En människa bland andra?

Äldre människors begripliggörande av vardagen under covid-19-krisen

Abstract

Denna artikel undersöker hur äldre människor begripliggör sin situation i telefonsamtal till en stödlinje några månader in i covid-19-pandemin. Genom att använda ett vardagssociologiskt ramverk för att analysera inringares olika sätt att i samspel med stödlinjens volontärer förstå krisen, nyanserar artikeln nuvarande kunskap om äldre människors situation. Den tematiska analysen visar att inringarna begripliggör krisen i förhållande till sociala relationer på ett personligt, anonymt och abstrakt plan. Inringarnas sätt att bemöta avbrott i sina vardagliga rutiner – genom anpassning eller kritisk omvärdering – är kopplade till olika former av tillit: basal tillit till en social verklighet som delas med en annan person eller reglerande tillit till en samling normer som är oberoende av denna andra. Medan samtalen visade få exempel på positiva anpassningar i personliga relationer, synliggjorde de att anonyma och abstrakta relationer fungerar som viktiga tillgångar för att både bibehålla och omvärdera vardagslivet när det är kris. Även om bristen på trygga personliga relationer under pandemin pekar på äldres utsatthet, demonstreras inringarnas styrka i och med deras aktiva arbete för att behålla och bygga viktiga anonyma och abstrakta relationer.