10.1002/wcc.429.
Goss, M., D. L. Swain, J. T. Abatzglou, A. Sarhadi, C. A. Kolden, A. Park Williams & N. S. Diffenbaugh (2020) ”Climate change is increasing the likelihood of extreme autumn wildfire conditions across California”, Environmental Research Letters 15 (9). https://doi.org/10.1088/1748-9326/ab83a7.
Granström, Anders (2020). Brandsommaren 2018. Vad hände, och varför? Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Publikationsnummer MSB1496.
Halofsky, J. E., D. L. Peterson & B. J. Harvey (2020) ”Changing wildfire, changing forests. The effects of climate change on fire regimes and vegetation in the Pacific Northwest, USA”, Fire Ecology 16 (4). https://doi.org/10.1186/s42408-019-0062-8.
Henwood, K. (2019) ”Investigating risk. Methodological insights from interpretive social science and sustainable energy transitions research”. I: A. Olofsson & J. Zinn (red.), Researching risk and uncertainty. Methodologies, Methods and Research Strategies. Cham: Palgrave Macmillan. https://orca.cardiff.ac.uk/id/eprint/118317.
Holgersen, S. (2022) Krisernas tid. Ekologi och ekonomi under kapitalismen. Göteborg: Daidalos.
Hulme, M. (2016). Weathered: Cultures of Climate. London: Sage.
IPCC (2022) Summary for Policymakers [H.-O. Pörtner, D. C. Roberts, E. S. Poloczanska, K. Mintenbeck, M. Tignor, A. Alegría, M. Craig, S. Langsdorf, S. Löschke, V. Möller, A. Okem (red.)]. I: Climate Change 2022: Impacts, Adaptation, and Vulnerability. Contribution of Working Group II to the Sixth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change. Cambridge och New York: Cambridge University Press, s. 3–33. https://doi.org/10.1017/9781009325844.001.
Kelman, I. (2020) Disaster by Choice: How our Actions Turn Natural Hazards into Catastrophes. Oxford: Oxford University Press.
Konisky, D. M., L. Hughes & C. H. Kaylor (2016) ”Extreme weather events and climate change concern”, Climatic Change 134:533–547. https://doi.org/10.1007/s10584-015-1555-3.
Kvarnlöf, L. (2021) ”Bara framtiden kan visa om vi gör det här rätt.’ Att göra vardag av den svenska strategin”, Sociologisk forskning 58 (1–2):133–152. https://doi.org/10.37062/sf.58.22105.
Kvarnlöf, L. (2022a) ”Landsbygder i brand. Kroniska kriser och krishantering på periferialiserade platser”, Kulturella perspektiv – Svensk etnologisk tidskrift 31:1–8. https://doi.org/10.54807/kp.v31.4291.
Kvarnlöf, L. (2022b) ”Everyday Life During Covid-19 in Stockholm: A biographical approach”. I: P. O. Brown & J. O. Zinn (red.) Covid-19 and the Sociology of Risk and Uncertainty. Studies of Social Phenomena and Social Theory Across 6 Continents. Cham: Palgrave Macmillan. https://doi.org/10.1007/978-3-030-95167-2_6.
Kverndokk, K. (2020) ”Talking about your generation. ’Our Children’ as a Trope in Climate Change Discourse”. Etnologia Europaea 50 (1):145–158. https://doi.org/10.16995/ee.974.
Latour, B. (2020) ”Is this a dress rehearsal?”, Critical Inquiry 47:25–28. https://doi.org/10.1086/711428.
Lemos Dekker, N., A. van Dam, I. Artega, H. Llewellyn, P. Karathanasis & R. Bryant (2021) ”Navigating Chronic Crisis”. I: M. Boletsi, N. Lemos Dekker, K. Mika & K. Robbe (red.) (Un)timely Crises: Chronotopes and Critique. London, New York och Shanghai: Palgrave Macmillan. https://doi.org/10.1007/978-3-030-74946-0_2.
Lorenzini, D. (2020) ”Biopolitics in the time of Coronavirus”, Critical Inquiry 47:40–45. https://doi.org/10.1086/711432.
Lupton, D. & J. Tulloch (2002) ”’Risk is part of your life.’ Risk epistemologies among a group of Australians”, Sociology 36 (2):317–334. https://doi.org/10.1177/0038038502036002005.
Malm, A. (2017) Stormens utveckling. Att leva i den globala uppvärmningens tid. Stockholm: Modernista.
Malm, A. (2021) Corona, klimatet och det kroniska nödläget. Stockholm: Modernista.
Neimanis, A. & R. Loewen Walker (2014). ”Weathering: Climate Change and the ’Thick Time’ of Transcorporeality”. Hypatia 29 (3):558–575. https://doi.org/10.1111/hypa.12064.
Nordblad, J. (2021) ”On the Difference between Anthropocene and Climate Change Temporalities”. Critical Inquiry 47:328–348. https://doi.org/10.1086/712123.
Osaka, S. & R. Bellamy (2020). ”Natural variability or climate change? Stakeholder and citizen perceptions of extreme event attribution”, Global Environmental Change 62 (102070):1–12. https://doi.org/10.1016/j.gloenvcha.2020.102070.
Poortinga, W., A. Spence, L. Whitmarsh, S. B. Capstick & C. F. Pidgeon (2011) ”Uncertain climate: an investigation into public scepticism about anthropogenic climate change”, Global Environmental Change 21:1015–1024. https://doi.org/10.1016/j.gloenvcha.2011.03.001.
Reiter, H. (2019) ”The problem-centred approach for researching biographical uncertainty and risk”. I: A. Olofsson & J. Zinn (red.), Researching risk and uncertainty. Methodologies, methods and research strategies. Cham: Palgrave Macmillan. https://doi.org/10.1007/978-3-319-95852-1_7.
Sjöstedt, A. (2020) ”Kroniska kriser och feministiska kamper”, I: J. Hobbins, E. Danielsson & A. Sjöstedt (red.) Genus, risk och kris. Lund: Studentlitteratur.
Smith, J. & H. Joffe (2013). ”How the public engages with global warming: a social representations approach”, Public Understanding of Science 22 (1):16–32. https://doi.org/10.1177/0963662512440913.
SOU 2019:7. Skogsbränderna sommaren 2018. Betänkande av 2018 års skogsbrandsutredning.
Stienstra, Deborah (2015) ”Northern Crises. Women’s relationships and resistance to resource extractions”, International Feminist Journal of Politics 17 (4):630–651. https://doi.org/10.1080/14616742.2015.1060695.
Stott, Pe. (2016) ”How climate change affects extreme weather events. Research can increasingly determine the contribution of climate change to extreme events such as drought”, Science 352 (6293):1517–1518. https://doi.org/10.1126/science.aaf7271.
Spence, A., W. Poortinga & N. F. Pidgeon (2012) ”The psychological distance of climate change”, Risk Analysis 32 (6):957–972. https://doi.org/10.1111/j.1539-6924.2011.01695.x.
Sörlin, S. (2020) Kris: från Estonia till Corona. Stockholm: Atlas.
Tulloch, J. & D. Lupton (2003) Risk and Everyday Life. London: Sage Publications.
Trenberth, K. E. (2012) ”Framing the way to relate climate extremes to climate change”, Climate Change 115:289–290. https://doi.org/10.1007/s10584-012-0441-5.
Vetenskapsrådet (2017) God forskningssed. Stockholm. Finns tillgänglig: https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html.
Vigh, H. (2008) ”Crisis and chronicity. Anthropological perspectives on continious conflict and decline”. Ethnos 73 (1):5–24. https://doi.org/10.1080/00141840801927509.
de Vylder, Stefan (2019). Det brinner… Rapport från en hotad by. Stockholm: Themis.
Westerling, A. L., B. P. Bryant, H. K. Preisler, T. P. Holcomb, H. G. Hidalgo, T. Das & S. R. Shrestha (2011) Climate Change, Growth, and California Wildfire. Sacramento: California Climate Change Center. https://doi.org/10.1007/s10584-011-0329-9.
Wotton, B. M., M. D. Flannigan & G. A. Marshall (2017) ”Potential climate change impacts on fire intensity and key wildfire suppression thresholds in Canada”, Environmental Research Letters 12 (9). https://doi.org/10.1088/1748-9326/aa7e6e.
Zaval, L., E. A. Keenan, E. J. Johnson & E. U. Weber (2014) ”How warm days increase belief in global warming”, Nature and Cliamte Change 4:143–147. https://doi.org/10.1038/nclimate2093.
Zinn, J. O. (2010) ”Biography, risk and uncertainty – Is there common ground for biographical research and risk research?”, Qualitative Social Research 11(1). https://doi.org/10.17169/fqs-11.1.1512.
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2024 Linda Kvarnlöf, Sara Ekholm
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 4.0 Internationell-licens.
Allt material i Sociologisk Forskning publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access), under Creative Commons-licensen CC BY-NC-ND 4.0.
Allt innehåll i tidskriften är fritt tillgängligt utan kostnad och får för icke-kommersiella syften fritt läsas, laddas ned, kopieras, delas, skrivas ut och länkas. Innehållet får dock inte ändras. När innehållet används måste författare och källa anges. Upphovsrätten till innehållet tillhör respektive författare. Inga publiceringsavgifter tas ut.
