Den nya redaktionen har ordet

Abstract

Som tidigare meddelats har redaktörskapet för Sociologisk Forskning bytt lärosäte, och vi – den nya redaktionen – vill rikta ett varmt tack till Magnus Wennerhag, Lena Sohl och övriga i Södertörnredaktionen för allt arbete de gjort för att hålla det vetenskapliga samtalet i Sociologisverige levande. Under tre års tid har den tidigare redaktionen publicerat vetenskapliga texter av hög vetenskaplig relevans och kvalitet. Som sista redaktionell arbetsinsats har de stärkt tidskriften genom att göra den indexerad och sökbar på DOAJ (Directory of Open Access Journals) – den främsta globala infrastrukturen för vetenskapliga tidskrifter som publicerar med öppen tillgång.

Vi är stolta över att ta över stafettpinnen och över att Linköpings universitet för första gången bär vidare det redaktionella ansvaret för tidskriften. Utifrån ambitionen att spegla den bredd som finns inom sociologiämnet i dag består redaktionen av företrädare för tre olika verksamheter vid Linköpings universitet: Avdelningen för pedagogik och sociologi, Institutet för analytisk sociologi samt Institutionen för Tema.

Den nya redaktionen fortsätter den goda traditionen att publicera svensk sociologi av hög relevans och kvalitet. I tider av internationalisering är publicering på engelska viktigt, men tyngdpunkten ligger även fortsättningsvis på svenskspråkiga texter (samt dansk- och norskspråkiga). Likaså kommer tidskriften att ges ut i tryckt form jämte digitaliseringens immateriella form. Under året planeras ett jubileumsnummer för att uppmärksamma tidskriftens 60-årsjubileum samt ett temanummer med fokus på klimatkrisen.

Redaktionens första nummer innehåller fyra forskningsartiklar som alla på olika sätt handlar om svensk politik. De två första undersöker olika uttryck för den nationella kriminal- och migrationspolitiken, medan de två sista undersöker lokal bostadspolitik.

I artikeln ”Asylsökande flyktingar och den svenska ’tryggheten’” undersöker Lina Sandström den svenska migrationspolitiken med särskilt fokus på hur syriska flyktingar som kom till Sverige mellan 2013 och 2015 upplevt trygghet och otrygghet med avseende på asylprocessen, boende, ekonomi och sociala relationer. Studien, som bygger på ett longitudinellt intervjumaterial där de asylsökande har intervjuats både före och efter beslut om permanent eller tillfälligt uppehållstillstånd, omfattar både personer med eget boende och personer som bor på anläggningar. Sandström pekar på hur upplevelsen av trygghet påverkas av boendeform, de låga ekonomiska ersättningarna och osäkerheten kring möjligheten att få ett arbete, och diskuterar hur den senaste tidens åtstramningar i migrationspolitiken har försämrat förutsättningarna för trygghet.

I nästa artikel, “Emotional expressions in the Swedish discourse on crime. A comparison of the 2018 Moderate and Social Democratic election campaigns”, utforskar Klara Hermansson hur allmänheten uppmuntras att engagera sig känslomässigt i den svenska diskursen om kriminalitet. Genom att jämföra hur två av de största politiska partierna i Sverige – Moderaterna och Socialdemokraterna – uttryckte emotioner under 2018 års valkampanjer illustrerar artikeln en emotionell politisk kamp om väljarna. Även om båda partierna ger uttryck för oro och (miss)tro, adresseras dessa emotioner på olika sätt. Moderaterna beskriver oro och misstro som en följd av en korrekt värdering av samhällets tillstånd, där lösningen blir är att förändra de sociala förhållandena genom att främja statlig kontroll. Socialdemokraterna skildrar i stället oro som en följd av osäkerhet kring framtiden, och partiet uppmuntrar allmänheten att investera i förtroende för andra för att övervinna denna oro.

De två följande artiklarna fokuserar på lokal bostadspolitik i Göteborg. I artikeln ”Ansvarets politik. Kommunledd gentrifiering och hyresgästorganisering” analyserar Håkan Thörn, Ove Sernhede och Hans Lindgren styrningsstrategier och konflikter kring försök att ”lyfta” stadsdelen Angered i Göteborg så att den upphör att betraktas som ett utsatt område. Studien fokuserar på hur ansvar förskjutits från makro- via meso- till mikronivån och hur boende i området har kommit att organisera sig till motstånd mot denna förskjutning. Studien bygger på observationer, intervjuer och dokumentstudier, och författarna drar slutsatsen att ansvarsförskjutningar som sker mellan olika nivåer resulterar i motstånd och kamp. Det har skapats ett kollektivt organiserat tryck underifrån på att stoppa alltför långtgående renoveringar som skulle innebära att personer med sämre inkomster inte kan bo kvar i området.

I artikeln ”Ojämlikhetsrealism. Normalisering av ojämlikhet i Göteborg” undersöker Catharina Thörn stadens satsning på att minska ojämlikhet och segregation med stadsplanering som ett av redskapen. Genom att analysera kedjan från politiska mål till genomförande visar Thörn hur jämlikhet systematiskt har bortprioriterats och vilka mekanismer som bidragit till detta. Analys av centrala dokument och intervjuer med politiker och tjänstepersoner framhäver flera samverkade processer som tillsammans genererar en styrform som benämns ”ojämlikhetsrealism” – en ideologisk styrform som normaliserar ojämlikhet och främjar insatser som leder till att segregationen fördjupas.

Numret innehåller också recensioner av nya böcker och avhandlingar: den av Lena Martinsson och Diana Mulinari redigerade antologin Feminism och konvivialitet. Samexistens, oenighet, hopp, Jon Sunnerfjells avhandling Unlearning to labour. Activating the unemployed in a former industrial community samt Emanuel Wittbergs avhandling Corruption risks in a mature democracy. Mechanisms of social advantage and danger zones for corruption.

Med förhoppning om en spännande tid som redaktörer önskar vi nu god läsning!

Marcus Persson och Christian Ståhl

Redaktörer för Sociologisk Forskning