Bilden av landsbygden de senaste 50 åren
DOI:
https://doi.org/10.37062/sf.62.26626Nyckelord:
Landsbygd, Representation, Diskurs, TillväxtAbstract
Den här artikeln tar fasta på något som ofta tas för givet inom landsbygdssociologin, nämligen den tvåsidiga bilden av landsbygden som antingen idyllisk och innovativ eller övergiven och bakåtsträvande. Det är vanligt hos kritiska forskare att försöka utmana förenklade bilder med frågor om hur det egentligen är i olika landsbygder, men det saknas longitudinella studier som analyserar hur bilden av landsbygden i Sverige har vuxit fram och ändrats över tid, exempelvis i storpolitiska diskurser. Detta historiska perspektiv är nödvändigt för att förstå samtida bilder av landsbygden och deras bakomliggande antaganden. Den här studien ger just en sådan överblick genom att analysera tio statliga utredningar från de senaste femtio åren med Carol Bacchis ”what is the problem represented to be”-metod. Jag identifierar dels problem som funnits länge, dels sådant som är nytt eller bara fanns en kort tid. Bland annat visar artikeln hur tillväxtnormen kommit att bli en förgivettagen utgångspunkt för hur landsbygder framställs i den storpolitiska diskursen.
Referenser
Anshelm, J. (1992) Vattenkraft och naturskydd. En analys av opinionen mot vattenkraftsutbyggnaden i Sverige 1950–1990. Linköping: Linköpings universitet.
Arora-Jonsson, S. (2022) ”Systemskifte för vem. Landsbygden och den stora galenskapen”, 517–537 i N. Altermark & M. Dahlstedt, Bortom systemskiftet: mot en ny gemenskap. Stockholm: Verbal.
Arora-Jonsson, S. & R. McAreavey (2023) ”From crisis to sustainability. The politics of knowledge production on rural Europe”, Sociologia Ruralis 2023(63): 771–792. https://doi.org/10.1111/soru.12446
Arora-Jonsson, S. & A. Stiernström (2025) ”Toward a green transition. A post- and decolonial analysis of green state Sweden”, 269–286 i M. McEachrane & L.Faye (red.) Decolonial Sweden. Routledge Studies on African and Black Diaspora 12. London & New York: Routledge, Taylor & Francis Group.
Bacchi, C. (2012) ”Introducing the ’What’s the Problem Represented to Be?’ Approach”, 21–24 i A. Bletsas & C. Beasley (red.). Engaging with Carol Bacchi: Strategic Interventions and Exchanges. Adelaide: University of Adelaide Press.
Ceccato, V., L. O. Persson & E. Westholm (2000) ”Forskning om och för landsbygds- och glesbygdsutveckling. Kunskapsöversikt år 2000”, Nordregio.
Ehrlich, Paul. 1968. The population bomb. Rivercity Press.
Eriksson, M., A. S. Lundgren & R. H. Eriksson (2025) ”The heroes and killjoys of green megaprojects: a feminist critique”, Cambridge Journal of Regions, Economy and Society 18(2): 341–357. https://doi.org/10.1093/cjres/rsaf002
Forsberg, A. (2022) ”Rural community development in Sweden: from challenging to mainstream?”, 121–42 i Z. Kravchenko, L. Kings & K. Jezierska (red.) Resourceful civil society. Navigating the changing landscapes of civil society organizations. Cham: Springer International Publishing. https://doi.org/10.1007/978-3-030-99007-7_5
Garbis, Z., T. Heleniak, G. Poelzer, C. Söderberg & R. Orttung (2024) ”’The ketchup effect.’ Challenges in reconciling growth and justice in Northern Sweden's green transition”, Energy Research & Social Science 112. https://doi.org/10.1016/j.erss.2024.103537
Haikola, S & J. Anshelm (2023) Staten, marknaden och industripolitikens återupprättelse. Visioner om transportsystemets klimatomställning, 2006–2022. Linköping: Linköping University Electronic Press. https://doi.org/10.3384/9789180750790
Halfacree, K. (1993) ”Locality and social representation. Space, discourse and alternative definitions of the rural”, Journal of Rural Studies 9(1): 23–37. https://doi.org/10.1016/0743-0167(93)90003-3
Lundgren, A. S. & A. Johansson (2017) ”Digital rurality: Producing the countryside in online struggles for rural survival”, Journal of Rural Studies 51: 73–82. https://doi.org/10.1016/j.jrurstud.2017.02.001
Lundgren, A. S. & E. Liliequist (2020) ”Utmana och bekräfta: andra bilder av landsbygden?”, 165–183 i A. S. Lundgren (red.) Makt, moral, motstånd: engagemang för norrländska landsbygder. Umeå universitet: Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
Löwgren, S. (2021) ”Investigating factors influencing community acceptance of established hydroelectric dams in northern Sweden”, Human Ecology Review 27(1): 101–124. https://doi.org/10.22459/HER.27.01.2021.06
Löwgren, S. & J.Syssner (2025) ”Parallels and divergences. A thematic reading of degrowth and shrinkage literatures”, Planning Practice & Research https://doi.org/10.1080/02697459.2025.2530544
Nilsson, B. & A. S. Lundgren (2015) ”Logics of rurality. Political rhetoric about the Swedish North”, Journal of Rural Studies 37: 85–95. https://doi.org/10.1016/j.jrurstud.2014.11.012
Nilsson, B. & A. S. Lundgren (2018) ”’For a living countryside.’ Political rhetoric about Swedish rural areas”, European Urban and Regional Studies 25(1): 72–84. https://doi.org/10.1177/0969776416679216
Rönnblom, M. (2014) Ett urbant tolkningsföreträde? En studie av hur landsbygd skapas i nationell policy. Umeå: Umeå universitet.
Shucksmith, M. & D. L. Brown (2016) ”Framing rural studies in the Global North”, 31–56 i M. Shucksmith & D. L. Brown (red.) Routledge International Handbook of Rural Studies. London & New York: Taylor & Francis Group.
Svensson, L. (2014) ”Nu styr vi upp stan!”, 145–187 i M. Vallström (red.) När verkligheten inte stämmer med kartan. Lokala förutsättningar för hållbar utveckling. Lund: Nordic Academic Press.
Syssner, J. (2018) (red.) Nya visioner för landsbygden. Boxholm: Linnefors förlag.
Vallström, Maria (2014) ”Berättelser som plats, platsen som berättelse”, 57–97 i M. Vallström (red.) När verkligheten inte stämmer med kartan. Lokala förutsättningar för hållbar utveckling. Lund: Nordic Academic Press.
Westholm, E. (2018) ”På landsbygden intet nytt?”, 41–62 i J. Syssner (red.) Nya visioner för landsbygden. Boxholm: Linnefors förlag.
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2025 Sara Löwgren
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 4.0 Internationell-licens.
Allt material i Sociologisk Forskning publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access), under Creative Commons-licensen CC BY-NC-ND 4.0.
Allt innehåll i tidskriften är fritt tillgängligt utan kostnad och får för icke-kommersiella syften fritt läsas, laddas ned, kopieras, delas, skrivas ut och länkas. Innehållet får dock inte ändras. När innehållet används måste författare och källa anges. Upphovsrätten till innehållet tillhör respektive författare. Inga publiceringsavgifter tas ut.
