Näringslivseliterna i Djursholm och meritokratin

Abstract

I den här artikeln undersöker jag näringslivseliternas meritokratiskt baserade privilegier. Dessa grupper är inte vilka som helst, utan de som kommit att bli centrala makthavare och förebilder i ett alltmer företagsekonomiserat samhälle. Från att historiskt ha varit socialt ringaktade, har de ekonomiska och finansiella eliterna blivit en betydande elitgrupp i det svenska och globala samhället, med ett inflytande som sträcker sig långt utöver de ekonomiska institutioner och företag som de kontrollerar. Mina observationer utgår från Djursholm, ett ”ledarsamhälle” om cirka 9 000 invånare utanför Stockholm som attraherar en betydande andel av Sveriges näringslivseliter; den specifika fråga som jag belyser är hur meritokratin uttrycks i praktiken där. Mot bakgrund av att näringslivseliterna själva gärna tillskriver sina framgångar traditionellt meritokratiskt baserade förmågor, såsom hårt arbete, flit och utbildning, samtidigt som också andra förklarar deras framgångar på det sättet, är syftet att undersöka hur dessa eliters meritokrati framträder i verkligheten. Det jag framför allt kommer att försöka visa är hur näringslivseliterna, och deras barn, försöker tolka och omförhandla vad meritokrati vanligen handlar om, och hur meritokratin anpassas till deras förmågor och intressen.