Har Sociologisk Forskning något att säga om klimatkrisen?
En forskningsöversikt av det senaste decenniets publikationer
DOI:
https://doi.org/10.37062/sf.60.25398Nyckelord:
sociologi, klimatförändringar, Sociologisk forskning, miljösociologi, forskningsreflektionAbstract
Denna artikel engagerar sig i den pågående akademiska diskussionen kring sociologins roll i att utveckla kunskap om klimatförändringar, genom att utforska det vetenskapliga samtalet om klimatförändringar i tidskriften Sociologisk Forskning. En systematisk översikt av alla artiklar som publicerades mellan 2012 och 2022 identifierar 15 texter som berör klimatförändringar i Sociologisk Forskning. Hälften använder klimatförändringar som illustrativa exempel, medan den andra hälften främst fokuserar på empirisk tillämpning av sociologiska teorier inom de komplexa verkligheter som klimatförändringarna bidrar till. Det förefaller dock som att publikationerna i Sociologisk Forskning kanske inte helt representerar den svenska forskningen om klimatförändringar och aktualiserar där med förhållandet mellan allmänsociologi och underdisciplinen miljösociologi. Denna översikt av publikationer i Sociologisk Forskning ger en kontextuell bakgrund för det särskilda numret "Klimatkris" och för den vetenskapliga dialogen kring klimatförändringar inom sociologin. Avsikten är att belysa argument för och stödja ytterligare diskussion om hur sociologin meningsfullt kan bidra till förståelsen av denna komplexa globala utmaning.
Referenser
Beck, U. (2000/1986) Risksamhället. På väg mot en annan modernitet. Göteborg: Daidalos.
Beck, U. (2015) Emancipatory catastrophism. What does it mean to climate change and risk society? Current Sociology, 63 (1):75–88. https://doi.org/10.1177/0011392114559951
Becker, P. (2021) On the Governmentalization of Sustainability. The Case of Flood Risk Mitigation in Sweden. Dissertation 340: Mittuniversitetet. ISSN 1652-893X
Blok, A. (2012) Et nyt klima for sociologien? Om socialteoretiske nybrud i økologiseringens tidsalder. Dansk sociologi, 23 (1):9–23
Brechin, S. (2008) Ostriches and Change. A respons to “Global warming and Sociology”. Current Sociology, 56 (3):467–474. https://doi.org/10.1177/0011392107088239
Catton, W. R., & R. E. Dunlap (1978) Environmental sociology: A new paradigm. The American Sociologist, 13 (1): 41–49.
Connell, R., R. Pearse, F. Collyer et al. (2018) Re-making the global economy of knowledge. Do new fields of research change the structure of North–South relations? The British Journal of Sociology, 69 (3):738–757
Edberg, K. (2018) Energilandskap i förändring. Inramningar av kontroversiella lokaliseringar på norra Gotland. Dissertation 152: Södertörns Högskola. ISSN 1652–7399
Ekman, J. & L. Pilo (2012) Skolan, demokratin och de unga medborgarna. Liber: Stockholm.
Giddens, A. (1996/1990) Modernitetens följder. Lund: Studentlitteratur.
Grundmann, R. & S. Rödder (2019) Sociological perspectives on Earth System Modeling. Journal of Advances in Modeling Earth Systems, 11:3878–3892. https://doi.org/10.1029/2019MS001687.
Grundmann, R., & N. Stehr (2010) Climate change. What role for Sociology? A response to Constance Lever-Tracy. Current Sociology, 58 (6):987–910. https://doi.org/10.1177/0011392110376031
Hobbins, J., E. Danielsson & A. Sjöstedt, red. (2020) Genus, risk och kris. Lund: Studentlitteratur.
IPCC (2022) “Climate Change 2022. Impacts, adaptation, and vulnerability. Working group II contribution to the sixth assessment report of the Intergovernmental Panel on Climate Change”. Cambridge: Cambridge University Press, https://www.ipcc.ch/report/ar6/wg2/ (accessed on 4 April 2022)
IPCC (2023a) “Summary for Policymakers”. I: H. Lee och J. Romero (red.) Climate Change 2023: Synthesis Report. Contribution of Working Groups I, II and III to the Sixth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change. Genève: IPCC, s. 1–34, https://doi.org/10.59327/IPCC/AR6-9789291691647.001
IPCC (2023b) “Climate Change 2021. The physical science basis. Working group I contribution to the sixth assessment report of the Intergovernmental Panel on Climate Change.” Cambridge: Cambridge University Press, s. 3−32, https://doi.org/10.1017/9781009157896.001
Koehrsen, J., S. Dickel, T. Pfister, S. Rödder, S. Böschen, B. Wendt, K. Block & A. Henkel (2020) Climate change in sociology. Still silent or resonating? Current Sociology, 68 (6):738–760. https://doi.org/10.1177/0011392120902223
Krange, O., B. Kaltenborn & M. Hultman (2019) Cool dudes in Norway. Climate change denial among conservative Norwegian men. Environmental Sociology, 5 (1):1–11. https://doi.org/10.1080/23251042.2018.1488516
Leahy, T. (2008) Discussion of ‘Global warming and sociology’. Current Sociology, 56 (3):475–484. https://doi.org/10.1177/0011392107088240
Lever-Tracy, C. (2008) Global warming and sociology. Current Sociology, 56 (3):445–466. https://doi.org/10.1177/ 0011392107088238
Lidskog R., A. P. J. Mol & P. Oosterveer (2015) Towards a global environmental sociology? Legacies, trends and future directions. Current Sociology, 63 (3):339–368. https://doi.org/10.1177/0011392114543537
Lidskog, R. & C. Waterton (2016) Anthropocene – A cautious welcome from environmental sociology? Environmental Sociology, 2 (4):395–406. https://doi.org/10.1080/23251042.2016.1210841.
Lidskog, R. & I. Elander (2012) Ecological modernisation in practice? The case of sustainable development in Sweden. Journal of Environmental Policy Plan, 14:411–427. https://doi.org/10.1080/1523908X.2012.737234
Lidskog, R. & G. Sundqvist (2011) Miljösociologi. Lund: Studentlitteratur.
Lockie, S. (2015) What is environmental sociology? Environmental Sociology, 1 (3):139–142. https://doi.org/10.1080/ 23251042.2015.1066084
Lockie, S. (2022) Mainstreaming climate change sociology, Environmental Sociology, 8 (1):1–6. https://doi.org/10.1080/23251042.2022.2043529
Luhmann, N. (1989/1986) Ecological communication. Cambridge: Polity Press
Luke, T. W. (2015) The climate change imaginary. Current Sociology, 63 (2):280–296.
Mondino, E. (2021) Changes in hydrological risk perception and implications for disaster risk reduction. Dissertation 2064: Uppsala universitet.
Paglia, E. (2018) The socio-scientific construction of global climate crisis. Geopolitics, 23 (1):96–123. https://doi.org/10.1080/14650045.2017.1328407
Redclift, M. (2009) The environment and carbon dependence. Landscapes of sustainability and materiality. Current Sociology, 57 (3):369–387. https://doi.org/10.1177/0011392108101588
Regeringens proposition (2017/18: 163) Nationell Strategi för Klimatanpassning. Stockholm: Regeringskansliet.
Rosa, H. (2015) Social acceleration. A new theory of modernity. New York: Columbia University Press.
Sociologisk Forskning (2013) Sociologförbundet har ordet. Sociologisk Forskning, 50 (1):85–86. https://doi.org/10.37062/sf.50.18370
Stewart, L. (2015) What is environmental sociology? Environmental Sociology, 1 (3):139–142. https://doi.org/10.1080/23251042.2015.1066084
Stewart, L. (2022) Mainstreaming climate change sociology. Environmental Sociology, 8(1): 1–6, https://doi.org/10.1080/23251042.2022.2043529
Tyfield, D. & J. Urry (2009) Cosmopolitan China? Lessons from international collaboration in low-carbon innovation. The British Journal of Sociology, 60 (4):793–812.
Urry J. (2008) Climate change, travel, and complex futures. The British Journal of Sociology, 59 (2):261–279. https://doi.org/10.1111/j.1468-4446.2008.00193.x
Urry J. (2009) Sociology and climate change. The Sociological Review, 57(2 Suppl.): 84–100. https://doi.org/10.1111/j.1467-954X.2010.01887.x
Vestergren, S. (2018) Psychological change as an outcome of participation in collective action. Dissertation 746/210: Linköpings universitet.
Webb J. (2012) Climate change and society. The chimera of behaviour change technologies. Sociology, 46 (1):109–125. https://doi.org/10.1177/0038038511419196
Willis, R. (2018) How Members of Parliament understand and respond to climate change. The Sociological Review, 66 (3):475–491. https://doi.org/10.1177/0038026117731658
I forskningsöversikten
Alvinius, A. (2020) Recension av Hobbins, J., Danielsson, E., & A. Sjöstedt red. (2020) Genus, risk och kris. Sociologisk Forskning, 57 (2):217–219. https://doi.org/10.37062/sf.57.21977
Boström, M. (2021) Social relations and challenges to consuming less in a mass consumption society. Sociologisk Forskning, 58 (4). https://doi.org/10.37062/sf.58.22818
Brante, T. (2015) Från teoretisk filosofi till empirisk kunskapssociologi. Sociologisk Forskning, 51 (3–4):238–250. https://doi.org/ 10.37062/sf.51.21849.
Danielsson, E., Liljeros F., Mulinari S., Soneryd L., och Sociologisk Forskning (2020) Sociologiska perspektiv på Coronakrisen: Fyra sociologer om samhällets reaktion på Covid-19. Sociologisk Forskning, 57 (1):67–76. https://doi.org/ 10.37062/sf.57.21539.
Edling, C. & S. Eldén (2020) De avgående redaktörerna har ordet. Sociologisk Forskning, 57 (1):3–4. https://doi.org/10.37062/sf.57.21537.
Ekholm, S. (2020) ”Oro för klimatförändringarnas konsekvenser. Klimatagerande och betydelsen av omsorg om kommande generationer”. Sociologisk Forskning, 57 (1):7–24. https://doi.org/10.37062/sf.57.18842.
Hultman, M. (2013) Recension av Rolf Lidskog och Göran Sundqvist (2011) Miljösociologi. Sociologisk Forskning, 50 (3-4):335–355
Josefsson, J. (2014) Recension av Joakim Ekman och Lena Pilo, Skolan, demokratin och de unga medborgarna. Sociologisk Forskning, 51 (2):167–169
Kulin, J., Johansson Sevä, I., Hjerm M., & P. Fors Connolly (2021) Oro över Coronapandemin i det svenska samhället. Sociologisk Forskning, 58 (1–2). https://doi.org/10.37062/sf.58.22104.
Lidskog, R., Löfmarck E., & Y. Uggla (2017) Forestry and the Environment. Tensions in a transforming modernity. Sociologisk Forskning, 54 (4):283–286. https://doi.org/10.37062/sf.54.18222.
Ståhl, C. (2020) En stum värld? Om resonans, social responsivitet och utbrändhet. Sociologisk Forskning, 57 (3–4):227–247. https://doi.org/10.37062/sf.57.21831.
Uggla, Y. & M. Boström (2019) Ambivalence in Environmental Representation. A Theoretical Contribution. Sociologisk Forskning, 55 (4):447–65. https://doi.org/10.37062/sf.55.18781.
Uggla, Y. (2019) Taking back control. Minimalism As a Reaction to High Speed and Overload in Contemporary Society. Sociologisk Forskning, 56 (3-4):233_252. https://doi.org/10.37062/sf.56.18811
White J. (2017) Climate change and the generational timescape. The Sociological Review, 65 (4):763–778.
Widerberg, K. (2015) Gränsliv. Sociologisk Forskning, 51 (3–4):219–237. https://doi.org/10.37062/sf.51.21848.
Wänström, J. (2018) Kommunalt koalitionsbyggande i ett nytt parlamentariskt landskap. Pragmatism i policyorienterade möjlighetsfönster. Sociologisk Forskning, 55 (2-3):225–248. https://doi.org/10.37062/sf.55.18191.
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2024 Linn Rabe
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 4.0 Internationell-licens.
Allt material i Sociologisk Forskning publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access), under Creative Commons-licensen CC BY-NC-ND 4.0.
Allt innehåll i tidskriften är fritt tillgängligt utan kostnad och får för icke-kommersiella syften fritt läsas, laddas ned, kopieras, delas, skrivas ut och länkas. Innehållet får dock inte ändras. När innehållet används måste författare och källa anges. Upphovsrätten till innehållet tillhör respektive författare. Inga publiceringsavgifter tas ut.
