Signifikant symbol som pregnant begrepp – en precisering, operationalisering och aktualisering
DOI:
https://doi.org/10.37062/sf.61.20260Nyckelord:
vokal gest, mening, (signifikant) symbol, likhet/olikhet, närhet/distans, rum/tid, språk, medvetandeAbstract
Begreppet signifikant symbol är grundläggande i G. H. Meads sociologi/socialpsykologi. Medveten rationell intelligens förutsätter utveckling av symboler, i arten såväl som individen; symboler skapas i sociala situationer där individer framkallar liknande responser hos alla deltagare. Men symbolbegreppet är oklart avgränsat av Mead. Artikelns bidrag: en preciserad analys av symbolens uppkomst i bio-social evolution; en utveckling och precisering av Meads symbolbegrepp; påvisande av den radikalt kritiska potentialen i Meads tes om vokala gesters transformation till symboler. Begreppsparen likhet/olikhet, närhet/distans utvecklas. De appliceras på dimensionerna rum/tid. Dessa sex är nödvändiga för symbolers utveckling ur primitiva gester. Argumentationen bygger på Meads tes om gester som påverkar sändare och mottagare på liknande sätt. Symboler har socialt ursprung, med fysiologin som förutsättning. Konsekvenserna är omfattande för analysen av kommunikation och intelligensutveckling, även digitalisering och medikalisering av mänskliga relationer. I beteendevetenskapen blir symboliserande socialitet förutsättning för sociologin och merparten av psykologin. Socialpsykologin blir grunden för båda. Psykologiska frågor besvaras utifrån social helhet, inte tvärtom.
Referenser
Alger, J. M. & Alger, S. F. (1997) ”Beyond Mead. Symbolic interaction between humans and felines.” Society and Animals 5 (1):66–82.
Allwood, J. & Jensen, M. (2012) Kognitionsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Asplund, J. (1987) Det sociala livets elementära former. Göteborg: Korpen.
Berg, L-E. (1976) Människans födelse – en socialpsykologisk diskussion kring George Herbert Mead och Jean Piaget. Göteborg: Bokförlaget Korpen.
Berg, L-E. (2009a) ”Lekens kontrapunktstämmor: lust, likhet och variation.” I Jensen, M. & Harvard, Å. (red.) Leka för att lära. Lund: Studentlitteratur.
Berg, L-E. (2009b) ”Leken som meningsskapare.” I Kazemi, A. (red.) Välbefinnande i arbetslivet – socialpsykologiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Berg, L-E. (2011[1992]) Den lekande människan. Lund: Studentlitteratur.
Berg, L-E. (2015) Personlighetens socialitet – en berättelse om Jaget, Duet och Miget. Lund: Studentlitteratur.
Berg, L-E. (2016) ”Leken som symboliskt mirakel.” I Rasmussen, T.H. (red.) Lek på rätt väg? På spaning efter leken. Lund: Studentlitteratur.
Berg, L-E. (2018) Socialitetens psykologi – språket som människans livsform. Lund: Studentlitteratur.
Berg, L-E. (2020) Förskolebarnet – lek, språk och identitet. Lund: Studentlitteratur.
Berg, L-E. (2022) ”När spricker ballongen?” Psykoterapi 3:6–16.
Bosseldal, I. (2019) Vart tog behaviorismen vägen? Lund: Lund Studies in Educational Sciences.
Brock, A., Dodds, S., Jaarvis, P. & Olusoga, Y. (2009) Perspectives on play. Learning for life. London: Pearson Education.
Chomsky, N. (1972) Language and mind. New York: Harcourt Brace Jovanovich. Svensk översättning (1969[1968] Människan och språket. Stockholm: Pan/Norstedts.
Dawkins, R. (2006) The selfish gene. New York: Oxford University Press. Svensk översättning (1992[1989]) Den själviska genen, andra utgåvan. Stockholm: Prisma.
Dowling, J. W. (2012) ”The development of music perception and cognition.” I Levitin, D. J. (red.) Foundations of cognitive psychology: core readings, andra upplagan. Boston: Allyn & Bacon, Pearson.
Engdahl, E. (2004) A theory of the emotional self. Diss. Örebro: Örebro University.
Giddens. A. (1989) Sociology. Oxford: Polity Press.
Gillespie, A. (2010) (Uncorrected first proof) ”The intersubjective nature of symbols.” I B. Wagoner Symbolic Transformation. London: Routledge.
Gillespie, A. (2012) ”Position exchange. The social development of agency.” New Ideas in Psychology 30:32–46.
Goffman, E. (1959) The presentation of self in everyday life. New York: Anchor Books. Svensk översättning (2020 [1959]) Självframställning i vardagslivet. Lund: Studentlitteratur.
Gospic, K. (2014) Den sociala hjärnan. Stockholm: Brombergs.
Gärdenfors, P. (2000) Hur Homo blev sapiens. Om tänkandets evolution. Nora: Nya Doxa.
Gärdenfors, P. (2017) Den svåra konsten att se sig själv. Stockholm: Natur & Kultur.
Halas, E. ”Conversation of Gestures.” I George Ritzer (ed.), The Blackwell Encyclopedia of Sociology (2016) DOI: 10.1111/b.9781405124331.2007.x
Hansen, A. (2019) Skärmhjärnan. Stockholm: Natur & Kultur.
Hart, S. (2008) Neuroaffektiv utvecklingspsykologi. Malmö: Gleerups.
Hart, S. & Schwartz, R. (2010) Från interaktion till relation. Om anknytningsteori. Stockholm: Liber.
Hauser, M. (2006) Moral minds. New York: Ecco Press.
Janov, A. (1975[1970]) Primalskriket. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Janov, A. (2012[1976]) Det kännande barnet. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Johansson, S. (2019) På spaning efter språkets ursprung. Stockholm: Natur & Kultur.
Köhler, W (1925) The mentality of apes. London: Penguin Books.
Levitin, D. J. (2012) Foundations of cognitive psychology: core readings, andra upplagan. Boston: Allyn & Bacon, Pearson.
Lorentz, K. (1957) "Companionship in bird life," I C.H. Schiller (red.) Instinctive behavior. New York: International University Press.
Mead, G. H. (1932) The philosophy of the present. Chicago: University of Chicago Press.
Mead, G. H. (1969) Mind, self and society. Chicago: University of Chicago Press. Svensk översättning (1976[1969]) Medvetandet, jaget och samhället: från socialbehavioristisk ståndpunkt. Lund: Argos.
Norberg, J. (2014) Hjärnrevolutionen. Stockholm: Natur och Kultur.
O’Shea, M. (2014) Hjärnan. Nörhaven: Fri Tanke förlag.
Osvath, M. & Osvath, H. (2008) ”Chimpanze (Pan troglodytes) and orangutan (Pongo abelii) forethought. Self-control and pre-experience in the face of future tool use.” Animal Cognition 11 (4):661–74, DOI 10.1007/s10071-008-0157-0. Springer Verlag.
Osvath, M. (2014) Att komma nära en korp. Hämtad november 2014 via länk: sverigesradio.se/sida/avsnitt/460241?programid= 909
Piaget, J. (1954[1937]) The construction of reality in the child. New York: Basic Books.
Piaget, J. (1971[1947]) Intelligensens psykologi. Stockholm: Natur & Kultur.
Pinker, S. (2015) The language instinct. London: Penguin Books.
Rasmussen, T. H. (1979) Lekens betydelse. Lund: Studentlitteratur.
Rasmussen, T. H. (2016) Lek på rätt väg? Lund: Studentlitteratur.
Rosengren, A. (2022) Hela livet. Stockholm: Norstedts.
Quinlan, Ph. & Dyson, B. (2008) Cognitive psychology. New York: Pearson/Prentice Hall.
Sartre, J.-P. (1983[1943]) Varat och intet (i urval). Göteborg: Bokförlaget Korpen.
Saussure, F. de (1970[1906–1911]) Kurs i allmän lingvistik. Staffanstorp: Cavefors.
Skinner, B. F. (1959) Verbal behavior. New York: Appleton-Century-Crofts.
Strauss, A. (red.) (1977) The social psychology of George Herbert Mead. Chicago: University of Chicago Press.
Schwartz, I.-C., Soderstrom, M., Bergelson E. et al. (2023) ”Everyday language input and production in 1,001 children from six continents.” PNAS december 12, 2023 Psychological and cognitive sciences. https://doi.org/10.1073/pnas.2300671120s
Trost, J. & Levin, I. (1999) Att förstå vardagen: med ett symbolisk-interaktionistiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Waal, F. de (2011[2009]) Empatins tidsålder. Stockholm: Karneval förlag.
Teleman, U. (1983) Tal & tanke. Lund: Liber förlag.
Ward, J. (2012) The student’s guide to social neuroscience. New York: Psychology Press.
Wilson, E. O. (2004) On human nature. Cambridge, Massachusetts: Harvard University Press.
Woolfolk, A. (2016) Educational psychology, trettonde upplagan. Harlow: Pearson Education.
Young, R. L. & Thompson, C. Y. (2013) ”The selves of other animals. Reconsidering Mead in light of multidisciplinary evidence.” Symbolic Interaction Studies in Symbolic Interaction 40:467–483.
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2024 lars-erik oskar berg
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 4.0 Internationell-licens.
Allt material i Sociologisk Forskning publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access), under Creative Commons-licensen CC BY-NC-ND 4.0.
Allt innehåll i tidskriften är fritt tillgängligt utan kostnad och får för icke-kommersiella syften fritt läsas, laddas ned, kopieras, delas, skrivas ut och länkas. Innehållet får dock inte ändras. När innehållet används måste författare och källa anges. Upphovsrätten till innehållet tillhör respektive författare. Inga publiceringsavgifter tas ut.
